DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Vill se skärpta CSN-krav – tusentals skuldsätts

Studenter som har svårt att klara sina studier har mycket svårare att betala av sina studielån och riskerar att bli skudsatta hos Kronofogden, enligt en granskning från Riksrevisionen. Bild: Janerik Henriksson/TT

Tusentals personer blir varje år skuldsatta hos Kronofogden eftersom de inte klarar att betala av sina studielån. Kraven för att få studiestöd bör nu skärpas, anser Riksrevisionen.

– Regelverket motverkar inte i tillräckligt stor utsträckning att studenter med svaga studieresultat tillåts bygga upp lån som de inte kan återbetala, säger Jonas Lundstedt, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen har granskat villkoren för att få studiemedel av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och menar att det är för lätt för studenter att återkvalificera sig efter att resultatkraven missats.

För att beviljas medel under pågående studier krävs att man på högskola och komvux har klarat minst 75 procent av studierna, och för yrkeshögskola i praktiken 100 procent. Enligt Riksrevisionens granskning får drygt var femte student någon gång avslag eftersom man inte når upp till kravet.

Återkvalificerar sig

Tre av fyra återkvalificerar sig senare för studiemedel.

– Man behöver bara få in de poäng som saknas, säger Jonas Lundstedt.

Samtidigt har studenter med avslag mycket svårare än övriga att återbetala sina lån, enligt granskningen.

Drygt 3 000 personer av varje årskull som tog sitt första studielån mellan 2014 och 2016, och som missat resultatkravet vid något tillfälle, fick minst ett årsbelopp av studiemedel överlämnat till Kronofogden.

Skulder hos Kronofogden

Allra svårast var det för komvuxstudenter som vid upprepade tillfällen missade resultatkraven. Hos den gruppen fick var fjärde student ett årsbelopp skickat till Kronofogden.

– Vi ser att det här är en kostnad både för individerna som drabbas och för staten som får svårare att få tillbaka pengarna, säger Jonas Lundstedt.

Riksrevisionen rekommenderar inte att möjligheten för återkvalificering av studiemedel tas bort, då det ger studenter en viktig andra chans. Men för att undvika att de med allra störst problem skuldsätts under lång tid bör reglerna för återkvalificering skärpas.

Riksrevisionen lämnar inga förslag på hur det kan göras.

– Vi identifierar ett problem och rekommenderar regeringen att åtgärda det. Vi har inte gått in på exakt hur det skulle se ut.

Fakta: Riksrevisionens rekommendationer

Regeringen bör skärpa återkvalificeringsreglerna för att bättre motverka att studenter med svaga studieresultat beviljas ytterligare studielån som de senare inte kan betala tillbaka. Regeringen bör även förtydliga vilket ansvar kommuner har för att bistå komvuxstudenter med behovsanpassad och korrekt information om studiemedlet.

CSN bör harmonisera resultatkravet i yrkeshögskolan och komvux med resultatkravet i högskolan. De bör vidare se till att yrkeshögskolan och komvux inte förbises när resultatkravet och veckobegränsningen följs upp och utvärderas. Detta är särskilt viktigt vid större förändringar av villkoren.

Källa: Riksrevisionen