VALET 2026

”Det borde bli en huvudfråga inför valet”

Hur kan kommuner och regioner upprätthålla den offentliga välfärden när Sveriges befolkning blir allt äldre, undrar krönikören Johan Schück.

Det borde bli en huvudfråga inför valet i september.

Trots att ansvaret för huvuddelen av välfärden ligger hos kommuner och regioner kommer dessa ofta i skymundan när väljarna ska rösta. Ändå handlar det om så viktiga uppgifter som skolan, äldreomsorgen och sjukvården. Till dessa går också en stor del av våra skatter.

Många kommuner och regioner har ändå en relativt skral ekonomi. Kommunalskatterna räcker inte till för att täcka utgifterna och statsbidragen är ofta i underkant. De ekonomiska skillnaderna är stora mellan olika delar av landet.

”Storstadsregionerna och universitetsstäderna ser ut att klara sig bäst, medan svårigheterna blir störst i utpräglade glesbygdskommuner.”

Problemen är inte nya, men de är på väg att bli allt värre. Ganska länge kunde problemen skylas över när Sverige tog emot många flyktingar som placerades på platser med tomma bostäder och lediga skolplatser. Men den tiden är nu förbi, samtidigt som befolkningsutvecklingen på många håll blir alltmer besvärande.

Inför de kommande åren är det allt tydligare att många av Sveriges kommuner och regioner får ett minskat antal invånare i yrkesaktiv roll, samtidigt som de äldre blir allt fler medan barn och ungdomar blir färre.

Storstadsregionerna och universitetsstäderna ser ut att klara sig bäst, medan svårigheterna blir störst i utpräglade glesbygdskommuner och orter som i hög grad är beroende av industrier med strukturella problem. Gemensamt är dock att kostnaderna ökar för sjukvård och äldreomsorg, medan kostnaderna för skolan rimligtvis bör minska.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, konstaterar i en ny rapport att kommunernas och regionernas intäkter minskar relativt snabbt, i takt med invånartalet, medan deras kostnader däremot är mer trögrörliga. Detta leder på kort sikt till ökade kostnader per invånare, och visar på vikten av anpassning och omställning inom många verksamheter.

”En nyckelfråga för framtiden blir hur de växande kostnaderna för sjukvården ska betalas.”

Detta är det lätt att hålla med om, på ett principiellt plan. Men flera exempel visar på svårigheterna att effektivisera sjukvården genom att minska antalet sjukhus, liksom att stänga skolor där antalet elever sjunker. Väljarna vill ofta ha välfärd i sin närhet, även om det medför större kostnader.

Politiker och administratörer kämpar därför många gånger en ojämn kamp, vilket i stället kan leda till att skatteuttaget måste öka mer än nödvändigt. Trycket uppåt på skatterna blir ofta störst i kommuner och regioner där ekonomin är mest ansträngd, vilket betyder att man inte får så mycket mer för pengarna – annat än att hindra försämringar.

En nyckelfråga för framtiden blir hur de växande kostnaderna för sjukvården ska betalas. Förbättrad vårdkvalitet måste få leda till fördyringar, samtidigt som ökningen av antalet äldre kan orsaka att patienterna blir fler. Kraven är också starka på att vården ska vara så likvärdig som möjlig i hela landet.

”Stora strukturförändringar tar tid att genomföra.”

Regionerna borde kunna minskas i antal vilket ger möjlighet till effektivisering, men det är knappast tillräckligt. Staten borde ta över en större del av finansieringen av sjukvårdskostnaderna, åtminstone när det gäller den sjukhusbaserade vården. Kommunerna kommer samtidigt att behöva ytterligare statsbidrag för att klara äldreomsorgen.

Stora strukturförändringar tar tid att genomföra. Men frågor av detta slag borde ändå diskuteras i årets valrörelse. Allt behöver inte handla om vad som ska hinna göras under nästa mandatperiod, utan perspektiven måste få bli längre när man talar om hur om Sveriges pågående befolkningsförändring ska mötas.