EU:S FRAMTID

Ungernexperter om ödesvalet: Kan EU:s största bromskloss försvinna?

Efter 16 år kan Viktor Orbán förlora makten i Ungern. Oppositionsledaren Péter Magyar leder i opinionen inför valet i april med löften om att bekämpa korruption och återställa Budapests relation till Bryssel – men hur realistiskt är det? ”Orbán har genomfört fundamentala samhällsförändringar som inte går att ändra över en natt”, säger Ungernkännaren Anders Blomqvist till TN.

Den 12 april går ungrarna till vallokalerna för att utse parlamentets 199 ledamöter. Och för första gången sedan 2010 finns en utmanare som på allvar hotar premiärminister Viktor Orbán: Péter Magyar, ledare för mitten-högerpartiet Tisza.

Magyar har lett i opinion sedan över ett år tillbaka, och i skrivande stund har Tisza 48 procent jämfört med Orbáns regeringsparti Fidesz på 39 procent, enligt Politicos sammanvägda opinionsmätning.

Men vem är mannen som kan bryta Orbáns styre?

– Magyars valprogram påminner mycket om det som Orbán och Fidesz föreslog 2010 när de kom till makten, eftersom han vill tilltala före detta Fidesz-väljare som i dag är besvikna, säger Anamaria Dutceac Segesten, statsvetare och lektor i Europastudier vid Lunds universitet.

Bakgrund i Orbáns parti

Hon beskriver Magyars projekt som en återgång till ett mer traditionellt konservativt styre där Ungern tydligare följer EU:s regler samtidigt som landet är mån om sin suveränitet – snarare än en ideologisk kursändring.

– Magyars projekt är mer som en återgång till ett mer traditionellt konservativt styre där Ungern tydligare följer EU:s regler samtidigt som landet bevarar – inte så mycket bevarar med är mån om sin suveränitet.

– Magyars projekt är mer som en återgång till ett mer traditionellt konservativt styre där Ungern tydligare följer EU:s regler samtidigt som landet är mån om sin suveränitet.

Magyar anslöt till Tisza inför Europaparlamentsvalet 2024. Tisza ingår i EPP-gruppen i Europaparlamentet, ihop med bland andra Moderaterna och Kristdemokraterna. Det var även från EPP som Fidesz uteslöts efter flera parlamentariska och rättsliga turer, vilket grundade sig i en frän kritik från såväl EU som oberoende institutioner riktade mot Orbáns allt mer auktoritära styrning av det ungerska samhället.

Korruptionen – valets kärna

Valrörelsens mest explosiva fråga är korruption. Magyar har byggt sin kampanj på att avslöja misstänkta oegentligheter i Orbáns närmaste krets. EU-medel har frysts med hänvisning till brister i rättsstaten.

– Korruptionen är central. Mycket står på spel för Orbán. Om han förlorar kan han ställas inför rätta och fängelse kan vänta, säger Dutceac Segesten.

Samtidigt har Fidesz svarat med en massiv smutskampanj mot EU. I ungerska städer har affischer varnat för att Bryssel hotar landets självständighet och försöker dra in Ungern i Ukrainakriget.

Rudolf Berkes, analytiker vid ELTE Centre for Social Sciences i Budapest, beskriver en valrörelse präglad av rädsla och polarisering.

– Det handlar om stöd till Ukraina, invandring och konspirationer om att EU tar ifrån Ungern dess självständighet. Det är mycket skrämselpropaganda.

Ekonomin som hackar

Ungern har drabbats av inflation, svag tillväxt och minskat förtroende från investerare. Regeringen skyller problemen på kriget och EU.

– Ekonomin och sjunkande livskvalitet är en viktig anledning till att folk lämnat Fidesz. Men Orbán fortsätter påstå att allt är EU:s fel. Magyar menar att det är Orbáns konflikt med EU som är orsaken, säger Dutceac Segesten.

Ett system byggt för maktinnehav

Ungerns valsystem gynnar det största partiet – och konstruerades under Fidesz styre. En relativt liten marginal i röster kan ge en överväldigande majoritet i parlamentet.

– Formellt har Magyar kanske 70 procents chans att vinna. Men verkligheten är mer komplicerad. Systemet gynnar Fidesz, då de har skapat det, säger Rudolf Berkes.

Under 16 år har Orbán genomfört omfattande förändringar av det ungerska samhället och statsapparaten, framhåller Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

– Orbán har format en rad institutioner så att de passar honom och hans parti: domstolar, universitet, medier och den offentliga förvaltningen. Han har därtill intagit rollen som rebell och bråkstake i EU – och tjänat politiskt på det.

Men han varnar för att underskatta den demokratiska dynamiken i landet.

– Den ungerska demokratin har mer kraft än vi i Västeuropa ibland tror.

Lättnad i Bryssel

För EU skulle ett maktskifte i Budapest få tydliga konsekvenser. Ungern har ofta blockerat beslut, särskilt kring Ukraina.

– Många i EU skulle känna stor lättnad om Orbán förlorar, säger Nicholas Aylott.

– Samtidigt har det varit bekvämt för vissa medlemsländer att låta Ungern ta kritiken, särskilt i frågor om Ukraina.

Flera centraleuropeiska länder delar en skepsis mot ett snabbt ukrainskt medlemskap, även om de uttrycker det mindre explicit.

Anders Blomqvist, Ungernkännare och lektor i historia vid Högskolan Dalarna, tror att EU skulle bli något mer enat.

– Magyar vill återupprätta Ungerns rykte och få tillbaka de frysta EU-pengarna. Det skulle göra relationen mindre konfliktfylld.

Men han betonar att Ungern inte plötsligt blir ett liberalt föregångsland, även om viss förändring kommer att märkas.

– Magyar är högerkonservativ och pragmatisk i likhet med Orbán, men Ungern kommer att bli annorlunda i förhållandet till EU och troligtvis bli mera demokratiskt. Han kommer sannolikt inte stöta sig lika mycket med EU som Orbán gör.

I migrationspolitiken ligger Magyar nära Orbán. Han är restriktiv och avvisar en öppen gränspolitik. Även i Ukrainafrågan är han försiktig.

– Han vill inte stödja Ukraina militärt, men humanitärt. Och han kommer sannolikt inte att blockera EU-stöd, säger Rudolf Berkes vid ungerska forskningsinstitutet ELTE.

Magyars linje kan beskrivas som en mellanväg: inte EU-skeptisk, men inte heller oreserverat pro-europeisk.

Tänkbara men svåra förändringar

Om Orbán vinner riskerar konflikten med EU att fördjupas. Om Magyar vinner väntar en svår uppgift: att reformera ett system som Fidesz byggt om från grunden – utan att nödvändigtvis ha den två tredjedels majoritet som krävs för konstitutionella ändringar.

Efter 16 år av maktkoncentration, lojalitetsnätverk och politisk polarisering är förändring möjlig – men knappast enkel.

– Frågan är hur djupt hans politiska projekt har format Ungern – och hur mycket som faktiskt går att förändra, säger Anders Blomqvist.