ELKRISEN

Förslaget: Låt Danmark betala för ny kärnkraft i Barsebäck

Per Tryding tycker att Danmark borde vara med och finansiera en återuppbyggnad av Barsebäcks kärnkraftverk. Bild: Johan Nilsson/TT, Pressbild

Danmark vill ha en ny elkabel från Sverige så att man kan importera planerbar el. Sverige å sin sida vill bygga ny kärnkraft. ”Det vore tänkbart att Danmark är med på en lösning i Barsebäck”, säger Per Tryding, vice vd på Sydsvenska handelskammaren.

Den som kan sin kärnkraftshistoria vet hur involverade Danmark varit både i uppbyggnaden och nedmonteringen av Barsebäck kärnkraftverk.

Barsebäck ligger bokstavligen på andra sidan sundet från Köpenhamn och det finns mycket goda orsaker till att det är placerat där, både för svenskt och danskt vidkommande.

Det var först när det politiska motståndet mot kärnkraft blev för stort som pressen på Barsebäck blev överväldigande.

Danska demonstranter åkte över sundet och skanderade:

”Vad skall väck? Barsebäck!”

”Vad skall in? Sol och vind!”

Så småningom blev detta en mycket het fråga politiskt både i Danmark och Sverige vilket resulterade i att tidigare statsminister Göran Persson (S) bestämde sig för att lägga ner verken.

För svensk del var det däremot med kärnkraft i Barsebäck som systemet i grunden var tänkt att fungera, menar Per Tryding.

– Detta förstås av mycket goda skäl. Barsebäck är placerat med omsorg utifrån nät och kunder. Förutom att det skulle erbjuda ytterligare planerbar el så fungerar dessa anläggningar som tryckpunkter vilka gör att man kan överföra mer el från norr till söder. Det var med kärnkraft i Barsebäck som Sveriges elsystem var tänkt att fungera, säger han till Tidningen Näringslivet.

Danska Greenpeace-aktivister vid Barsebäck kärnkraftverk 1999. Bild: Stefan Lindblom/Helsingborgbild/TT

Rent tekniskt måste det förstås inte vara specifikt kärnkraft utan det fungerar alldeles utmärkt även med andra lösningar som kan erbjuda samma egenskaper och dessutom går snabbare att bygga än kärnkraft.

En gasturbin kan leverera planerbar el, och den kan kombineras exempelvis med vindkraft.

– En utmaning är ledtiderna. Vi behöver ju mer effekt nu och en kombination av vindkraft och gasturbin kan komma snabbare. Men vi kommer ändå ha behov av kärnkraft, säger Per Tryding.

Naturgasledningen längs västkusten finns runt knuten och en uppgradering av LNG-hamnen i Göteborg behövs oavsett så att flytande naturgas kan matas in i gasstamnätet. Detta inte minst på grund av säkerhetsorsaker och geopolitik.

– Problemet är förstås att naturgasen är fossil och eventuellt också dyrare än kärnkraften. Så i valet mellan kärnkraft och gaskraft så är kärnkraft ett bra alternativ om man vill minska exponeringen mot fossila bränslen, säger Per Tryding.

Även Danmarks elsystem fungerar bättre med tryckpunkter som stabiliserar och historiskt har detta till stor del kommit från just Sverige och Tyskland, menar Per Tryding.

– Man har historiskt åkt lite snålskjuts där eftersom stora tunga flöden från Sverige i norr och Tyskland i söder stabiliserat nätet. Nu har ju Tyskland lagt ned sin kärnkraft och Sverige har lagt ned i Barsebäck så det vore förstås bra för Danmark om man kunde få tillbaka stabilitet därifrån.

Danmark borde vara med och betala

I Danmark har opinionen svängt på kort tid. Det finns en pragmatism där flertalet nu stöder kärnkraft. Faktum är att kärnkraftsfrågan i Danmark nu mognat så pass mycket att danska klimatministeriet nu bestämt sig för att lyfta det gamla förbudet mot kärnkraft från 1985 och utreda eventuell ny kärnkraft.

Samtidigt vore den snabbaste vägen ett verk på svenska sidan, menar Per Tryding.

– Problemet för Danmark om de ska bygga kärnkraften själva är ju att det tar lång tid och att de inte på samma sätt som i Sverige har goda geografiska placeringar redo.

En bra lösning både för Sverige och Danmark vore alltså att bygga kärnkraft tillsammans. Principiellt måste det förstås inte vara Barsebäck utan kan också vara i närheten, men fördelen i Barsebäck är att man kan spara både tid och pengar.

– Det är ett faktum att Uniper äger siten. Utan insyn i det caset så sker det stora förändringar i tyska statens syn på energifrågorna, säger Per Tryding.

I samband med kriget i Ukraina och den efterföljande naturgaskrisen köptes Uniper upp av tyska staten. Enligt EU-regler ska tyska staten sålt ut merparten av sitt ägande i Uniper innan 2028.

– Det är naturligt att bolaget behöver avvakta ägarbilden. Inget konstigt i sig, säger Per Tryding.

Rent ekonomiskt finns fördelar med att använda den infrastruktur som redan finns i Barsebäck och dessutom finns mängder av kompetens på sajten då man fortfarande håller på att montera ned de gamla anläggningarna, menar Per Tryding.

Så i stället för att bygga ny kärnkraft i Danmark borde man komma till någon överenskommelse kring Barsebäck och ny kärnkraft i Sverige. Det skulle spara både dramatik och politiska utmaningar i Danmark samtidigt som det skulle stärka det svenska elnätet. Dessutom är det rimligt att Danmark är med och betalar.

Danmark var högst bidragande i kapitalförstörelsen vid den förtida nedläggningen av Barsebäcksreaktorerna och dessutom har det blossat upp en kraftig debatt kring existensen av den nya exportkabeln Konti-Skan Connect som Svenska kraftnät planerar mellan Sverige och Danmark och som kommer att öka svenska elpriser.

– Sydsverige har EU:s sämsta effektbalans. Ett av problemen med det är ju att vi är en dålig angöringspunkt för en utlandsförbindelse. Därför bör en bredare förbindelse kopplas till mer effekt i Sydsverige och avtal om samarbete vid bristsituationer, säger Per Tryding.