ELKRISEN
Svenska kraftnät rensar i effektkön – ny våg av industriprojekt växer fram
Efter flera år av spekulativa ansökningar och överfulla effektköer rensar nu Svenska kraftnät i anslutningssystemet. Samtidigt växer en mer mogen våg av industriprojekt fram – från fossilfri stålproduktion i norr till nya datacenter i Mellansverige. ”När de börjar förbruka el kommer elöverskottet att försvinna snabbt”, säger Daniel Gustafsson på Svenska kraftnät till TN.
Efter några år av mycket optimistiska industriplaner börjar en mer selektiv fas ta form i den svenska elektrifieringen. Svenska kraftnät har de senaste åren infört hårdare krav på projektens mognadsgrad – och rensat bort tusentals megawatt ur anslutningskön.
Basindustrin driver effektbehovet
Samtidigt är trycket på elsystemet fortfarande stort. I myndighetens prognoser finns omkring 7 000 megawatt ny industriell elanvändning mellan 2026 och 2030.
– Det är väldigt mycket effekt. Och det är bara det som redan har tilldelats kapacitet. Det finns ännu mer som väntar på analyser och utredningar, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef på Svenska kraftnät.
Svenska kraftnät har infört hårdare mognadskrav och rensat bort cirka 20 000 MW spekulativa anslutningar för att effektivisera elnätsutbyggnaden.
Den nya vågen av industriprojekt domineras av omställning i basindustrin, särskilt fossilfritt stål och vätgas.
Datacenter står för en snabbt växande del av ansökningarna, med 5 000–6 000 MW i kön, huvudsakligen i elområde SE3 där infrastrukturen och kompetensen finns.
Företag som LKAB och SSAB driver stora satsningar långt bortom 2040, samtidigt som mer orealistiska projekt nu sorteras bort genom striktare krav på milstolpar och nätkapacitet.
Många tidigare gröna projekt har pausats eller lagts ned, men fokus ligger nu på färre, mer genomförbara etableringar där EU:s utsläppshandel och ökade krav på hållbara bränslen skapar långsiktig efterfrågan.
Det stora elöverskottet i norra Sverige bedöms försvinna snabbt när industriprojekten startar, medan utbyggnaden av stamnätet och ny produktion släpar efter och först väntas ge tydliga effekter runt 2028–2030.
Det handlar framför allt om projekt kopplade till omställningen av basindustrin, där stålproduktion och vätgasbaserade processer står i centrum.
– I den här gruppen är det mycket projekt kopplade till Hybrit, Stegra och andra satsningar kring grön stålproduktion.
Det har ställts frågetecken kring stålsatsningarna i norr den senaste tiden. Inte minst kring Stegra som just nu har stora problem med finansieringen. Trots det pågår arbetet. Stegra kommunicerade för några veckor sedan att man påbörjat installationen av elektrolysörmoduler i det fjärde och sista cellrummet i företagets vätgasanläggning.
– Kunderna som representerar den gröna stålindustrin tillsammans med regionnätsägarna är väldigt aktiva mot oss. De gör nya studier och tillståndsansökningar hela tiden. Den typen av aktivitet brukar vara ett bra tecken på att projekten faktiskt är mogna, säger Daniel Gustafsson.
20 000 megawatt har rensats bort
Svenska kraftnät kunde även för några år sedan visa på väldigt stora effektansökningar för industriprojekt i norra Sverige. Men de senaste åren har Svenska kraftnät infört tydligare krav på projektens mognadsgrad. Tidigare gällde den kritiserade ”först till kvarn”-principen där aktörer kunde boka upp sig på effekt, utan krav på att visa på projektens sannolika genomförbarhet.
Syftet med de nya reglerna var att göra anslutningsprocessen mer effektiv. Tanken är att elnäten därmed ska kunna planeras och byggas ut i takt med de faktiska behoven.
– Det fanns ingen tröskel att söka och det var i princip gratis. Då kunde man lägga samma projekt i flera köer. En stor del av arbetet har handlat om att ta bort den ‘luft’ som fanns i systemet.
Det betyder att projekten numera måste lämna in en detaljerad energianalys och redovisa kritiska milstolpar för projektens utveckling.
Under 2025 minskade Svenska kraftnät anslutningskön med nästan 10 000 MW både på produktions- och användarsidan.
– För att få komma in i kön gör vi en screening utifrån våra mognadskriterier. De ska visa hur mycket el de behöver och när. Dessutom måste de redovisa hur långt de kommit i olika tillståndsprocesser. Ju längre projektet kommer, desto tuffare blir kraven för att få vara kvar i kön, säger Daniel Gustafsson.
– Missar man sina milstolpar måste man förklara varför. Vi gör en bedömning om förklaringen är giltig. Kan man inte det förlorar man sin plats i kön, fortsätter han.
Ett projekt fick exempelvis ett års förlängning efter problem i en tillståndsprocess.
– Det ansåg vi vara ett giltigt skäl eftersom de inte hade rådighet över situationen.”
Ett annat projekt fick däremot lämna kön.
– De ville skjuta upp sina milstolpar eftersom de var osäkra på lönsamheten. Det tyckte vi inte var ett giltigt skäl vilket resulterade i att de fick ställa sig sist i kön.
”Många låg helt enkelt i fel kö. Vi flyttade dem till rätt nivå i systemet”
Tidigare var det även möjligt för aktörer att lämna in samma ansökan på flera nivåer i nätet samtidigt, något som bidrog till att köerna växte.
– Många låg helt enkelt i fel kö. Vi flyttade dem till rätt nivå i systemet, till exempel regionnät eller lokalnät, för att undvika dubbelrapportering och för att säkerställa ett mer effektivt nyttjande av elnätet.
Industriprojekt även efter 2040
I Svenska kraftnäts långsiktiga prognoser finns även stora industriprojekt långt in på 2040-talet. Det handlar främst om LKAB:s stora omställning att börja producera grön järnsvamp som i full drift beräknas kräva en elförbrukning på 50 TWh per år, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av Sveriges nuvarande elanvändning.
Dialogen kring nya effektansökningar sker i praktiken ofta via regionnätsbolagen, framför allt Vattenfall, som fungerar som mellanhand mellan industriprojekten och Svenska kraftnät. Det är regionnätsägaren som har den direkta kontakten med aktörerna och som skickar vidare information om projekten till stamnätsnivån.
– Det är de som har kraven på oss och som måste skicka in de här milstolparna så de arbetar också numera mycket mer regionalt med mognadsgrad, säger Daniel Gustafsson.
Om ett företag exempelvis vill ändra tidsplanen eller ansöka om mer effekt är det regionnätsföretaget som för dialogen vidare.
– Då är det regionnätsföretaget, till exempel Vattenfall, som får skicka in den begäran till oss.
Färre projekt – men mer realistiska
Mia Bodin hjälper olika projekt med riskhantering kring inkomst- och prisrisker i så kallade PPA-avtal (Power Purchase Agreements) för många projekt i norra Sverige.
De senaste åren har många olika gröna satsningar lagts ned eller pausats på grund av osäkerhet kring efterfrågan och tillgängligheten på effekt.
Ett exempel är Lantmännens, spanska Fertiberias och Nordion Energis som hösten 2025 meddelade att planerna på en gödselfabrik i Luleå läggs på is på grund av brist på anslutningskapacitet i elnätet.
Mia Bodin ser en skillnad nu och menar fokus numera ligger på vilka projekt som faktiskt går att genomföra.
– Tidigare kommunicerades väldigt stora och ambitiösa projektportföljer med många planerade anläggningar och stora installerade effekter. Nu har man gått vidare till en mer mogen fas där man faktiskt granskar vilka projekt som är realistiska.
”Vi ser fortfarande stor aktivitet och ett betydande intresse för industrietableringar i Sverige. Däremot har man gått in i en mer realistisk fas”
Det innebär att företagen i dag i större utsträckning granskar de praktiska förutsättningarna, menar hon. Frågor om nätkapacitet, tillgång till kunder och hållbara affärskalkyler har blivit mer centrala i beslutsprocesserna.
– Vi ser fortfarande stor aktivitet och ett betydande intresse för industrietableringar i Sverige. Däremot har man gått in i en mer realistisk fas, menar hon.
EU:s utsläppshandel driver på
En viktig drivkraft är omställningen kopplad till EU:s utsläppshandelssystem, där kostnaden för fossila utsläpp väntas stiga, inte minst inom stålsektorn.
– Så länge utsläpp fortsätter att kosta inom EU:s utsläppshandel behöver den befintliga stålindustrin ställa om och här ser vi att företag som LKAB, SSAB och Stegra positionerar sig. Frågan är snarare hur snabbt den här utvecklingen kommer att gå.
Utöver stålindustrin märker Mia Bodin ett växande intresse för olika typer av elektrobränslen. Särskilt produktion av hållbart flygbränsle (SAF) har fått ökad uppmärksamhet.
– Just nu ser vi ganska mycket aktivitet kring flygbränsle. En viktig förklaring är att EU:s inblandningsmandat för SAF gradvis kommer att stiga, vilket gör att det faktiskt finns en garanterad efterfrågan.
Även projekt kopplade till sjöfartsbränslen diskuteras, men där är marknadsförutsättningarna mer osäkra.
– På sjöfart finns fler alternativ, vilket gör det svårare att få ihop affärsmodellen, säger Mia Bodin.
Därutöver finns initiativ kring fossilfri gödsel och andra vätgasbaserade produkter. Men även här märks en förändring jämfört med de mest expansiva åren.
– Här råder det större osäkerhet.
Datacenter driver ny effektvåg
Samtidigt växer en annan kategori snabbt: datacenter.
Enligt Svenska kraftnät står de nu för en betydande del av ansökningarna om ny elanvändning. I anslutningskön finns ansökningar på flera tusen megawatt.
– Vi pratar om ungefär 5 000 till 6 000 megawatt datacenter just nu i vår kö, säger Daniel Gustafsson.
De flesta projekten är koncentrerade till Mellansverige. Orsakerna är flera menar Gustafsson: bra transportinfrastruktur, tillgång till arbetskraft och redan etablerade energisystem.
– Ungefär 80 procent ligger i elområde SE3. De vill ofta ligga klustrade nära varandra eftersom de behöver kommunicera snabbt med varandra.
Industrin kan snabbt äta upp överskottet i norr
I dag finns ett betydande elöverskott i norra Sverige. Men det kan förändras snabbt om de stora industriprojekten realiseras.
– När de här etableringarna börjar förbruka el i den takt de planerar kommer överskottet att försvinna ganska snabbt, menar Daniel Gustafsson.
Samtidigt som efterfrågan växer går utvecklingen av ny elproduktion betydligt långsammare.
– Om man jämför med hur det såg ut för några år sedan så är utvecklingen mycket svagare. Landbaserad vindkraft ligger i princip i vänteläge.
Solkraft finns i anslutningskön men i små volymer.
– Det finns vissa solprojekt men det är inte särskilt mycket, konstaterar Gustafsson.
När det gäller ny kärnkraft har Svenska kraftnät ännu inte sett några volymer konkreta anslutningsansökningar.
– Vi har dialoger med aktörer, men få faktiska anslutningsansökningar än.
Stor utbyggnad av stamnätet väntar
Svenska kraftnät planerar omfattande investeringar i transmissionsnätet för att möta den snabbt växande efterfrågan på el, men de första större förstärkningarna i det svenska stamnätet väntas komma först mot slutet av decenniet, konstaterar Daniel Gustafsson.
– Elpriset i norra Sverige är i dag väldigt lågt eftersom överföringen är begränsad. Men i slutet av decenniet från 2028 -2030 ungefär kommer de första stora förstärkningarna, samt större förbrukningsökningar vilket innebär att priserna jämnas ut mer mot resten av landet.
