FRAMTIDENS PENSIONER
Experten sågar LO:s pensionsförslag: ”Väldigt svårt att bygga regler på att man inte orkar jobba”
LO vill höja pensionerna, stoppa riktåldern och ge extra till den som har jobbat länge. Men förslagen riskerar att slå mot pensionssystemets grundbultar, varnar pensionsexperten Ole Settergren, som har räknat på effekterna. ”Ett stort misstag”, säger han till TN.
Tillför mer pengar till pensionssystemet, stoppa höjningen av riktåldern och inför en tilläggspension för den som har arbetat i mer än 40 år. Det är några av de förslag kring pension som LO presenterar inför valrörelsen.
Bakgrunden till förslagen är att LO anser att pensionerna för dem som har haft en låg lön i arbetslivet är för låga. Många kvinnor har arbetat deltid, och många med fysiskt tunga jobb inte kan arbeta fram till riktåldern, menar LO.
– Vi har ett paket med förslag, sa LO:s ordförande Johan Lindholm under en presskonferens och fortsatte:
– De svenska partierna har låtit vårt pensionssystem förfalla allt för länge.
AI-sammanfattning
LO vill stärka pensionerna genom mer pengar till systemet, stoppa höjd riktålder och införa extra pension för dem som arbetat över 40 år.
Bakgrunden är att LO anser att lågavlönade, deltidsarbetande kvinnor och personer med tunga jobb får för låga pensioner.
Pensionsexperten Ole Settergren kritiserar förslaget att höja inkomstpensionen och menar att den totala pensionen har legat på samma nivå i 30–40 år.
Han framhåller att tjänstepensionerna har ökat kraftigt och att den totala pensionen hamnar på i genomsnitt drygt 70 procent av slutlönen.
Ole Settergren är kritisk till LO:s idé om arbetslivstillägg och övergångspension och menar att förtidspension ska fånga upp dem som inte kan arbeta.
Han varnar för att stoppa höjningen av riktåldern och kallar det ett strategiskt misstag som skulle kräva högre tvångssparande och riskera felaktigt tidiga pensionsavgångar.
Ett av LO:s förslag är att höja den allmänna inkomstpensionen med minst 2–3 procentenheter. Men det ifrågasätts av Ole Settergren, pensionsexpert och Pensionsmyndighetens tidigare analyschef.
– Det innebär i hög grad att kostnaden omfördelas från de skattefinansierade delarna till de inkomstfinansierade, samtidigt som nettot för normalinkomsttagaren blir ganska oförändrat, säger han till TN.
Pensionerna på samma nivå
Generellt efterlyser han en övergripande analys av om pensionsnivåerna är rimliga eller inte.
– Den analysen tycker jag sällan görs. Utgångspunkten är ofta att pensionerna är för låga och sedan höjs de på olika sätt. De siffror vi har visar att den totala pensionen, det vill säga allmän pension och tjänstepension, har varit på samma nivåer de senaste 30–40 åren.
”Det är arbetsgivarna som betalar in till pensionerna men i praktiken är det ju löntagarna som avsätter sitt löneutrymme till det. Man kan se det som att det jobb man gör från och med torsdag lunch och resten av arbetsveckan går till pensionen.”
Den allmänna inkomstpensionen kommer med införandet av riktåldern att ligga på i genomsnitt knappt 60 procent av slutlönen. Tillsammans med tjänstepensionen hamnar pensionen på drygt 70 procent av slutlönen i genomsnitt, konstaterar Ole Settergren.
– Det är ungefär den nivån som var tanken när pensionsreformen utformades, så det är ganska odramatiskt. Totalt sett har pensionerna blivit högre. Även om den allmänna pensionen har minskat något så har vi sett motsvarande höjning av tjänstepensionen, säger han.
Kraftig ökning av tjänstepension
När han analyserar ett av de exempel som LO lyfter fram, en person med en allmän pension på 19 100 kronor för en 48-årig livsinkomst på 30 000 kronor, så innebär det en allmän pension på 64 procent av lönen.
– Om tjänstepension på uppskattningsvis 20 procent av slutlönen läggs till blir det en total pension på 25 100 kr. Det motsvarar 84 procent av lönen.
Den allmänna pensionen är något lägre vid riktålder än vad som antogs i pensionsreformen men det har kompenserats av något högre tjänstepensioner.
Tas av löneutrymmet
En stor anledning till det är att avsättningarna till tjänstepensionerna har ökat kraftigt under de senaste 30 åren. Avsättningarna till pension motsvarar i dag ungefär 30 procent av alla inkomster.
– Det är arbetsgivarna som betalar in till pensionerna men i praktiken är det ju löntagarna som avsätter sitt löneutrymme till det. Man kan se det som att det jobb man gör från och med torsdag lunch och resten av arbetsveckan går till pensionen.
Ett ökat uttag till pensioner leder sannolikt till att löneutrymmet minskar, enligt Ole Settergren.
– Det finns både empiriskt och logiskt stöd för att höjda kostnader för löner leder till ett lägre löneutrymme. Antingen måste löneutrymmet eller något annat minskas, säger han.
Förtidspensionärer vinner på höjd riktålder
Han är kritisk till LO:s förslag om att införa ett arbetslivstillägg för dem som har arbetat många år och en övergångspension för ”dem som inte klarar att arbeta till riktåldern”.
Det svenska pensionssystemet utgår ifrån att den som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller skada har rätt till förtidspension. I och med att riksåldern höjts har också åldern för när rätten till förtidspension upphör höjts, påtalar Ole Settergren.
– På många sätt är förtidspensionärer vinnare på den höjda riktåldern. Det innebär både att de via staten betalar in under längre tid och därmed mer avgifter till ålderspensionen, och att deras uttag av ålderspension kan tas ut senare, säger han.
”Det kanske kan vara skönt att slippa gå till jobbet men ofta är det inte bra för hälsan eller välmåendet att inte arbeta.”
Samtidigt menar LO att det är få som ”passerar nålsögat för att få förtidspension” och att många arbetare inte orkar jobba fram till riktåldern på grund av sina fysiska jobb.
– Förtidspension kräver att man bedöms sakna arbetsförmåga i sitt nuvarande jobb. Det är väldigt svårt att bygga regler på att man ”inte orkar jobba”. Ur ett byråkratperspektiv är det ett omöjligt begrepp. Det måste finnas något slags objektiv oförmåga, säger Ole Settergren.
”Stort strategiskt misstag” att stoppa riktåldern
För Sverige är det viktigt att de som inte kan arbeta fram till normal pensionsålder försäkras i förtidspensionssystemet och får sjukersättning snarare än att deras pensionsålder sänks, menar han.
– Många länder har gjort misstaget att hantera ohälsa före den normala pensionsåldern genom att sänka pensionsåldern för vissa grupper. Det blir väldigt olyckligt.
Risken är att det leder till tidiga pensionsavgångar som varken är samhällsekonomiskt eller individuellt motiverade, menar Ole Settergren.
– Det kanske kan vara skönt att slippa gå till jobbet men ofta är det inte bra för hälsan eller välmåendet att inte arbeta. På samhällsnivå är det viktigt att inte människor är överförsäkrade och att försäkringssystemen är väl förvaltade för att de inte ska överutnyttjas, säger han.
Att stoppa höjningen av riktåldern tror Ole Settergren vore ”ett stort strategiskt misstag”.
– Följer pensionsåldern med livslängden ligger andelen av livet som man arbetar mer eller mindre still. Alternativet är att avsätta en större andel av sin inkomst till sin framtida pension, men att hela samhället tvångsmässigt ska spara för vissa ska gå tidigare i pension tror jag är en väldigt dålig idé.
