DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Elchock och krig hotar svensk mat – köttproducent får betala miljoner

Krig som driver upp kostnader, elpriser som skenar och nya regelkrav som staplas på varandra. För den norrländska köttproducenten Nyhléns Hugosons har notan snabbt vuxit till miljonbelopp. ”Det här är verkligen inte bra ur ett beredskapsperspektiv”, säger vd:n Magnus Nilsson till TN.

De senaste åren har debatten om livsmedelspriserna varit på tapeten och nu har konflikten i Mellanöstern lett till ökade energi- och transportkostnader som pressat det svenska lantbruket och livsmedelsföretagen ytterligare.

Den varningen kommer från Magnus Nilsson, vd på företaget Nyhléns Hugosons, en norrländsk matproducent som tillverkar lokalproducerade kött- och charkprodukter, kyld färdigmat samt potatisprodukter.

– Det är tufft. Bland annat ökade våra elkostnader med två miljoner kronor under det första kvartalet i år, jämfört med samma period förra året. Vi har historiskt haft lägre priser på el i Norrland än andra elprisområden i Sverige, så med dessa stora och oförutsägbara ökningar så påverkar det vår verksamhet och resultat negativt, säger han.

– Dessutom har alla norrländska hushåll drabbats av högre el- och bränslepriser och tappat en stor del av sin köpkraft.

Men det är inte bara energi- och transportkostnaderna som ökat markant under det senaste halvåret. Magnus Nilsson menar att alltifrån förpacknings- och förbrukningsmaterial och råvaror har blivit dyrare.

– För vår del har inköpspriset av slaktdjur till våra norrländska bönder på nöt ökat kraftigt och i snabb takt – vår utmaning är att förflytta alla dessa kostnader framåt i värdekedjan i den snabba takt som krävs.

Efter en livlig debatt om matpriserna sänktes 1 april matmomsen – vilket fick en tydlig effekt på priserna i matbutikerna, konstaterar han.

– Men det är frågan om svensk och lokal mat kan vara billig i en orolig och kostnadsdrivande omvärld samtidigt som vi pratar beredskap och självförsörjningsgrad. Detta samtidigt som våra kunder är hårt pressade av politiken att hålla nere priserna vilket leder till att vi livsmedelsproducenter blir pressade i värdekedjan.

Ny lagstiftning ökar kostnaderna

Dessutom har ny lagstiftning, bland annat i form av förberedande arbete om och inför CSRD, EUDR, PPWR och inte minst ett EU-direktiv om cybersäkerhet (NIS2) lett till ökade kostnader för Nyhléns Hugosons.

– Vi har lagt flera hundra tusentals kronor för att hantera och följa dessa direktiv och kommer antagligen behöva ta in en extra IT-konsult på halvtid resten av året för att klara NIS2 kraven.

– Det är kostnader som vi behöver föra vidare i värdekedjan och som i slutändan kommer att påverka priset på mat.

Det har varit alldeles för lite fokus på matens ursprung i den svenska debatten om matpriserna, konstaterar Magnus Nilsson.

– Och där ser vi att i jakten på att klara sin hushållsekonomi, så har man tyvärr i högre utsträckning prioriterat bort lokalproducerat och även ekologiskt. Det här slår hårt mot den svenska livsmedelsbranschen och det är verkligen inte bra ur ett beredskapsperspektiv.

– Beredskapen idag när det gäller animaliska proteiner har ju aldrig varit sämre. Och jag tror att om det är någonstans vi kan öka produktionen av animalier så är det just här i Norrland. Vi har ytan, kan odla spannmål och vall, gott om vatten och frisk luft.

Han menar att det geografiska läget i Norrland gör området extra sårbart vid händelse av kris eller krig.

– En stor del av maten som kommer till mataffärerna körs från olika orter i mellan och södra Sverige.

– Så får vi störningar på vägnätet eller järnvägen så kommer maten ta slut här uppe väldigt snabbt – mycket snabbare än i övriga Sverige.

Under början av 2026 var det stor brist på svensk nötfärs i butikerna på grund av minskad produktion, färre nötkreatur och höga produktionskostnader för bönder.

– Då pratades det om att många skulle missa taco-fredagen, men egentligen är det större än så. Det var bara en liten försmak av vad som skulle kunna hända om vi får en riktig kris. Eller i värsta fall krig. För då tror jag faktiskt att produkterna kommer ta slut fortare än vad de gör nu.

– Vi har aldrig haft färre nötkreatur sen 1950-talet och det har under många år fötts betydligt färre kalvar I Sverige. Vi behöver skapa en långsiktig framtidstro hos våra bönder för en ökad nötköttsproduktion då svenska konsumenter efterfrågar svenskt kött och animaliska proteiner och vi vill ju inte öka vårt beroende av importerat kött utan tvärtom.

Försvagad lönsamhet i livsmedelsindustrin

Han menar att Sverige i stort borde satsa på att ha en högre självförsörjningsgrad i fredstider på animaliska produkter och att man kan skapa ett beredskapslager på levande djur.

– Men vi behöver fungerande djurtransporter, slaktare och styckare på plats samt både el och vatten för att kunna slakta djuren. Vi som företag och bransch kan inte enskilt finansiera hela beredskapen för Norrland eller Sverige om det skulle bli kris eller i värsta fall krig.

– Därför ser vi att alla parter i värdekedjan samt politik och myndigheter behöver samverka och jobba proaktivt för att kunna bidra till en ökad beredskap och robusthet – vilket för vår del skulle innebära att vi kan förbereda våra slakterier bättre för en säkrare produktion i tider av driftsstörningar, men vi behöver göra det tillsammans.

Men det är en tuff tid som väntar – och Nyhléns Hugosons är långt ifrån ensamma om att ha drabbats av en lägre lönsamhet. Enligt en rapport från Jordbruksverket försvagades livsmedelsindustrins lönsamhet mellan 2016 och 2024 – trots ökade matpriser.

– Vi precis som både våra bönder och även våra kunder påverkas av oroliga tider och högre kostnader vilket leder till en lägre eller negativ lönsamhet i värdekedjan.

– Men det kan inte vara förbjudet att tjäna pengar som företagare då det innebär en stor risk. Som företagare behövs det också kapital för att investera i och utveckla sin verksamhet.