DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Chefsekonomen: ”Den efterlängtade återhämtningen har fått sig en törn”
Svensk ekonomi har kommit av sig, visar nya siffror från Svenskt Näringsliv. Inte minst är kriget i Mellanöstern ett stort orosmoln. ”Företag skjuter upp sina investeringar”, säger chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt.
Kriget i Mellanöstern påverkar tillgången på energi och skapar störningar i flera leveranskedjor. Det är samtidigt fortsatta osäkerheter i handelspolitiken och Kinas ökade inflytande i världshandelns skapar ett ökat konkurrenstryck. I Svenskt Näringslivs företagarpanel märks detta på att förväntningarna för försäljning, investeringar och antalalet anställda återigen har vänt ned. Sammantaget innebär detta att återhämtningen i svensk ekonomi har kommit av sig. Tillväxten förväntas bli 2,3 procent 2026 och 2,9 procent 2027.
– Den efterlängtade återhämtningen har fått sig en törn. Osäkerheten i omvärlden gör att företag skjuter upp sina investeringar och att hushållen håller igen. Ännu förväntas effekterna av den geopolitiska oron bli hanterbara, men blir kriget i Mellanöstern utdraget finns risk för betydligt allvarligare konsekvenser på svensk ekonomi, säger Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande.
En risk är att störda leveranskedjor ger ett förnyat pristryck. Oljepriset har stigit kraftigt och energipriser har stigit. Blir kriget i Mellanöstern långvarigt sprider sig dessa prisuppgångar även till andra delar av ekonomin. Terminshandeln indikerar dock en nedgång i oljepriset och att konfliktnivån avtar. Hittills har effekterna varit små för svenskt inflationsutfall.
– Blir kriget inte utdraget är det mest sannolika att effekterna på inflationen denna gång blir mindre än då Ryssland invaderade Ukraina och att Riksbanken avvaktar med förändringar i penningpolitiken. Men osäkerheten är stor och höjda räntor skulle förstås ytterligare försämra konjunkturläget, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Problemen på arbetsmarknaden kvarstår. Arbetslösheten förväntas bli 8,5 procent 2026 och falla ned till 8,0 procent 2027, vilket fortfarande är en hög nivå. Problemen på arbetsmarknaden är i huvudsak strukturella och trots den höga arbetslösheten förblir kompetensförsörjningen företagens största utmaning när de vill växa.
– Problemen på arbetsmarknaden är strukturella och måste ses i ett annat perspektiv än det konjunkturella. Svensk ekonomi har även andra strukturella problem som gör att tillväxten under lång tid varit svag. Det behövs omfattade strukturreformer på flera områden för att vända utvecklingen, avslutar Sven-Olov Daunfeldt.
