BROTTSBEKÄMPNINGEN

Chefer skyr känsliga frågor: Risk för infiltration

Kriminalvården är en av tre granskade myndigheter i Riksrevisionens rapport om arbetet mot infiltration. Arkivbild. Bild: Christine Olsson/TT

Infiltration i svenska myndigheter utgör ett allvarligt hot – men arbetet för att motverka det är otillräckligt, enligt en granskning.

Bland annat undviker ofta chefer att ställa känsliga frågor, vilket är avgörande för att upptäcka sårbarheter hos personalen.

Flera myndigheter har utsatts för allvarliga fall av infiltration de senaste åren.

På Attunda tingsrätt läckte en handläggare uppgifter om hemliga tvångsmedel till ett kriminellt gäng, DN har rapporterat om polisanställda med kriminella kopplingar och på Kriminalvården finns flera uppmärksammade ärenden där anställda hjälpt intagna.

Nu har Riksrevisionen granskat hur tre myndigheter arbetar mot infiltration: Kriminalvården, Försvarets materielverk (FMV) och Kammarkollegiet.

Allvarliga konsekvenser

Slutsatsen är att arbetet som helhet inte är effektivt och att det finns stora säkerhetsbrister som ”i värsta fall kan leda till allvarliga konsekvenser”. Det brister både i att förebygga och förhindra infiltration och i att upptäcka pågående infiltration.

Hos Kriminalvården och Kammarkollegiet finns bland annat brister i uppföljande säkerhetsprövningar som ska göras av viss personal. Viktiga frågor av känslig natur ställs allt för sällan i de samtalen.

Det kan röra frågor om privatekonomi, beroenderelationer, karriärbesvikelser eller andra privata saker som kan användas som hållhakar.

– Det handlar om att kunna se sårbarheter. Om man ser att ”Kalle” blivit väldigt nere efter en skilsmässa, då kan han ju bli föremål för approchering till exempel, säger Per Dackenberg, projektledare för granskningen.

FMV har kommit längst av de tre myndigheterna, vilket är rimligt då hela verksamheten är säkerhetskänslig, säger han.

– Är det tydligt reglerat i lag som det är när det är säkerhetskänsligt, då blir det prioriterat. När det inte är reglerat är det lätt att det blir mindre prioriterat.

Registerslagningar

Det finns dock brister även hos FMV. Bland annat finns låg kännedom hos personal om att slagningar i myndighetens register loggas.

– Med tanke på att de kan vara utsatta för fientlig främmande makt, så är det faktiskt allvarligt, säger Dackenberg.

En annan sårbarhet är osäkerheten hos personal om möjligheterna för visselblåsning i framför allt Kriminalvården, men även FMV – vilket kan underlätta för infiltratörer att hålla sig under radarn.

– Det är många som inte känner till det och det är allvarligt.

Marc Skogelin/TT

Fakta

Riksrevisionen lämnar tre rekommendationer till de granskade myndigheterna i rapporten:

1. Integrera frågor om personalsäkerhet i ordinarie rutiner, så att de blir självklara beståndsdelar i ledarskapet.

2. Säkerställ att uppföljande säkerhetsprövningssamtal för personal med säkerhetsklassad befattning sker systematiskt och omfattar alla relevanta områden.

3. Se till att stödmaterial för säkerhetsprövningen utgår från Säkerhetspolisen respektive Försvarsmaktens vägledningar, men utveckla och anpassa så långt möjligt utifrån verksamhetens beskaffenhet och personalens arbetsuppgifter.

Källa: Riksrevisionen