DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Nya siffror: Företagens sjuklönekostnader skenar

Bild: Andrey Popov/Mostphotos

Kortidssjukfrånvaron är fortsatt hög efter pandemin. Nya siffror visar att företagens kostnader för sjuka medarbetare har ökat med 27 procent sedan innan pandemin. ”Det är något som man bör ha koll på”, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan, till TN.

Året innan pandemin, 2019, rapporterade företagen sammanlagt en kostnad för korttidssjukfrånvaron 24 miljarder kronor. Under pandemiåren 2020 och 2021 steg den till 32,5 respektive 34,5 miljarder kronor. Det visar statistik som Försäkringskassan får från Skatteverket.

Men trots att pandemin har klingat av har sjuklönekostnaderna inte gått ner. Det senaste året, från och med september 2022 till och med augusti 2023, uppgick företagens kostnader för korttidssjukfrånvaro till 33,9 miljarder.

Högre kostnader för arbetsgivare

Med hänsyn taget till att lönehöjningar står för en del av kostnadsökningen var korttidssjukfrånvaron under dessa 12 månader 27 procent högre än år 2019, enligt Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

– Under pandemin var korttidssjukfrånvaron av naturliga skäl hög eftersom vi skulle stanna hemma vid minsta förkylningssymptom, säger han.

Men den har dröjt sig kvar på samma nivå, vilket innebär betydligt högre sjuklönekostnader för arbetsgivarna samtidigt som individen som är borta från arbetet förlorar pengar.

Sjukfrånvaron har över tid varierat kraftigt upp- och ned i Sverige och den ökning som nu ses kan förklaras av uppluckringar av regelverket för sjukpenning och sjukersättning, konstaterar Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Men regeländringar förklarar inte varför kostnaderna för sjuklön och vab har bitit sig fast på pandeminivåer. Troligen kan de snarare förklaras av attitydförändringar som påverkar beteenden.

Extrema rekommendationer

Under pandemin rekommenderades alla att stanna hemma vid minsta förkylningssymptom för att minska smittspridningen och belastningen på vården, påpekar hon.

– Att den extrema rekommendationen inte längre gäller verkar få ha tagit till sig. Folkhälsomyndigheten borde på ett tydligare sätt förmedla budskapet att vi nu förväntas gå till jobbet – även vid lindriga förkylningssymptom, säger Catharina Bäck.

”Folkhälsomyndigheten borde på ett tydligare sätt förmedla budskapet att vi nu förväntas gå till jobbet – även vid lindriga förkylningssymptom”, säger Catharina Bäck, försäkringsexpert. Bild: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Trots de extremt höga sjuklönekostnaderna för arbetsgivarna vill regeringen nästa år börja fasa ut ersättningen för höga sjuklönekostnader. Syftet med ersättningen är att främst ersätta mindre arbetsgivare som drabbas särskilt hårt om en anställd blir sjuk – och det har den också gjort.

– Man ska nog vara ödmjuk med dessa siffror och säga att det ser ut som att sjuklönekostnaderna har gått upp och att det är något som man bör ha koll på. Men om studier kan visa att det är så här stora ökningar är det förstås intressant att ta reda på strukturerna för detta och varför, säger Peter Abrahamsson.

Socialförsäkringar kostar allt mer

Även kostnaderna för sjukpenning och vab ökar. Enligt Försäkringskassans prognoser beräknas kostnaderna för socialförsäkringarna i år att landa på 235 miljarder kronor, för att sedan öka de. Inom tre år väntas kostnaden vara 30 miljarder kronor högre.

En del av uppgången beror på löneökningar och uppräkningar utifrån inflationen. Men ökningen beror också på att kostnaden för tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn, vab, inte har gått tillbaka efter pandemin, samt att fler är sjukskrivna längre.

Ökningen av de riktigt långa sjukfallen, som pågått i mer än två år, kommer att fortsätta stiga, enligt Försäkringskassan. Till en början långsamt men längre fram i prognosperioden riskerar ökningen att bli allt snabbare. Inflödet av nya sjukfall med främst psykiatriska diagnoser riskerar att leda till en bred ökning när det gäller både kortare och längre sjukfall, konstaterar myndigheten.

Försäkringskassan skriver i sin prognosrapport att det är ”anmärkningsvärt” att även uttaget av vab har fortsatt att vara på höga nivåer efter pandemin.

Vab kvar på pandeminivå

Innan pandemin år 2019 anmäldes 6,7 miljoner vab-dagar, under de ”rena” pandemiåren 2020 och 2021 låg antalet vab-dagar runt 8,3 miljoner, och 2022 ökade det till nästan 8,6 miljoner.

De senaste 12 månaderna, oktober 2022 till och med september i år anmäldes drygt 8,3 miljoner vab-dagar.

– Det är förståeligt att vi ser ett stort hopp uppåt under pandemin, men sedan har det inte gått tillbaka. Även om kurvan planar ut så ligger den på en högre nivå, säger Peter Abrahamsson.

Även om antalet utbetalda vab-dagar väntas minska kommande år, prognosticerar Försäkringskassan att de fortsätter att ligga på tydligt högre nivåer än innan pandemin.