EU:S FRAMTID

Frankrikes kris kan skaka hela Europa – varningen till Sverige: ”Grekland en vindpust”

Ett av världens största skuldberg, rusande räntor, stora budgetunderskott – och våldsamma protester och politiskt kaos ovanpå det. Nu varnar ekonomer för att Frankrikes kris kan sprida sig. ”Kan leda till ett stort bakslag för EU-samarbetet”, säger ekonomen Pia Fromlet till TN.

Enligt Pia Fromlet, euroekonom på SEB, är det svårt att hitta ljusglimtar just nu i den franska ekonomin.

– Vi har tidigare pratat om Tyskland som det stora sorgebarnet i Europa, men där har vi snarare blivit positivt överraskade av tillväxten i år. Detta samtidigt som den franska ekonomin har haft en låg tillväxt i kombination med svaga offentliga finanser.

Sedan nyvalet sommaren 2024 har landet sett en rad regeringar kollapsa och premiärministrar har bytts ut på löpande band.

– Det som jag tycker är lite oroväckande den här gången är dels att tillväxten är lägre nu än vad den har varit tidigare och att det snart är ett presidentval.

Att Frankrike inte haft budgetöverskott sedan 1974 har lett till att den franska befolkningen vant sig vid att det går att gå med underskott, menar hon. Nu närmar sig Frankrikes statsskuld 120 procent av BNP.

– Det har ju inte varit så stora problem tidigare. Det som är lite oroväckande just nu är ju att tillväxten är så låg samtidigt som räntekostnaderna stiger. Dessutom saknas reformer för att lyfta den franska tillväxten.

President Emmanuel Macron har varit starkt impopulär bland annat på grund av höjningen av pensionsåldern, något som i regel ses som något som ökar tillväxten. Men nu saknas reformer, dels för att hantera stora budgetunderskott, dels höja tillväxten.

– Det finns också kandidater som Marine Le Pen, partiledare för det franska nationalistiska partiet Nationell Samling, som går till val på att sänka pensionsåldern, och det är ju något som verkligen skulle försämra de offentliga finanserna ytterligare.

”Frankrike är ett land som ändå brukar hanka sig fram”.

Frankrike behöver, som övriga Europa, satsa på reformer som höjer tillväxten, menar hon.

– Skattetrycket i Frankrike är väldigt högt, så det är svårt att minska budgetunderskottet genom att höja skatterna ytterligare. Därför måste man i stället se över utgiftssidan.

Hennes huvudscenario framöver innefattar inte en fransk skuldkris, även om situationen är oroväckande.

– Jag tror att Frankrike är ett land som ändå brukar hanka sig fram. Men sen tror jag också om det skulle bli en skuldkris så skulle Europeiska centralbanken (ECB) lägga sin i.

– Eftersom det då finns risk att det kan sprida sig till andra länder i euroområdet.

Men det är svårt att se att Frankrike kommer att lyckas lösa de stora underskotten inom de närmaste åren, konstaterar hon.

– Det blir inte värre, men det blir inte så mycket bättre. Huvudspåret är att man hankar sig fram, tillväxten gradvis går upp igen men utan att det blir en jätteförbättring av de offentliga finanserna.

– Helt nattsvart är det ju inte. Om man ska måla upp en lite mer nyanserad bild av Frankrike så kan man nämna att de trots allt inte har samma energiberoende som exempelvis Tyskland. De har faktiskt sina kärnkraftverk vilken kan gynna Frankrike.

Stora protester över hela landet

Under de senaste veckorna har Frankrike drabbats av en rad protester. I mitten av oktober gick över en halv miljon personer ut på gatorna för att kräva förbättringar inom utbildningssystemet och protestera mot ökande levnadskostnader – protester som på många håll urartade och bland annat ledde till att många butiker vandaliserades. Men det är fortfarande oklart om det kommer att få några större effekter på ekonomin, enligt Pia Fromlet.

– Än så länge tycker jag inte att det går att säga hur det påverkar ekonomin rent kvantitativt, men man kan konstatera att det är en signal om att det finns ett ganska stort missnöje i landet. I Frankrike blir det ofta protester så fort det presenteras besparingar.

– Det kan visa på att det finns en risk att man inte hanterar de offentliga finanserna på det sättet som man skulle önska att de gör.

Hon bedömer att risken för att problemen i den franska ekonomin sprider sig till andra länder ännu är låg.

– Och skulle det hända då tror jag verkligen att ECB skulle dra i bromsen, man är mycket mer förberedd nu än vad man var vid Greklandskrisen.

Frankrike är en av världens största ekonomier och EU:s näst största ekonomi efter Tyskland, vilket gör att det som händer i Frankrike påverkar Sverige på olika sätt.

– Rent handelsmässigt så är ju inte det vår största exportmarknad, utan det är ju Tyskland. Men Frankrike är jätteviktigt för Tyskland, så det finns en rad indirekta handelseffekter som är viktiga för oss.

– Men om vi får lägre ekonomisk tillväxt i Frankrike så minskar ju efterfrågan på exportvaror bland annat från Sverige.

Däremot finns en risk att en seger för Marine Le Pen skulle kunna leda till ett EU-samarbete som vacklar.

– Då kanske vi ser ett Frankrike som inte riktigt är samma EU-vän som man har varit tidigare och det kan leda till ett stort bakslag för EU-samarbetet.

– Det vore ingen bra signal för Europas framtid och något som en liten öppen ekonomi som Sverige kan påverkas negativt av.

Enligt Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, grundar sig den franska krisen i fyra faktorer som sammanfaller: hög statsskuld, ett långvarigt budgetunderskott, höga långräntor och politisk instabilitet.

– Många av dessa faktorer är kända sedan tidigare, men inte samtidigt. Det är bara att nu sammanfaller de här fyra faktorerna på ett sätt som de inte har gjort tidigare.

– Nu pratar vi om Frankrike, men det är fler länder som har samma typ av problematik nu. Det händer i Storbritannien och vi ser även samma mönster i USA.

Att Frankrike har haft budgetunderskott varje år sedan 1974 innebär att landet under samma period gått igenom både hög- och lågkonjunkturer.

– Det betyder egentligen att man hela tiden har levt över sina tillgångar. Så länge räntorna gradvis blev allt lägre var det inget större problem men nu när räntorna stiger blir det besvärligt.

Den franska krisen kan sprida sig

Hon menar att det finns risk att den ekonomiska krisen i Frankrike kan sprida sig till andra länder.

– För svensk del handlar det också om högre långräntor, alltså ökade kostnader för staten och dyrare investeringskostnader för företag. Det kan också påverka svenska bostadsköpare i och med högre räntor på längre löptider.

I första hand kommer det påverka den europeiska monetära unionen, konstaterar hon.

– Grekland tog sig ju in i den europeiska monetära unionen med till del falska uppgifter om sina egna finanser, vilket andra länder sedan fick betala för att Grekland inte skulle fallera. Det är en vindpust om vi jämför med om Frankrike skulle få liknande problem.

– Det här är ju liksom en av de två giganterna i Europa som på något sätt hållit ihop Europa. Om de börjar bråka eller inte vill betala EU-avgiften som Marine Le Pen varit inne på så kan det ju bli stökigt, inte bara ekonomiskt utan också politiskt.

De stora protesterna är ett tecken på missnöje bland befolkningen. För det franska styret blir det nu en stor utmaning i hur man ska kunna lugna de protesterande samtidigt som det måste ske åtstramningar i ekonomin.

– Det blir såklart ekonomiska konsekvenser för alla dem som har blivit plundrade, fått sina butiksrutor söndertrasade eller liknande.

– Och det är också ett tillfälle för populistiska partier att plocka röster. Det brukar ju vara större möjligheter att plocka röster när det finns ett stort missnöje.

För Frankrikes del handlar det om att dra ned på de offentliga utgifterna. Rent generellt skulle resultatet i mellanårsvalet i USA eventuellt kunna dämpa uppgången i långräntorna.

– Skulle man få in demokrater i en del av beslutsapparaten så skulle det kunna bidra till en högre budgetdisciplin.

– Det skulle möjligen kunna bidra till att dämpa uppgången i långräntorna. Och då påverkar det såklart också andra länder som Frankrike, Italien, Storbritannien och även Sverige.

”Befolkningen har kanske en naiv tro på vad det offentliga kan åstadkomma”.

Efter helgens kravaller steg räntan på landets statsobligationer ytterligare och passerade 5 procent, vilket är den högsta nivån som uppmätts för den så kallade franska tioåringen sedan 2002.

– Så till slut blir ju räntorna för höga för vad ett land klarar av och det är frågan om vi inte börjar närma oss gränsen där för Frankrikes del.

Men då är frågan om och när ECB kan ingripa och i så fall ge för villkor till Frankrike och om ECB faktiskt kan sätta press på en gigant som Frankrike.

– Hela den europeiska monetära unionen hänger ändå på Tyskland och Frankrike och det gör det stökigare än om det hade varit ett mindre land som exempelvis Grekland, Ungern eller Rumänien som har mindre påverkan och mindre signalvärde.

Hon menar att Frankrike kommer att behöva genomgå en rad smärtsamma reformer och att marknaden kräver åtstramningar. Men det kommer bli tufft då det verkar saknas politiskt stöd.

– Sen har befolkningen kanske en naiv tro på vad det offentliga kan åstadkomma. Och det är inte så konstigt då det man gjort i 50 år har fungerat, och så plötsligt fungerar det inte längre.