KOMPETENSKRISEN

Larmet: Kompetensbrist hotar klimatet – "Riskerar hela gröna omställningen"

Energibranschen larmar om kompetensbrist i tusental. "På kort sikt kan det göra att energisystemet inte kan upprätthållas. På lång sikt riskeras hela den gröna omställningen", säger Energiföretagens vd Åsa Pettersson till TN.

Branschorganisationen Energiföretagen gick förra året ut och larmade om den skriande bristen på kompetens. I en rapport konstaterades att 8 000 tekniker och ingenjörer behöver rekryteras de kommande tre åren. Det innebär att rekryteringsbehovet hade ökat med 250 procent på fem år.

Sedan dess har trycket inte minskat – tvärtom. Om energibranschen inte får in fler tekniker och ingenjörer får det stora konsekvenser, förklarar Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.

– På kort sikt kan det göra att energisystemet inte kan upprätthållas. På lång sikt riskeras hela den gröna omställningen där fossilfri el och energi är motorn, säger hon till TN.

En del av förklaringen till det ökade kompetensbehovet är att branschen är inne i ett generationsskifte med många pensionsavgångar. Men framför allt beror det på att elektrifieringen i samhället gör att efterfrågan på el ökar. Och det har bara börjat, påpekar Åsa Pettersson.

– Elbehovet väntas dubbleras till 2045, men redan nu ser vi en ökning av efterfrågan på allt från solcellsinstallationer till distribuerade elnätverk. Det sker en utbyggnad av laddstationer, transportsektorn håller på att elektrifieras och industrin ersätter fossila bränslen med fossilfri el.

Dubblerat elbehov

Rapporten pekade på behovet under de kommande tre åren och sedan dess har ett år redan gått.

– Den stora infrastrukturuppbyggnaden som behövs för att möta ett dubblerat elbehov har vi inte kommit till än. Vi behöver bygga ut motsvarande ett elsystem till och det påverkar inte bara vår bransch utan hela näringslivet och hela samhället.

”Den som jobbar i energibranschen gör klimatnytta varje dag på jobbet.”

Sverige står inför en stor kompetensutmaning i och med klimatomställningen. I nuläget tar arbetsgivare i energibranschen kompetens från varandra, men här måste näringslivet och politiken börja samarbeta och prata ihop sig kring hur det ska lösas, menar Åsa Pettersson.

– På kort sikt behöver branschen ta emot fler praktikanter och lärlingar, men då behöver vi stöd som gör det enklare. Det kan till exempel vara stöd för handledning eller sänkt arbetsgivaravgift för företagslärlingar, säger hon.

Fler utbildningsplatser

På lång sikt handlar det även om att bättre dimensionera utbildningssystemet efter behovet som finns och utbilda många fler tekniker och ingenjörer inom området, menar Åsa Pettersson.

– Distributionselektriker är en av yrkesgrupperna som det är mest brist på just nu, och här hänger antalet utbildningsplatser inte alls med i efterfrågan.

Enligt Sveriges elkraftsentreprenörer skulle det fram till år 2030 behövas omkring 3 000 distributionselektriker, men med dagens utbildningsplatser kommer bara 1 000 att utbildas.

– Kompetensläget är allvarligt. Medlemsföretagen pratar mer och mer om att det redan är svårt att rekrytera till vissa yrkeskategorier, främst distributionselektriker och elkraftingenjörer. Även inom data och IT är det svårt och här slåss vi dessutom med andra branscher.

”Det är mycket som ska hända på en gång och allt behöver ske snabbt.”

I ljuset av en framtida elektrifiering är kompetensfrågan en utmaning för hela samhället.

– Sverige behöver rigga hela skolsystemet så att det bygger på med rätt kompetens från grundskolan och uppåt, och satsar tidigare på ämnen som teknik och matematik, säger Åsa Pettersson.

Kräver kraftsamling kring kompetens

Efterfrågan på att bygga ut vind- och solkraft är hög, och redan nu behövs en kraftsamling av kompetens för att klara utbyggnaden av ny kärnkraft. Det kretsar heller inte bara kring olika kraftslag – elnätet måste också hänga med för att distribuera elen som produceras.

– Det är mycket som ska hända på en gång och allt behöver ske snabbt. För att klara omställningen behöver vi dubblera vårt elsystem på 22 år – något vi inte har gjort förut på en avreglerad marknad. Det krävs modiga politiska beslut parallellt med satsningar från industrin och energibranschen. Att säkra rätt och tillräcklig kompetens är en nödvändig pusselbit, säger Åsa Pettersson.

”För att lyckas som nation behöver vi samarbeta mellan branscherna.”

Hon vill att klimatomställningen ska ses som en värdekedja och samplaneras så att kompetensen finns där den bäst behövs. Får energisektorn tag i kompetens på industrins bekostnad blir det ändå ingen omställning.

– Blir det en dragkamp om kompetensen riskerar vi att inte kunna möta klimatmålen och klara den omställning som industrin och transportsektorn har påbörjat. För att lyckas som nation behöver vi samarbeta mellan branscherna. Hela värdekedjan har ett kompetensbehov därför behöver hela ekosystemet runt omställningen stärkas.

Sedan är det också viktigt att nå ut och berätta om de många attraktiva jobb som omställningen skapar så att fler lockas till branschen, understryker Åsa Pettersson.

– Den som jobbar i energibranschen gör klimatnytta varje dag på jobbet. Vi har ett i princip fossilfritt energisystem i Sverige som vi kan vara otroligt stolta över och som vi vill fortsätta bygga ut. Det är här den ska jobba som vill vara delaktig i att ställa om och möta klimatutmaningen, säger hon.