DEBATTEN OM KARENSAVDRAGET

Lista: Branscherna som drabbas hårdast av slopat karensavdrag – varnar för miljardnotor

Slopat karensavdrag riskerar att bli en mångmiljardsmäll för svenska arbetsgivare. Nya beräkningar visar vilka branscher som drabbas hårdast – och i toppen finns verksamheter som redan brottas med svår personalbrist. ”Det skulle få enorma konsekvenser”, säger chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt till TN.

Vård, omsorg och utbildning riskerar att drabbas hårdast om karensavdraget tas bort. Det visar nya siffror från Svenskt Näringsliv. Enligt beräkningarna skulle sjuklönekostnaderna för vård och omsorg öka med 4,9–6,6 miljarder kronor om året. Inom utbildning beräknas ökningen till 2–2,7 miljarder.

Det handlar om personalintensiva verksamheter som redan har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens. Om karensavdraget försvinner väntas sjukfrånvaron öka snabbt. Det riskerar att förvärra bemanningsproblemen, inte minst hos offentliga arbetsgivare, varnar Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

– Konsekvenserna skulle bli enorma för många branscher, och allra hårdast skulle det slå mot personalintensiva verksamheter, säger han till TN.

– Det kommer att innebära stora kostnader för de arbetsgivarna inom vård och utbildning, och leda till väldigt stora problem med bemanningen.

Även tillverkningsindustrin och handeln väntas få stora kostnadsökningar. Industrins sjuklönekostnader beräknas öka med 2,3–3,1 miljarder kronor per år och handelns med 1,8–2,4 miljarder.

Att tillverkningsindustrin hamnar högt förklaras delvis av att det är en stor bransch med många anställda. Även handeln har många anställda, inte minst unga.

Slår mot välfärden

De branschvisa beräkningarna omfattar bara ökningen av sjuklönekostnaderna. Därutöver tillkommer kostnader för att ersätta frånvarande medarbetare eller för produktionsbortfall när medarbetarna inte ersätts.

Inom vård, omsorg och skola kan ökad frånvaro innebära att kvarvarande medarbetare tvingas arbeta mer eller att verksamheterna måste anlita bemanningsföretag.

– Båda alternativen innebär ytterligare kostnader som inte är medräknade här. Det är väldigt bekymmersamt, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Han anser att konsekvenserna för välfärden har fått för lite utrymme i diskussionen om karensavdraget.

– Det är viktigt att det tydliggörs att välfärdssektorn skulle drabbas hårdast om karensavdraget försvann, inte minst de offentliga arbetsgivarna. Det tycker jag inte riktigt har kommit fram i debatten.

Stort ansvar på arbetsgivare

Sammantaget skulle ett slopat karensavdrag öka arbetsgivarnas sjuklönekostnader med 18–24 miljarder kronor per år, enligt Svenskt Näringslivs beräkningar. Inkluderas även kostnaderna för att ta in vikarier för att undvika produktionsbortfall landar ökningen på 21–42 miljarder kronor per år.

Som jämförelse uppskattades arbetsgivarnas sjuklönekostnader förra året uppgå till 38,1 miljarder kronor, omräknat från Socialdepartementets siffror från 2023.

– Det man kan säga är att det handlar om stora kostnadsökningar, säger Sven-Olov Daunfeldt.

”Helt klart är det så att sjukskrivningarna kommer att öka.”

Han påpekar att arbetsgivarna redan tar ett omfattande ansvar för sjukfrånvaron. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar betalar arbetsgivarna sammanlagt omkring 123 miljarder kronor om året för sjukskrivningar, inklusive arbetsgivaravgifter kopplade till sjukförsäkringen.

Ett slopat karensavdrag skulle enligt honom lägga ytterligare kostnader på företagen.

Hur mycket sjukfrånvaron ökar har betydelse för hur stora de ytterligare kostnaderna blir. Sven-Olov Daunfeldt hänvisar till erfarenheterna från tiden före karensavdraget.

– Vi vet ungefär vad effekterna blir eftersom vi har provat det här tidigare. Helt klart är det så att sjukskrivningarna kommer att öka, säger han.

Tidigare erfarenheter oroar

Många av dagens sjukskrivningar är korta. Nio av tio sjukfall under den första veckan, och hälften inom två dagar. Om arbetsgivarna även ska betala för den första sjukdagen kan kostnaderna därför stiga snabbt.

När karensavdraget togs bort 1987 ökade den genomsnittliga årliga sjukfrånvaron per anställd till 25 dagar, vilket motsvarade mer än tio procent av den avtalade arbetstiden. Numera uppgår sjukfrånvaron per anställd till cirka tolv dagar per år, det vill säga mindre än hälften så många.

En internationell jämförelse är Norge som inte har något karensavdrag. Där får den anställde100 procent av lönen under sjukperioden från och med dag i ett och upp till ett år. Enligt OECD är de generösa reglerna till stor del det som förklarar landets höga sjukersättningskostnader.

År 2022 gick 22 procent av Norges offentliga utgifter till sjukpenning och invaliditetsförmåner. vilket motsvarar hela åtta procent av landets bnp. Det var långt över snittet inom OECD på 2,3 procent. I Sverige var motsvarande siffra samma år 3,3 procent.

”Det är ett extremt dåligt och tillväxtfientligt förslag.”

Utöver skillnaderna mellan branscher spelar även företagens storlek roll för möjligheten att hantera sjukfrånvaro.

Sven-Olov Daunfeldt menar att småföretagen kan vara särskilt sårbara. De har ofta mindre möjligheter än stora företag att snabbt ersätta frånvarande medarbetare, och frånvaron av en enskild nyckelperson kan få stora konsekvenser för verksamheten.

– Som småföretagare har du inte lika stora möjligheter att ta in bemanningspersonal eller annan personal, säger han.

Han pekar också på att det tidigare högkostnadsskyddet för småföretagens sjuklönekostnader har tagits bort. Socialdemokraterna har föreslagit ett nytt skydd om karensavdraget slopas, men enbart budgeterat 500 miljoner kronor för det. Det bedömer Sven-Olov Daunfeldt inte vara tillräckligt för att kompensera företagen för kostnadsökningen.

– Det skulle vara djupt orättvist om arbetsgivare ska ta hela kostnaden med tanke på hur mycket de redan i dag betalar för korta sjukskrivningar och rehabiliteringar.

Närmare 3 000 företagare har under hösten skrivit under ett uppror mot förslaget. Sven-Olov Daunfeldt beskriver frågan som en av de mest oroande för Svenskt Näringslivs medlemsföretag just nu.

– Det är ett extremt dåligt och tillväxtfientligt förslag.