VALET 2026

Entreprenören: Då kan Sverige bli en AI-stormakt – politikerna måste vakna

Sverige har alla förutsättningar att bli Europas ledande AI-fabrik. Men då måste nästa regering göra upp med krångliga tillståndsprocesser och inte slarva bort tillgången till fossilfri el, enligt Robert Lidberg, vd för datacenterföretaget Airon. ”Plocka upp bollen och fixa det här”, säger han i en intervju med TN.

Techjättar som Google, Meta och Amazon har inte varit sena med att upptäcka Sveriges attraktionskraft för att stå värd för datacenter: stor tillgång till fossilfri energi, ett stabilt elnät, bra klimatförhållanden och god digital infrastruktur.

De här fördelarna ser även svenska Airon, leverantör av modulära, skalbara och decentraliserade AI-fabriker.

– Sverige är ett fantastiskt land att bygga den här infrastrukturen i. Svenska elmixen är den mest fossilfria i hela världen, och vi har dessutom ett stort överskott, säger Robert Lidberg, vd och medgrundare av Airon.

Sverige kan driva utvecklingen

Men snarare än att Sverige ska stå värd för andra länders AI-utveckling, har vi potentialen att driva den för egen maskin.

– Datacenter för AI har nämnts mycket i media på senare tid, men jag tror inte man har förstått vikten av beräkningskraften de producerar, säger han.

Om datacenter är den bärande karossen till att generera AI-kraft, är beräkningskraften motorn som gör att vi kan köra och träna AI.

När techjättarna (hyperscalers) bygger enorma datacenter på stora ytor, tillämpar de så kallad vertikal integration. Det innebär att de själva äger och bygger hela kedjan, från karossen till motorn. Det finns även co-location-datacenter som hyr ut el och yta, utan att förädla något själva.

Lokala datacenter

Robert Lidberg, med bakgrund i maskininlärning, har siktat in sig på ett tredje spår: En svensk aktör som tillämpar egen vertikal integration och behåller kontrollen över ”motorn”.

”Det finns egentligen ingen anledning att bygga enorma datacenter i norr.”

Airons ambition är att bli en svenskbaserad hyperscaler. Men istället för att bygga gigantiska datacenter på ett fåtal platser, så kallad economy of scale, bygger Airon fler men mindre AI-fabriker (datacenter) som kan byggas där det finns tillgänglig el och spillvärme kan nyttjas i ett fjärrvärmenät.

– Det finns egentligen ingen anledning att bygga enorma datacenter i norr. Förr gjorde man det för komma åt det kalla klimatet och få spara energi på luftkylning. Men idag räcker det alldeles utmärkt då vi använder vattenkylning för att hålla nere energiförbrukningen. Vi skulle kunna bygga AI-fabriker även i Skåne, säger han.

Exporterar till USA

2022 färdigställde Airon sin första AI-fabrik i Lidköping. I dag säljer och tillhandahåller de beräkningskraft framför allt till amerikanska kunder, via molnbaserade tjänster.

I somras meddelade Airon att franska infrastrukturfonden Meanings Capital Partners går in med kapital för att bygga ut den befintliga anläggningen och uppföra ytterligare två datacenter i staden. Innan utgången av 2027 ska alla tre anläggningar vara i bruk.

– Anledningen till att vi får en så betydande investering från Frankrike är att de länge förstått AI och ligger steget före i Europa. Vi ser även att det i Finland byggs många datacenter som förädlar beräkningskraft. Sverige förser Finland med mycket el, men förädlingen tillfaller inte oss, säger han.

”På samma sätt som Sverige förädlat järnmalm till stål, skulle vi kunna förädla el till beräkningskraft.”

Om Sverige kan producera sin egen beräkningskraft kan det på sikt säkra vår konkurrenskraft, priskontroll och suveränitet i AI-utvecklingen. Det är i linje med AI-kommissionens färdplan som pekar ut beräkningskraften som grundläggande och kritisk infrastruktur för Sveriges framtida AI-utveckling.

– Sverige har alltid varit bra på att utnyttja sina egna råvaror. På samma sätt som Sverige förädlat järnmalm till stål, skulle vi kunna förädla el till beräkningskraft upp till 60 gånger mer än värdet att exportera elen rakt av. Vi skulle kunna vara störst på att producera mest beräkningskraft åt hela Europa och exportera till USA, säger Robert Lidberg.

Kräver politiskt engagemang

Det kräver dock att Sveriges politiker hänger med i utvecklingen så att vi tar tillvara på vår egen tillgång på el.

– Näringslivets kultur påverkas väldigt mycket av politiken. Här upplever jag att vi sänkt blicken och glömt av konkurrensen från omvärlden, säger han.

Robert Lidberg är en av företagarna som har skrivit under Tillväxtuppropet som uppmanar nästa statsminister att förenkla företagandet i Sverige.

Vi kan inte längre acceptera krångliga regelbördor och utdragna processer som ett faktum, menar han.

– Nu är det upp till nästa regering och plocka upp den bollen och fixa det här. Det är inte svårt.

Skrota kösystem

En lågt hängande frukt är att åtgärda ”först till kvarn”-principen i elsystemet. I dag styrs nätanslutning av en kö hos Svenska kraftnät, där den som ansöker först får kapaciteten reserverad.

”Det är inte rimligt att det ska behöva ta jättemånga år att överhuvudtaget få ett svar gällande anslutningen.”

Problemet med ett sådant kösystem är att det staplar etableringar på hög i en tid när vi behöver växla upp, menar Robert Lidberg.

– Jag tror inte att någon håller med om att detta är en bra metod. Det är inte rimligt att det ska behöva ta jättemånga år att överhuvudtaget få ett svar gällande anslutningen.