DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Listan: Skatterna som Tidö tog bort – och de som blev kvar
Under den senaste mandatperioden har Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna tagit bort flera skatter. Vilka är de mest betydande? Och vilka skatter är kvar, trots löften om att avskaffa dem?
Skattebördan för en normalinkomsttagare (41 700 kr i månadslön) är 51,6 procent av hela lönekostnaden när man räknar med löneskatter och konsumtionsskatter – en nedgång från 54,1 procent sedan 2022, enligt uträkningar från Skattebetalarnas förening.
– De senaste fyra åren har varit den mest skattesänkande regeringen sedan första Alliansregeringen. Skulle det fortsätta i samma takt så är vi bara en mandatperiod ifrån att en normalinkomsttagare får hälften kvar, vilket både är glädjande och på tiden, säger Philip Syrén, Slöseriombudsman vid Skattebetalarnas förening, till TN.
AI-sammanfattning
Tidöregeringen har varit den mest skattesänkande regeringen sedan första Alliansregeringen.
Skattebördan för en normalinkomsttagare har sjunkit från 54,1 till 51,6 procent sedan 2022. De största helt avskaffade skatterna är avfallsförbränningsskatten, plastpåseskatten och flygskatten.
Dessutom har flera skatter sänkts, bland annat jobbskatteavdraget, pensionärsskatten och ISK-skatten.
Samtidigt finns flera utlovade sänkningar kvar, som drivmedels-, fastighets- och bolagsskatt.
En undersökning visar att bara var sjunde svensk tycker att skattepengarna används effektivt.
Men det finns mer att göra, understryker han.
– Inte minst kring skatteslöseri och ineffektivitet, säger Philip Syrén och hänvisar till en färsk opinionsundersökning från Demoskop, beställd av Skattebetalarna, som visar att bara var sjunde svensk tycker att skattepengarna används effektivt i stat, region och kommun.
Samtidigt svarar 9 av 10 svenskar att frågan om effektivitet är viktig för dem.
– Det finns ett tydligt väljarstöd att hämta här för partierna, säger Philip Syrén.
Här är skatterna som Tidöregeringen har avskaffat eller sänkt under mandatperioden:
Plastpåseskatten
Avskaffades den 1 november 2024.
Skatten infördes 2020 och var 3 kronor per plastbärkasse (30 öre för tunnare påsar).
Flygskatten
Avskaffades den 1 juli 2025.
Hade funnits sedan 2018 och varierade beroende på destination.
Skatten på plastprodukter
Punktskatten på vissa plastbärkassar försvann samtidigt med plastpåseskatten.
Regeringen har också avskaffat eller kraftigt minskat vissa miljörelaterade skatter på plastprodukter.
Reducerad skatt på bensin och diesel
Energiskatten på drivmedel har inte avskaffats, men sänkts flera gånger och indexeringen har pausats. Det är alltså en skattesänkning, inte ett slopande.
Slopad avfallsförbränningsskatt
Trädde i kraft den 1 januari 2023.
Skatten infördes 2020 men avskaffades efter att ha bedömts ge begränsad miljönytta.
Slopad skatt på egen solel
Regeringen har tagit bort vissa skatteregler som innebar beskattning av egenproducerad solel för större anläggningar, vilket minskat beskattningen för vissa producenter.
Skatter som inte slopats men sänkts
Jobbskatteavdraget har förstärkts.
Skatten för pensionärer har sänkts.
Drivmedelsskatterna har sänkts.
ISK-skatten har sänkts genom ett skattefritt grundbelopp för sparande.
Skatten på snus har sänkts samtidigt som skatten på cigaretter höjts.
Sammanfattningsvis är de största helt avskaffade skatterna under mandatperioden: avfallsförbränningsskatten, plastpåseskatten och flygskatten.
Därutöver har regeringen genomfört ett stort antal skattesänkningar utan att helt avskaffa skatterna.
Flera skatter som Tidöpartierna före valet 2022 signalerade att de ville sänka eller avskaffa har antingen blivit kvar eller bara förändrats delvis.
Det beror bland annat på statsfinanserna, inflationen och politiska kompromisser. Några av de mest omtalade är:
Bensin- och dieselskatt:
Framför allt Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lovade betydligt lägre drivmedelspriser. Skatterna har sänkts, men de finns kvar och utgör fortfarande en stor del av pumppriset.
Skatt på arbete:
Moderaterna ville sänka inkomstskatterna mer genom större jobbskatteavdrag. Jobbskatteavdraget har förstärkts, men någon bred skattereform med stora inkomstskattesänkningar har inte genomförts.
Statlig inkomstskatt:
Moderaterna har länge velat att färre ska betala statlig inkomstskatt. Brytpunkten har höjts något genom indexering och budgetbeslut, men den statliga inkomstskatten finns kvar.
Fastighetsskatt:
Framför allt Sverigedemokraterna har velat sänka eller avskaffa den kommunala fastighetsavgiften i vissa former. Ingen större förändring har genomförts. Den kommunala fastighetsavgiften består.
Bolagsskatt:
Vissa företrädare har förespråkat ökad konkurrenskraft genom lägre bolagsskatt. Ingen sänkning har genomförts.
Kapitalskatt:
Moderaterna har talat om att göra sparande mer gynnsamt. ISK har förbättrats genom ett skattefritt grundbelopp, men skatten är inte avskaffad. Kapitalvinstskatten på 30 procent är oförändrad.
Ränteavdrag:
Diskussioner har förekommit om förändringar. Någon större reform har inte genomförts.
Det finns också några större skatteområden där det före valet förekom förväntningar hos vissa väljare, men där regeringen aldrig gav ett tydligt löfte om ett avskaffande:
Momsen: momssatserna är i huvudsak oförändrade.
Arbetsgivaravgifterna: inga generella sänkningar har genomförts.
Värnskatten: den avskaffades redan 2020 under en tidigare regering och var därför inte aktuell under denna mandatperiod.
Fastighetsavgiften: har inte avskaffats eller sänkts generellt.