USA:S EKONOMI

Sanningen bakom dollarraset – guldet avslöjar djup kris: ”Vänta bara”

Den kraftiga guldrusningen, raset för dollarn och stora statsskulder i flera länder är varningstecken för att en större kris i världsekonomin är på väg, varnar guldexperten Eric Strand. "Vi har nästan aldrig i vår livstid varit med om att förtroendet för världsvalutan verkligen börjat bli dåligt", säger han till TN.

”Gold is money, everything else is credit”.

Citatet kommer från John Pierpont Morgan, grundare av världens största bank efter börsvärde, (J.P Morgan Chase) och syftar till att guld har ett underliggande värde och ingen motpartsrisk.

Ett annat bevingat citat kommer från Ray Dalio, grundare av Bridgewater Associates, en av världens största hedgefonder;

”If you don’t own gold, you know neither history nor economics”.

I våras klev hans fond i tysthet in och gjorde en gigantisk investering i guldgruvs-ETF:er, det vill säga andelar i guldgruvbolag runtom i världen. En lysande investering så här sett i backspegeln.

Men vad menar han med denna ekonomiska historia? Det ska vi försöka ta reda på i den här artikeln.

En annan som gjort lysande investeringar är Eric Strand, fondförvaltare och grundare av AuAg 2019. Hans silverfond ”AuAg Silver Bullet A” är till och med den bäst presterande fonden i Sverige under 2025 och hittills i år. Guldfonden ”AuAg Gold Rush A” ligger inte långt därefter.

Silver kallas inte sällan för fattigmansguld och har genom historien handlats sida vid sida med sin skimrande broder. Inte sällan med mycket mer volatilitet.

– Jag har varit i finansbranschen hela mitt liv och jag var med under 90-talet och den efterföljande dot.com-bubblan 2000. Det väcktes ett naturligt intresse för hedging och hur man sprider risker för att skydda kapital. Det ledde så småningom till guldtankarna 2005 och när det small igen 2007-2008 var det många som började fundera på vad pengar egentligen är och vad det praktiska banksystemet har för risker, säger han till Tidningen Näringslivet och tillägger.

– Men grunden är ju vad pengar är, det praktiska banksystemet och de risker som detta innebär. När man förstår det så inser man att man verkligen måste ha guld.

Guldpriset har mer än dubblats

Men hur kommer det sig då att de skinande ädelmetallerna har ökat så dramatiskt de senaste åren och kanske framför allt, vad säger det om tillståndet i den globala ekonomin? Ett par andra klassiska ordspråk om guld är;

”Buy gold and hope that it never goes up”, och “Gold is the currency of war”.

De senaste åren har guld mer än dubblats i värde. Den mest dramatiska ökningen på ett halvt sekel.

– Jag blir lite överraskad faktiskt hur låg kunskapen i världen är om hur pengar blir till och vad det egentligen är. Det gäller inte bara gemene man utan också den professionella finansvärlden. Man ser att aktier går upp och så där, men man reflekterar inte så mycket om vad det beror på, konstaterar Eric Strand.

Du är inte orolig för korrektioner i guldgruvorna då? Guldet är volatilt och många spekulerar i det nu. Elementär investering handlar väl om att köpa lågt och sälja högt?

– Inte orolig på något sätt, men däremot kommer de ju att komma. När något går upp blir det per automatik mer volatilt eftersom vi får in svagare händer. Folk som inte nödvändigtvis tror på guld utan lockas av ökningen. När det sedan går nedåt en del så tenderar de att sälja medan man får in mer starka händer. En mer sundare botten så att säga.

Och Eric Strands tro på guld är mycket djup. Han bryr sig inte så mycket om de kortsiktiga svängarna utan anser att guldpriset långsiktigt ska upp och att gruvorna därför är billiga.

– De är inte prisade för dessa guldpriser utan lägre guldpriser. Marknaden tror inte att priset är hållbart i längden, men det tror vi på AuAg. Faktum är att vi tror att priset ska öka.

Likt J.P Morgan ser han inte dollar, euro eller svenska kronor som riktiga pengar utan bara fiat-valutor. Alltså valutor som inte är knutna till någon fysisk råvara utan bygger på förtroende. Strand ser i stället guld som pengar och när guld går upp så är det inte guldpriset som ökar utan valutor som tappar i värde.

Sett ur den synvinkeln är Stockholmsbörsens 30 största bolag inte upp på ett år utan snarare ner rejält eftersom guldet är upp mycket mer. Det är alltså billigare att köpa svenska aktier räknat i guld än det var för ett år sedan. Det gäller även för övriga världens aktiemarknader.

Hur lågt kan fiat-valutorna falla?

Samtidigt är guld väldigt volatilt, och svänger snabbt både upp och nedåt. Nedgångarna kan vara lika dramatiska som uppgångarna. Frågan är hur högt metallen kan gå den här gången. Eller om den rentav ska ner?

Men, eftersom den prisas i dollar är det kanske inte så man ska se det. En ”goldbug” värd namnet skulle säga att det inte finns något tak på guldpriset eftersom det inte finns någon botten på dollarn, som det prissätts i. Utom noll då förstås, men i ett sådant scenario får man prisa guld i något annat.

– Guld kommer inte fortsätta på samma sätt som tidigare utan vi kommer få väldigt höga guld- och silverpriser. Sedan är det förstås svårare att sätta något exakt pris. En dag om kanske 20, 30, 40 eller 50 år kommer vi kanske få se en ny ordning i hela systemet, säger Eric Strand.

Faktum är att tusentals valutor gått under och blivit värdelösa genom historien. Flera bara under 1900- och 2000-talet. Ungersk pengő, jugoslavisk dinar, grekisk drachma och tysk mark är några exempel från 1900-talet medan zimbabwisk dollar och libeanesiskt pund föll under 2000-talet. Så sent som 2021 kollapsade faktiskt den venezuelanska bolívar.

Men det har alltid varit mindre valutor.

– Vi har nästan aldrig i vår livstid varit med om att förtroendet för världsvalutan verkligen börjat bli dåligt. Det har varit turkiska lira eller peson i Argentina och så vidare. Det har varit så pass långt borta, säger Eric Strand.

Nu är dock världsvalutan i gungning, anser han. En orolig värld med krig som avlöser varandra och ekonomisk krigföring i form av tullar. Men för guldet kanske dessa snarare är symptom på det underliggande problemet. Krig och elände betyder att stater behöver spendera mer pengar – och guldpriset har en tendens att förutsäga framtida inflation.

Det tycks också vara en av de primära orsakerna att guld- och silverpriset kraschade en hel del i slutet av januari, om än bara ner till andra all time high tidigare under månaden. Marknaden förväntade sig mindre framtida inflation på grund av mer hökaktig penningpolitik från FED i samband med nomineringen av Kevin Warsh som ny FED-ordförande efter Jerome Powell lämnar senare i vår.

Historiskt har Warsh uttryckt kritik mot centralbankernas expansiva penningpolitik vilket av marknaden tolkas som att inflationen kanske blir mindre, vilket fick ädelmetallerna att reagera starkt.

Hur hökaktig Warsh verkligen kommer att vara återstår förstås att se. Donald Trump hävdar att han är med på att sänka räntan och Warsh själv har i en intervju förra sommaren också uttryckt kritik mot FED för att man varit för försiktiga med att sänka räntan.

I en intervju från i december som Financial Times refererar till hade Kevin Warsh också en lång utläggning kring att lägre räntor är förenligt med lägre inflation på grund av att Ai skapar en revolution i produktivitet.

Detta behöver nödvändigtvis inte vara fel, men låter mycket likt de resonemang president Donald Trump haft.

Det kan förstås nämnas att inte alla är överens om att Ai kommer revolutionera världen den närmaste tiden. Den kända investeraren Michael Burry, gestaltad av Christian Bale i den kända finansfilmen ”The Big Short”, som var en av de första att korrekt ”satsa huset” på att bostadsmarknaden skulle krascha innan finanskrisen 2007-2008 anser exempelvis att Ai är en gigantisk bubbla.

Detta inte på grund av att tekniken är dålig utan för att han anser att bolagen likt med fiber-investeringarna under dot.com-bubblan blåst upp sina capex-investeringar medan kostnaderna för generativ Ai att genomföra sina uppdrag kostar mer än vad han tror att konsumenterna kommer att vara villiga att betala för den ”revolutionerande” delen.

Rent generellt har de största bubblorna genom historien oftast skapats av på riktigt revolutionerande tekniker. Järnvägen, radion, internet och så vidare. Listan kan göras lång.

Ett annat sidospår är att den tidigare FED-ledamöten Alan Greenspan hade en stor fascination för guldpriset som inflationsmätare, fram till dot.com-kraschen 2000 när han sedan svängde och lade grunden för en mycket expansiv penningpolitik som i stället fick guldpriset att rusa.

Guld rusade, andra priser hängde på

Under inflationen på 1970-talet rusade först guld, följt av andra råvaror och så småningom priser överlag.

Ett uns (troy ounce) guld är bara ett uns guld men marknaden är stor och likvid. Omsättningen under 2025 var cirka 361 miljarder dollar enligt World Gold Council vilket inkluderar handel över OTC-marknader, futures och ETF:er.

När priset på guld ökar betyder det att efterfrågan ökar. De senaste åren har centralbanker och spekulanter börjat köpa mer guld vilket fått priset att gå upp.

Centralbanker skulle kunna ses som en form av monitära ”insiders”. När de gör dramatiska förändringar attraherar det inte sällan annat kapital som ”tar rygg”. Sedan president Joe Biden 2022 valde att frysa Rysslands tillgångar och stänga ute dem ur banksystemet har flera centralbanker runtom i världen accelererat sina köp av guld.

Och det handlar inte bara om USA-konkurrenter som Ryssland, Kina och flera länder i Mellanöstern. Det är också många mer neutrala spelare som exempelvis Indien, Polen och Tjeckien.

Ekonomer i Tyskland har också rekommenderat att man kanske borde kräva hem sin guldreserv som just nu befinner sig i USA.

De mest tydliga exemplen på att röra sig bort från dollarn och in i guld är Indien och Kina eftersom de samtidigt varit säljare av amerikanska statsobligationer.

– Centralbanker säljer dollar och köper guld. Det amerikanska budgetunderskottet är just nu 7 procent och det är en väldigt hög siffra. EU har försökt hålla sig under 3 procent men även det är svårt. Många börjar helt enkelt ifrågasätta huruvida till exempel USA kommer att kunna betala tillbaka. Räntan på skulden är nu den största utgiften för staten, säger Eric Strand.

Ekonomen Klas Eklund har i en artikel i TN tidigare jämfört det med att USA är i lyxfällan. Räntan på skulden är nu oerhört hög och skulden växer hela tiden.

Det är dock givetvis inte bara USA som har gigantiska skuldberg utan även länder som Japan, Frankrike, Storbritannien, Italien med flera. Frankrike har försökt lägga fram en budget som bättre går ihop med verkligheten men det har snabbt slagits ned av folkliga demonstrationer.

USA gjorde något sorts halvdant försök med Elon Musk och ”DOGE”, men det visade sig mest vara charader och småpengar som man lyckades skära. Om USA skulle lägga ner hela militären, eller sjukvården, räcker det fortfarande inte för att balansera böckerna.

Elon Musk har i efterhand också uttryckt oro för ”räkenskapsdagen” och att USA kommer att gå i konkurs.

Guld tvivlar på Trump

Enligt president Donald Trump har den amerikanska ekonomin aldrig varit starkare och den höga statsskulden vill han minska genom att öka produktiviteten. Guldpriset tycks dock tvivla på huruvida detta kommer att fungera.

– Samtidigt försöker han sparka en FED-ledamot (Lisa Cook) och är tydlig med att han vill att räntan ska ner. Min tro är att han vill ha negativa realräntor så att han kan inflatera bort skuld, säger Eric Strand.

Men för att bättre förstå guld kan det vara bra att titta tillbaka i historien. Guld är en mycket stabil, icke-reaktiv metall som inte rostar eller missfärgas. Guld kan smältas, omformas, skadas eller till och med lösas upp med kraftfulla kemiska ämnen utan att försvinna. Det blir helt enkelt till en vattenlöslig form som sedan kan återvinnas.

Därutöver är guld en mycket användbar metall. Den är en mjuk, formbar och en utmärkt ledare av värme och elektricitet även om dess industriella användning på grund av priset är begränsad till saker där verkligen guld behövs. Detta gäller till exempel kretskort där man vill ha något som leder elektricitet bra men också är korrosionsbeständigt.

Det finns även andra användningsområden, inte minst antibakteriella sådana, och förstås till smycken.

Guld kan inte inflateras av staten

Guldförespråkarna menar att detta gör att metallen uppfyller diverse värdebevarande egenskaper. På grund av sina användningsområden finns ett underliggande värde och eftersom det inte enkelt kan förstöras hålls utbudet stabilt.

Men den kanske viktigaste egenskapen som gör guld till en så kallad ”monetär metall” är att guld i motsats till valutor inte kan, åtminstone inte i dag, skapas av människor.

I ett guldbaserat system kan staten inte enkelt skapa inflation och sänka människors värde av pengar utan att befolkningen fattar vad som händer. Vill man spendera pengar på krig eller andra utgifter får man helt enkelt höja skatten eller på annat sätt övertala sin befolkning att lämna in sitt guld.

Genom historien har olika råvaror använts som pengar. Inte minst salt, varifrån ordet ”salary” (lön) via det latinska ordet ”salarium” kommer. Men den råvara som visat sig vara bäst beständig över tusentals år är guld.

Det blir svårare och svårare att komma åt det guld som finns kvar i marken, även om tekniken att extrahera det förstås blir bättre.

Detta gör det till en utmaning att öka upp produktionen, även om det bästa botemedlet på höga priser brukar vara höga priser eftersom det förstås också triggar ytterligare produktion, ökad återvinning samt utbytbarhet i diverse användningsområden.

Kejsarna i Rom försökte inflatera

Monetär kommer också från latin och betyder ”som rör pengar”. I romarriket användes både guld och silver som pengar, och en av de primära orsakerna att imperiet kollapsade var att man började inflatera sin silvervaluta denaren.

Inflation är också latin och betyder bokstavligen ”uppblåsning”. Även om inflation i den allmänna debatten ofta används som att priser går upp är detta inte fallet. Inflation kommer från mängden pengar i omlopp vilket alltså beror på att det trycks eller lånas mer pengar vilket främst styrs av expansiv politik. Reaktionen från marknaden brukar bli att priset på varor ökar eftersom mer pengar ”jagar” samma varor.

Det stora romerska imperiet hade fiender från olika håll och för att kunna betala sina legosoldater när den samlade produktiviteten egentligen inte motiverade det skapade man inflation genom att blanda in koppar i silvermynten. Detta fick så klart priserna att öka.

Den första rejäla inflationen skedde under kejsare Nero cirka 64 år efter Kristus när silverhalten i mynten minskade till mellan 90-93 procent. Under krisen på 200-talet hade halten fallit till mellan 2-5 procent och var i praktiken kopparmynt doppade i silver. I takt med inflationen urholkades förstås köpkraften i dessa silverdenarer och soldaterna började utkräva löner i de mer stabila guldmynten.

Men romarriket är inte det enda imperiet som fallit under inflation utan den som läst ekonomisk historia känner till hur detta upprepat sig flera gånger.

Adam Smith berör exempelvis frågan om valutorna och inflation i sin bok ”The Wealth of nations” från 1776 som anses som en av de mest inflytelserika mästerverken inom ekonomisk teori. Det är också härifrån modern kapitalism som vi använder den i dag härstammar.

Smith är väldigt tydlig med att stater kan “betala” skulder genom att höja myntets benämning (kalla mindre silver för samma nominella belopp). Det är i sak en form av förmögenhetsöverföring från borgenär till gäldenär och en sorts förtäckt statsbankrutt, enligt Smith.

”The dollar is as good as gold”

Mer nutida skidningar av detta fenomen finns att hitta i Ray Dalios böcker ”Principles for navigating big debt crisises”, ”The changing world order” och den senaste från i somras ”How countries go broke” där man kan följa hur utvecklingen upprepar sig gång på gång genom historien. Från Nederländerna till Frankrike och Storbritannien och nu varnar han för riskerna med USA och dollarn.

Faktum är att guld och dollarn historiskt haft en särskild relation till varandra. Fram till 1933 var USA på en strikt guldstandard där dollarn kunde växlas in mot guld mot en fast växlingskurs. Guld var pengarna och dollarn en ”note”, alltså ett löfte om att betala guld. Detta lever kvar på de amerikanska sedlarna än i dag som bokstäver viskandes om en svunnen tid.

”Federal reserve note”, står det högst upp på sedlarna.

I eftermälet av börskraschen 1929 och den stora depressionen därefter föll priser och löner kraftigt medan myndigheterna ville stimulera ekonomin genom att trycka mer pengar. Oroliga för att staten skulle devalvera började investerare lämna in sina dollarsedlar och kräva tillbaka sitt guld hos bankerna.

För att guldet inte skulle ta slut och orsaka en bankkris samt kapitalflykt valde Franklin D. Roosevelt att förbjuda privat guldbesittning vilket många amerikaner också hörsammade och växlade in sitt guld mot dollar.

Kort därefter, 1933, valde Roosevelt att kliva av guldstandarden och 1934 devalverade man genom ”The Gold Reserve Act” dollarns värde från 20,67 till 35 dollar per uns guld. Likviditet frigjordes för staten att stimulera ekonomin men det blev en mycket dålig affär för de amerikaner som hörsammat kravet att lämna in sitt guld.

Även om USA officiellt nu inte längre hade någon guldstandard var den inte borta i praktiken eftersom utländska banker fortfarande kunde konvertera sina dollar till guld med den nya växlingskursen, vilket höll valutan stabil.

När de allierade styrkorna vann andra världskriget skulle den nya världsordningen också komma att cementeras inom det så kallade Bretton Woods-systemet 1944 där 44 nationer knöt sina valutor till dollarn som i sin tur alltså var knuten till guld med samma växlingskurs som tidigare på 35 dollar per uns.

Dollarn var därmed den nya världsvalutan vilket också gynnade dessa länder. Varför äga guld som inte ger någon löpande avkastning när man kan äga dollarnominerade amerikanska statsobligationer som backades av guld och som man dessutom får kupongränta på, undrade många.

”Dollar is as good as gold”, var mantrat.

Men riktigt så enkelt var det inte, vilket långivarna fick erfara när USA på nytt fick ekonomiska problem och i praktiken svek sitt löfte.

Kostnaderna för att finansiera Vietnam-kriget 1964-1973 gjorde att mängden dollar på nytt växte vilket fick utländska banker att på nytt börja ifrågasätta huruvida USA skulle hedra sitt löfte och kräva konvertering av dollar till guld.

Orolig för att guldet skulle ta slut valde Richard Nixon den 15 augusti 1971 att ”försvara dollarn mot spekulanterna” genom att bryta konverteringsmöjligheten från dollar till guld och därmed var även den inofficiella amerikanska guldstandarden bruten. Därmed blev dollarn också en så kallad fiat-valuta, som enkelt kan deprecieras genom att ”printa” nya pengar.

På ett decennium mer än tiodubblades priset på guld och i juli 1980 låg det på nästan 700 dollar per uns. Några år efter guldets rusning på 1970-talet tiodubblades också priset på olja vilket inte minst resulterade i att Sverige genomförde den stora satsningen på kärnkraft för att ersätta oljekraftverk.

Detta hade förstås också att göra med alla kriser i Mellanöstern men det kan vara intressant att reflektera om vad som var hönan och ägget. Var detta en katalysator snarare än en orsak? Oljepriset föll förvisso tillbaka en hel del efter 1970-talskriserna men en ny mycket högre grund var lagt och olja skulle aldrig bli så billigt igen.

Paul Volcker styr upp och guldet kraschar

Den enorma åtstramningen och den kraftiga recessionen i den globala ekonomin under 1980-talet när räntorna höjdes kraftigt under FED-chefen Paul Volcker fick guldet att krascha tillbaka och kliva in i en lång nedåtgående trend fram till botten på runt 300 dollar per uns i samband med att dot.com-bubblan brast i början av 2000-talet.

Sedan 2001 har guld däremot varit på stadig uppgång om än ofta med snabba aggressiva uppgångar och utdragna fleråriga nedåtgående trender. I dag handlas det på knappt 5 000 dollar per uns, även om det svänger snabbt upp och ned.

En möjlig förklaring till varför guldet stiger är att världen under 2000-talet bedrivit en väldigt aggressiv penningpolitik. Skuldsättningen har fullkomligt rusat då ekonomierna stimulerats kraftigt både efter dot.com-bubblan, finanskrisen och covid-pandemin.

– För drygt 40 år sedan var det väldigt bra att äga obligationer eftersom ingen ekonom i världen trodde att vi kunde få nollräntor, säger Eric Strand.

Minusräntor och ”sedelpressen”

Men det kunde det visst bli skulle det visa sig. Japan var först i slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet införde Bank of Japan i praktiken nollränta för att bekämpa deflation. Efter finanskrisen 2008 sänkte USA därefter styrräntan till 0-0,25 procent i december 2008 för att stimulera ekonomin.

Men när räntorna nu var nere på noll och i korta perioder till och med negativa krävdes nya (eller kanske inte så nya) kreativa sätt att stimulera ekonomin. Detta ledde till det nya begreppet kvantitativ lättnad. I vardagligt tal kallad sedelpressen eller pengaprintern.

– Om nollränta var otänkbart så var kvantitativ lättnad ännu mer otänkbart. Ingen trodde att centralbanker skulle få för sig att styra den långa räntan, konstaterar Eric Strand.

Kvantitativ lättnad (Quantitative easing, QE) är en penningpolitisk åtgärd där en centralbank skapar nya pengar för att köpa finansiella tillgångar, oftast statsobligationer, i syfte att pressa ned räntor, öka likviditeten och stimulera ekonomin när styrräntan redan är mycket låg.

QE användes i praktiken första gången av Japans centralbank i början av 2000-talet för att bekämpa långvarig deflation. Åtgärden fick därefter global spridning under finanskrisen 2008, då bland andra USA:s centralbank (Federal Reserve), ECB och Bank of England införde omfattande QE-program.

Att skapa pengar ur tomma intet, inflation, leder till högre priser vilket världen fick erfara 2021 efter att kvantitativa lättnader flitigt använts för att stimulera världsekonomin i samband med covid-pandemin. Inflationen 2021-2024 är ett resultat av detta.

– Verktygslådan har blivit mycket mer omfattande för centralbankerna. Det är där de känner att de har sin räddning. I en sund ekonomi skulle vi behöva höga räntor så att folk inte lånar trots att det är oroligt. I stället har vi ett skuldberg i världen som växer hela tiden.

De senaste åren har räntorna runtom i världen stigit – men Eric Strand tror inte att man kommer att kunna hålla det någon längre tid utan att räntan ska ner till noll.

– Schweiz är redan där och USA ska dit. Sen får de försöka höja igen men det blir svårare och svårare, säger Eric Strand.

– Även här i Sverige ska räntan ner till noll, även om Riksbanken knappast vill medge det i nuläget, tillägger han.

Världen har blivit mer och mer beroende av att låna pengar och att staten kliver in och trycker nya pengar när ekonomin behöver det, anser Eric Strand.

Länder kan inte betala tillbaka

Många länder kommer att misslyckas med att betala tillbaka sina skulder eftersom det vore för plågsamt och därmed politiskt opopulärt bland befolkningen, anser Eric Strand.

I stället kommer man att tvingas att likt så många gånger i historien depreciera värdet av valutaenheterna för att ha råd att betala tillbaka. Inflation med andra ord. Det är därför guld går upp och kommer att fortsätta göra det, menar han.

– Vänta bara tills den nya FED-chefen tillträder. Trump vill ha lägre räntor och det kommer han också att få.

Faktum är att Federal Reserve vid mötet i december faktiskt till och med återgick till ”QE Light” när man upphörde med motsatsen ”Quantitative tightening” och i stället började köpa upp korta obligationer för att pressa ner räntorna.

FED har inga egna pengar utan när man köper obligationer så betyder det att man skapar nya pengar i systemet.

– Men jag tror att man även kommer att gå tillbaka till att köpa de långa obligationerna för att pressa ner de långa räntorna. Då kommer vi verkligen att få se guld flyga.

Märkligt att man sänker?

På den senaste presskonferensen 28 januari valde FED att lämna räntan oförändrad i intervallet 3,5-3,75 vilket fick guld att falla tillbaka en aning.

Många ekonomer tycker att det är märkligt att FED sänkt räntan så mycket med tanke på att priserna är över målet och att Powell också flaggat för att tullar beräknas öka priserna ytterligare även om det enligt honom lutar åt att det blir en engångshöjning på priser.

Powell hänvisar hela tiden till att FED har två mål. Stabila priser och låg arbetslöshet. Han poängterar att det är svåra avväganden mellan de två i nuläget.

En annan intressant punkt är att dollarn försvagats så kraftigt under 2025 och även under 2026. Mot euron har exempelvis dollarn tappat nästan 15 procent på ett år. Detta skulle man kunna kalla en ”osynlig tull” som amerikanska importörer inte kan komma runt genom att styra om varor till tredje land med lägre tullsats. Dollarn gör importen dyrare eftersom pengarna helt enkelt kan köpa mindre.

I regel brukar svag valuta betyda högre priser. Dollarn har fallit på liknande sätt mot valutor runtom i hela världen. Den svenska kronan är faktiskt den valuta som stärkts mest mot dollarn på sistone och i nuläget är den upp 20 procent mot dollarn på ett års tid.

Somliga menar att det beror på att Sverige har stabila finanser i form av låg statsskuld samt stabila företag, inte minst med en omfattande försvarsindustri. Eric Strand är dock inte lika optimistisk kring kronan.

– Jag tror inte att kronan har någon egentligen styrka utan att den ökar så mycket beror nog mest på att den var så oerhört nedtryckt innan. Visst, vi har en låg statsskuld men det är en engångsbuffert. På den andra sidan har vi en extremt hög privat skuldsättning på bostadssidan.

Powell duckar frågor om dollarn och guld

Nuvarande FED-chef Jerome Powell var under senaste presskonferensen fåordig kring den svaga dollarn och det höga guldpriset när han fick frågor av reportrarna.

– Vi kommenterar inte dollarn, svarade han och hänvisade frågan till ”Department of Treasury”, som leds av Scott Bessant och Trump-administrationen.

Märkligt svar anser vissa, eftersom det är USA:s valuta och står ”Federal Reserve Note” högst uppe på dollarsedeln. Dessutom tenderar en svag dollar att ge ökade priser eftersom man kan importera mindre för samma pengar, vilket möjligen torde vara intressant för FED att ta hänsyn till.

På frågan om guldpriset svarade Jerome Powell att man inte drar några större makroekonomiska slutsatser av detta och att de inte låter sig hetsas upp av enskilda prisrörelser i tillgångar.

– Det kan hävdas att vi skulle vara på väg att förlora vår trovärdighet eller något liknande, men så är det helt enkelt inte, sa han.

– Om man tittar på var inflationsförväntningarna ligger, är vår trovärdighet precis där den behöver vara, tillade han.

Alan Greenspan hade en annan syn på guld

I sammanhanget kan det förstås vara intressant att känna till att den tidigare FED-ordföranden Alan Greenspan hade en helt annan syn på guldet innan 2000-talets rusningar. I kongressförhör sa han bland annat att:

”Jag anser att guldpriset, under årtiondena, i allmänhet har varit en användbar indikator på vilken inflationsnivån har varit”.

”Likväl har det, liksom många råvarupriser – och kanske bättre än de flesta – enligt min bedömning varit användbart för att få en uppfattning om vilka inflatoriska påtryckningar som har utvecklats i detta land”.

Sedan dessa uttalanden från Alan Greenspan har guldpriset mer än 15-dubblats.