DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Ny utredning: Därför är yrkeshögskolan en succé

Yrkeshögskolan är en succé – den är attraktiv och en stor andel får jobb efter sin examen. En utredning har kommit fram till att det inte finns någon anledning att ändra grundupplägget. Men det förutsätter att den fortsätter att växa.

Utredningen om framtidens yrkeshögskola, som har granskat utbildningen med fokus på hur den ska fortsätta att hålla hög standard även framöver, har nu överlämnat sitt betänkande.

– Utredningar tillsätts ofta när något inte fungerar men här är det tvärtom – Yrkeshögskolan är en succé. Det vi har tittat på är hur den kan utvecklas och bli ännu bättre. Med våra förslag blir framtidens YH större och tydligare, och möter därför kompetensbehoven i arbetslivet bättre, säger Mia Bernhardsen som har lett utredningen.

Utbildningsformen är decentraliserad och beslut om vilka utbildningar som ska erbjudas fattas utifrån de ansökningar som kommer in från hela Sverige. Det finns inga centrala kursplaner utan utbildningar och dess innehåll utgår ifrån behoven.

En del av uppdraget var att undersöka om Yrkeshögskolans utbildningsform fortfarande fungerar med tanke på att hur snabbt den har växt sedan starten 2009. Till exempel om det finns behov av att styra vissa frågor centralt, och eller om det vore bra att standardisera namn på utbildningar och innehåll.

Utredningen slår fast att systemet bör fortsätta att vara decentraliserat och att arbetsmarknadens behov ska styra. Eftersom branscherna själva kommunicerar om vilken kompetens som behövs för olika yrken och är så involverade i utbildningarna är det självreglerande, menar Mia Bernhardsen.

– Vi föreslår inget som reglerar innehållet i utbildningarna. Om innehåll och namn spretar märks det på etableringen på arbetsmarknaden.

Utredningen ser heller inget behov av att skapa ett regelverk som ger förtur åt vissa utbildningar.

– Tilliten till systemet är viktig. Teknikutvecklingen går snabbt och med yrkeshögskolans logik fångas behov och efterfrågan upp. Med rätt resurser kan yrkeshögskolan hantera samhällsviktiga utbildningar och behovet av specifik elektrifieringskompetens.

Svensk arbetsmarknad är i behov av praktiska teoretiker och teoretiska praktiker, och här passar YH bra in, poängterar Mia Bernhardsen.

– Med sin nivå mellan gymnasieskolan och den lite längre högskoleskolutbildningen fyller den en väldigt viktig funktion för att bygga specialiserad yrkeskompetens. Vi får ett kvitto på att när arbetslivet är delaktigt så ger det resultat.

Stor flexibilitet

Yrkeshögskolan har en särart, bland annat genom sin stora flexibilitet, konstaterar Mia Bernhardsen. Eftersom utbildningarna hela tiden omprövas och anpassas efter efterfrågan kan de snabbt möta nya kompetensbehov.

– Vanan att ompröva, vara på tå och svara mot behoven i arbetslivet bygger in innovation i systemet och ger kortare ledtider. Det blev extra tydligt under pandemin när YH kunde ställa om på mycket kort tid.

Arbetslivet har ett stort inflytande eftersom dess representanter är i majoritet i ledningsgrupperna och får vara med och initiera utbildningar på ett sätt som inte förekommer i andra utbildningssystem, förutom rena uppdragsutbildningar.

Även när det gäller utbildningsanordnare är systemet självreglerande, enligt Mia Bernhardsen. Utredningen föreslår skärpningar i regelverket för de prövningarna som sker för att komma in i systemet.

– Det är redan idag tufft att komma in och den som inte levererar den efterfrågade kompetensen eller kvaliteten åker ut. På så sätt är det en krass utbildningsform. Samtidigt är det enkelt och tydligt, och det bygger tillit till systemet. För den som sedan är inne är det inte särskilt reglerat under tiden.

Yrkeshögskolan kan ge två typer av examen, en yrkeshögskoleexamen för den som går en ettårig utbildning, och en kvalificerad yrkeshögskoleexamen för den som går en tvåårig.

För den relativt stora andel sökande som har en eftergymnasial utbildning vill utredningen se en ettårig fördjupningsutbildning som leder till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Mia Bernhardsen tror att dessa utbildningar kan locka de många tjänstemän som redan har en högskoleutbildning och som vill toppa upp med en specialistutbildning eller byta inriktning.

– Det blir ett snabbspår för den som redan har en högskoleutbildning, vilket kortar ledtiderna för både individer och arbetsgivare.

Dessutom har Yrkeshögskolan ett format och ett innehåll som fungerar bättre än för många andra utbildningsformer när det kommer till det nya omställningsstudiestödet, påpekar Mia Bernhardsen.

– Det gör att jag tror att de flesta som vill ha någon form av påbyggnadsutbildning kommer att vända sig till YH.

Expansion kritiskt

Utredningens slutsats är alltså att modellen för yrkeshögskolan i huvudsak fungerar. Den kritiska framgångsfaktorn framåt är däremot att Yrkeshögskolan fortsätter att expandera, enligt Mia Bernhardsen.

– Vi att allt fler målgrupper söker sig till Yrkeshögskolan. Att göra utbildningen attraktiv för nya och bredare målgrupper ser vi som ett sätt att expandera.

Yrkesverksamma får bättre förutsättningar för att läsa fler kurser och utbildningar inom YH utan att lämna sina arbetsplatser.

– De ska kunna läsa de här utbildningarna flexibelt genom att gå ner lite i arbetstid. Expansionen kommer också att ske för utbildningar som inte är på helfart.

Till vardags är Mia Bernhardsen chef för avdelningen för näringslivets kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, och hon konstaterar att kompetensbristen är företagens största utmaning idag.

– Här har Yrkeshögskolan en viktig roll att fylla. Eftersom det är en flexibel utbildningsform, som ska svara på behoven här och nu, så är det korta ledtider. Det är precis vad företagen behöver – snabb tillgång till kompetens.

Gymnasial yrkeskompetens är det som efterfrågas mest av företagen och därefter kommer Yrkeshögskolan på eftergymnasial nivå.

Svenskt Näringslivs omställningsindikator visar att de som söker omställningsstudiestödet helst vill gå korta högskoleutbildningar eller YH-utbildningar.

– Yrkeshögskolan är viktig för framtida konkurrenskraft och välfärd, och för att ha en fortsatt hög innovationstakt. Företagen behöver den främsta och nyaste kompetensen hos de som nyrekryteras och hos de man redan har – och det är inom YH som excellensen inom yrkeskompetens utbildas, säger Mia Bernhardsen.