BROTTSBEKÄMPNINGEN

Slutrapport: Polisen anställde fler än 10 000 – men blev sämre på att lösa brott

Polisen har de senaste åren blivit bättre på att bekämpa den grova kriminaliserade brottsligheten men när det gäller mängdbrotten har utvecklingen gått i motsatt riktning – trots att myndigheten har vuxit kraftigt. ”Man borde åtminstone inte ha försämrat resultaten” säger Albin Östervall, utredare på Brå, till TN.

Våren 2017 tog regeringen ett beslut om att Polismyndigheten skulle växa med 10 000 anställda till och med år 2024. Satsningen, som innebar kraftigt ökade anslag, gjordes efter att polisens omorganisation ett par år tidigare hade synliggjort ett behov av att stärka myndigheten. Bland annat ansåg man att den lokala polisnärvaron behövde bli bättre.

Sedan flera år tillbaka har Brottsförebyggande rådet, Brå, haft i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera den här satsningen på polisen. Nu har Brå presenterat sin slutrapport, som visar att Polismyndighetens mål om minst 10 000 fler anställda nu har uppnåtts. Totalt sett har polisens personalstyrka vuxit med 40 procent från 2016 till 2024.

Albin Östervall, utredare på Brå, lyfter framför allt fram två viktiga slutsatser i den nya rapporten.

– Polisen har blivit bättre på att klara upp och arbeta mot de allra grövsta våldsbrotten, till exempel skjutningar och sprängningar, som typiskt kan kopplas till kriminella nätverk. Där ser vi både att man har förbättrat uppklaringen av de brotten och saker som att man stoppar fler brott på ett försöksstadium, säger han till TN.

– Å andra sidan så ser vi inte lika positiva resultat när det gäller uppklaringen av mängdbrott. Där ser vi att trots att man har blivit så pass många fler så har uppklaringen inte ökat, utan tvärtom så har den faktiskt minskat något.

Mellan åren 2016 och 2024, som är den period Brå har tittat på, låg antalet anmälda brott på en konstant nivå. Men trots fler polisanställda har den totala brottsuppklaringen inte ökat. Andelen uppklarade mängdbrott minskade från 13 till 11 procent under den aktuella perioden.

”Vi ser att man verkligen har velat utvecklas i arbetet mot den grova brottsligheten men man kanske inte har haft samma kraft i mängdbrottsuppdraget.”

Brå menar att en förklaring kan vara att den grova brottsligheten har krävt mycket fokus av polisen.

– Det är såklart helt naturligt att polisen väljer att lägga mycket kraft på de allra allvarligaste brotten. Jag tror att det är få som har något emot att man gör den prioriteringen. Men givet hur pass stor den här satsningen ändå är så borde man åtminstone inte ha försämrat resultaten i de andra delarna.

Varför har det blivit så då?

– Det är en bra fråga. I och med att vi har ett mer övergripande kvantitativt perspektiv så har vi inte varit inne och tittat jättemycket på förklaringar till varför det har blivit som det har blivit. Vi har mer konstaterat hur det har blivit.

– Men på något plan så kan det väl till viss del handla om prioriteringar, och inte bara prioriteringar sett till hur man fördelar sina personalresurser utan även prioriteringar kring var man lägger kraft på att utveckla arbetet. Vi ser att man verkligen har velat utvecklas i arbetet mot den grova brottsligheten men man kanske inte har haft samma kraft i mängdbrottsuppdraget.

Störst ökning av civilanställda

En stor andel av Polismyndighetens nya personal består inte av utbildade poliser utan av civilanställda. Den gruppen har vuxit med 90 procent sedan 2016. Många av dem arbetar inom utredningsverksamheten, som har vuxit med 56 procent.

Som jämförelse har den brottsförebyggande och ingripande verksamheten, som enligt Brå är beroende av utbildade poliser, haft en tillväxt på 19 procent.

Var det så det var meningen att det skulle bli?

– Det var nog inte så det var meningen att det skulle bli från första början men sen har man justerat målen lite under resans gång. På ett sätt så skulle jag ändå säga att det är ganska naturligt att det har blivit så. Det handlar helt enkelt om att det tar tid att utbilda poliser. Det är mycket flexiblare att anställa civilanställda som inte behöver genomgå en polisutbildning.

Polismyndigheten har tidigare fått kritik för att stödfunktioner som kommunikation och HR har vuxit på bekostnad av kärnverksamheten. Men många av de civilanställda har specialistkompetenser som är viktiga i utredningsarbetet, inte minst i insatserna mot kriminella nätverk, menar Albin Östervall.

– Man kan också säga att det är svårt att växa utan att även stödavdelningarna växer. Tittar man till exempel på HR-avdelningen som har vuxit mycket så beror det till stor del på att HR-avdelningen är ansvarig för polisutbildningen. Och vill man då få in fler poliser så kommer även utbildningsdelen att behöva växa och då får man en större HR-avdelning.

Högst polistäthet i Norden

Redan 2015, det vill säga innan expansionen påbörjades, hade Sverige högst polistäthet av de nordiska länderna. I en jämförelse med Norge, Finland, Danmark och Island var Sverige då det enda landet som hade fler än 200 poliser per 100 000 invånare. Nu har Sverige dragit ifrån ytterligare med 225 poliser per 100 000 invånare i slutet av 2024.

Om Sverige därmed har en bättre uppklarningsprocent än de andra länderna är dock oklart.

– Generellt är det väldigt vanskligt att jämföra polisstatistik mellan länder för siffrorna är så beroende av hur man för statistik. Det är svårt att göra det på ett korrekt sätt och vi har inte gått in på det på djupet i den här studien. Det vi kan konstatera är att Sverige haft den klart största polistillväxten under perioden, så det finns resurser att arbeta med.

Tipset: Ändra arbetssätt

Trots de senaste årens anslagshöjningar och kraftiga expansion finns det en bred politisk enighet om att fortsätta satsningarna på polisen även framöver.

Vad är viktigt att tänka på för att den kommande utbyggnaden av Polismyndigheten ska bli så bra som möjligt?

– Det som kanske har mest effekt på polisens resultat är frågor om arbetssätt, ledning och till och med kultur, alltså vad man gör i det faktiska dagliga arbetet. När vi har tittat till exempel på den här förbättringen i arbetet mot den grova brottsligheten är vårt intryck att många av de förbättringar som har skett har handlat om att man har ändrat sina arbetssätt, säger Albin Östervall, och avslutar:

– Därför är det en rekommendation från oss att man ska ta med sig det tänket som man har och utvecklingen man har fått till i de delarna och försöka bredda det här till även andra delar av uppdraget.