KOMPETENSKRISEN

Kompetenskris hotar gröna omställningen – ”Ekvationen går inte alls ihop”

Per Hidesten, Industriarbetsgivarna, och Joel Dahlgren, Dahlgrens Cementgjuteri. Bild: Mostphotos, Anders Wiklund/TT, Pressbild

50 000 jobb kan skapas inom basindustrin, men kompetensbristen riskerar leda till att både jobbskapandet och den gröna omställningen havererar. ”Vi går miste om jobb, resurser till välfärden och den gröna omställningen blir inte av här i Sverige”, säger Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna.

50 000 jobb kan skapas inom basindustrin under de kommande åren enligt en ny rapport från Industriekonomerna. Men för att så ska ske behöver en rad åtgärder komma på plats, enligt Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna.

– Det finns enorma möjligheter för hela Sverige, men redan idag har vi exempelvis en brist kompetens inom industrin när det gäller högskoleutbildade. Det hänger ihop med att utbildningstakten och genomströmningen har varit för låg. Vi går in i den nya industrialiseringen med en ryggsäck där vi har en brist redan från början, säger Per Hidesten.

”Det finns många fördomar kring industrin, att det är tungt och smutsigt, men det stämmer inte alls.”

Förutom låg utbildningstakt och brist på närmare 300 000 yrkesutbildade till 2035, står omfattande pensionsavgångar runt hörnet. Under de kommande tio åren väntas var fjärde medarbetare inom basindustrin gå i pension.

– Den ekvationen går inte alls ihop, säger Per Hidesten.

Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten. Bild: Anders Wiklund/TT

För att de 50 000 jobben ska bli verklighet krävs att ramvillkoren är uppfyllda när det gäller kompetensförsörjning, men även för elen och tillstånden.

– Brister någon av dessa kommer det att negativt påverka investeringarna och då görs de någon annanstans i världen. Vi går miste om jobb, resurser till välfärden och den gröna omställningen blir inte av här i Sverige. Trots att vi har alla förutsättningar att lyckas, säger Per Hidesten.

Miljöarbete och tillväxtboom hotas av kompetensbrist

Familjeföretaget Dahlgrens cementgjuteri i Skellefteå har bedrivit verksamhet sedan 1935 och arbetar framför allt med prefabricerade betongprodukter och järnväg. Produkternas syfte är att förbättra miljön, berättar Joel Dahlgren, vice vd på företaget.

– Vi vill spela en viktig roll i den gröna omställningen. Vi har exempelvis avskiljare för att avskilja olja och fördröjningsmagasin som gör att om det regnar mycket kan man gräva ner stora rör för att lagra regnvattnet, säger han.

Företaget har på senare tid haft en stark tillväxtkurva och dubblerade omsättningen under flera år. Drygt 65 personer är anställda inom koncernen, men svårigheter med att anställa ytterligare personal riskerar att bromsa tillväxten – och företagets arbete för miljön.

– I drygt fyra år har det varit svårt att hitta personal till produktion. Vi gav mer eller mindre upp att rekrytera själv och anlitade bemanningsföretag. Nu har vi fått göra om helt och försöka utbilda personalen som vi har. De flesta har jobbat här i max ett år i medel och några har varit här i hela sitt yrkesliv.

– Ett annat problem är att det finns så mycket jobb på marknaden att det blir enkelt att byta bransch och det skapar en stor rörelse bland arbetssökande, att man går från jobb till jobb.

Påverkar det ert gröna arbete och er tillväxt att inte kunna anställa?

– Ja, vi har väl kommit till den punkten att vi inte kan ta på oss mer jobb. Det är inte lönt, på grund av många nyanställda, för få handledare och för kort erfarenhet bland de andra anställda. Det skulle gå snabbare att lära upp en som har grunderna färdiga, typ en industriutbildad, säger Joel Dahlgren.

Idag utexaminerar gymnasieskolans industritekniska program mindre än hälften så många elever som industrin behöver rekrytera. Joel Dahlgren efterfrågar att satsningar görs för att fler unga ska välja industriprogrammet.

– Intresset måste öka. Det finns många fördomar kring industrin, att det är tungt och smutsigt, men det stämmer inte alls, säger han.

Så kan situationen förbättras

Per Hidesten på Industriarbetsgivarna pekar ut en rad områden som kan vända utvecklingen.

– Här och nu är det viktigast att se till att de saker som vi redan är överens om med våra fackliga motparter och politikerna blir av. Att etableringsjobben kommer på plats och att omställningsstudiestöd blir fungerade, säger han.

Att göra det enklare att kunna yrkesväxla och säkra fler platser på Yrkesvux och Yrkeshögskolan går att göra på relativt kort sikt, medan på längre sikt krävs ett nära samarbete mellan skola och företag för att utbilda till de jobb som finns, anser han.

Även arbetskraftsinvandringen är viktig, enligt Per Hidesten. Expertskatten bör ses över så att vi Sverige kan konkurrera med jämförbara länder.

– När det gäller den övriga arbetskraftsinvandringen skapar regeringen dåliga incitament när man den går in och bestämmer ett lönegolv, en minimilön. Det är principiellt fel, eftersom det är något som vi på arbetsmarknaden är ansvariga för, säger han.

Läs rapporten från Industriekonomerna.