DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Toppinvesteraren larmar inför valet: ”Många förbereder sig för att lämna landet”

Blir en miljardärsskatt verklighet efter valet kan Sverige stå inför en våg av kapitalflykt, varnar investeraren Klas Tikkanen. ”Jag pratade med en av Sveriges absolut ledande skattejurister som sa att han nu nästan bara jobbar med utflyttningsärenden för folk som förbereder sig”, säger han till TN.

Debatten om en ny förmögenhetsskatt – en miljardärsskatt – har tagit fart inför valet och skapar oro hos svenska investerare, kapitalägare och entreprenörer. Rent konkret skulle en sådan skatt innebära mindre svenskt ägande, lägre investeringar och på sikt även lägre skatteintäkter, menar entreprenören och investeraren Klas Tikkanen.

– Jag tror det skulle vara otroligt farligt och skadligt för Sverige. Vi är Europas ledande ekonomi och hela Europa avundas oss på många sätt.

– En väldigt viktig del i det är hur vi finansierar startupbolag, bolag i tillväxtfaser och hur vi har möjliggjort en dynamisk marknad som skapar tillväxt, arbetstillfällen och skatteintäkter.

Förutom Vänsterpartiet har även Miljöpartiet lyft fram att en miljardärsskatt skulle kunna finansiera satsningar på bland annat klimatet, välfärden och en kortare arbetstid.

– Ja, det finns lite olika siffror på det. Vi har frågat riksdagens utredningstjänst som har tittat på förslaget och de säger att det inte är helt enkelt att räkna fram därför att det finns inget förmögenhetsregister i Sverige. Men de säger att det är i runda tal 50 miljarder det handlar om per år, säger språkröret Daniel Helldén till Aftonbladet.

”Många förbereder sig för att lämna landet för att förekomma en sådan skatt”.

Idén är inte ny och från början av 1900-talet till 2007 hade Sverige en förmögenhetsskatt, vars syfte var att beskatta förmögenhet utöver den vanliga inkomstskatten. När den avskaffades uppgick skatten till 1,5 procent av förmögenheter över 1,5 miljoner kronor för ensamstående och tre miljoner kronor för gifta eller sambos. Under de sista tio åren inbringade den svenska förmögenhetsskatten mellan 0,3 och 0,5 procent av statens totala skatteintäkter. I rena kronor handlade det om mellan 3,8 och 8,4 miljarder kronor per år, enligt Ekonomifakta.

– Så det kommer inte bli några 50 miljarder, och då kommer politiken föreslå en exitskatt. Men innan dess kommer ett gäng miljardärer att lämna och då försvinner skattebasen helt, säger Klas Tikkanen.

– Man ska komma ihåg att effekterna inte är så synliga direkt, utan det vi kommer att se är en långsam död av hela den här marknaden. Och sedan kommer vi sitta om 20 år och undra varför alla våra jättestora bolag startades mellan 1895 och 1925 eller mellan 2005 och 2026.

I dagsläget är det dock oklart kring vilken nivå en miljardärsskatt skulle kunna landa på.

– Vissa pratar om två procent, andra om tre procent. Men sedan måste vi veta på vilken nivå, är det på en miljard kronor? Eller en miljard dollar? Så det är klart att effekterna kommer att bero på skattens nivå. Men de kommer inte bli så stora intäkter som vänstern hoppas på.

– Jag vet att det är många personer som förbereder sig för att lämna landet för att förekomma en sådan skatt.

Till skillnad från många länder har Norge fortfarande en förmögenhetsskatt på 1 procent för förmögenheter över 1,7 miljoner norska kronor (NOK), och 1,1 procent för över 20 miljoner NOK. Efter en höjning 2022 flyttade 30 förmögna norrmän till Schweiz, enligt Dagens Næringsliv.

– Det är bara att titta på vår omvärld och på länder som har liknande skatter. Vi införde de här skatterna och skruvade upp dem vilket ledde till att vi långsamt ströp vårt näringsliv. Sedan till slut insåg politiken att det är en dålig idé.

I debatten lyfter kritiker till miljardärsskatten ofta fram att det inte spelar någon roll om skatten införs eller inte – bara förslaget skrämmer bort investeringar från Sverige.

– Jag pratade med en av Sveriges absolut ledande skattejurister häromdagen. Och han sa att han nu nästan bara jobbar med utflyttningsärenden för folk som förbereder sig.

– Jag tror inte heller att någon går in i en stor riskabel startupinvestering i nuläget, utan då väntar man. Bland annat för att om ägarandelen blir över tio procent i ett bolag så anser Skatteverket att man har anknytning till Sverige och blir beskattningsskyldig här.

”En sinnebild om att miljardärer är som Joakim von Anka som går ned och badar i sitt stora kassavalv”.

Klas Tikkanen beskriver det som att en miljardärsskatt skulle skapa en ”finansiell Berlinmur” som skulle hämma investeringar i svenska bolag.

– Tänk om vi vill locka hit en framgångsrik företagare som sålt ett jättestort bolag och nu vill bli delägare i ett svenskt bolag. Men då ska vi berätta för den personen att ’efter fem år så är dina pengar fast – då är det svenska pengar och vi kommer beskatta de extra om du flyttar’.

– Den personen skulle ju inte komma till Sverige och då har vi skapat en mur för både in- och utflöde av kapital.

Redan förra året stod det klart att Vänsterpartiet identifierat gruppen ”Sveriges superrika” som en av partiets huvudmotståndare i valet 2026. Nu går partiet till val på en ny ekonomisk inriktning och menar att en miljardärsskatt behövs både för välfärden och rättvisan.

– Det är ju pengar som en miljardär knappt märker av, sa Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar till TT i juni.

Det är en formulering som Klas Tikkanen vänder sig emot. Det är felaktigt att de mest förmögna inte betalar tillräckligt mycket i skatt, menar han och kan luta sig mot statistik från SCB som sammanställts av Svenskt Näringsliv som visar att den femtedelen av hushållen med högst ekonomisk standard står för ungefär hälften av den slutliga skatten.

– Det bygger ju på någon sinnebild om att miljardärer är generellt sett som Joakim von Anka som går ned och badar i sitt stora kassavalv.

– Men det finns väldigt få miljardärer som har en miljard i kronor på banken, utan det här handlar om arbetande kapital som beskattas när man väl säljer aktier, bolaget eller tar ut utdelning.

Dessutom menar han att en miljardärsskatt skulle kunna slå hårt mot ägare i onoterade bolag som inte betalar utdelning.

– De skulle tvingas att sälja aktier varje år för att kunna betala skatten, men det är ingen som skulle vilja köpa – framför allt inte i Sverige då två procent läggs på avkastningskalkylen. Det kan leda till att ägaren förlorar kontrollen över bolaget eller till slut väljer att sälja hela företaget.

”Jag vill inte att vi förstör det ekonomiska under som betalar för välfärden för oss alla”.

Han lyfter fram tre skatteförändringar som legat till grund för att Sverige under 2000-talet lyckats skapa en rad storbolag; 2001 ändrades reglerna för näringsbetingade aktier, arvs-och gåvoskatten togs bort 2004 och förmögenhetsskatten togs bort 2007.

– Det blir väldigt tydligt när man tänker på att vi har inga unicorns som är startade innan de här tre skattereformerna.

– Innan vi ändrade reglerna för näringsbetingade aktier var det ingen som hade sina holdingbolag i Sverige, utan de flyttades till länder som Holland, Belgien eller Cypern. Nu har vi lyckats skapa en riskkapitalmarknad som fungerar väldigt väl.

Han menar att Sverige lyckats få fram en kombination av en liberal ekonomisk politik och väldigt starka ekonomiska och sociala skyddsnät som varit framgångsrik.

– Det har gjort att när vi skapar välfärd i hela landet så fördelas det. Man plockar upp de som kanske inte klarar sig.

– Och det måste vara på ett sätt som inte hotar maskinen som föder oss alla. Min oro nu grundar sig i att jag inte vill att vi förstör det ekonomiska under som betalar för välfärden för oss alla.

Att en kommande vänstersväng politiskt inträffar nu kan bero på att politiken vill locka en viss väljargrupp.

– Jag tror det finns en viss delmängd av befolkningen som är mer fokuserad på att få saker från andra än att själv bygga. Om den väljargruppen blir tillräckligt stor så frestas politiker att locka med fagra löften, och så ökar den gruppen ännu mer i storlek. Jag tror detta händer i hela västvärlden i takt med att minnen från svunna socialistiska haverier bleknar.

– Minnet är kort. Till slut har politikerna, opinionsbildarna, tyckarna och väljarna, glömt bort hur illa det blev förra gången.