DEBATTEN OM RÄTTSSÄKERHETEN

Advokatsamfundet: Därför är du chanslös mot Skatteverket – ”Kafka-känsla”

Sex av tio advokater sågar skatteprocesserna i förvaltningsdomstolarna, enligt nya siffror. Följden blir att seriösa företagare tvingas lägga ned sina verksamheter och att privatpersoner kan få ekonomin helt förstörd, varnar Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander. ”I stort sett finns det ingen rättssäkerhet alls”, säger hon till TN.

Över 60 procent av de advokater som arbetar med skattemål anser att processen fungerar dåligt vid förvaltningsdomstolarna, enligt en undersökning som Stiftelsen Rättvis skatteprocess och Advokatsamfundet gjort. 2018 gjordes samma undersökning med i princip samma resultat. Resultaten går att jämföra med advokater som processar i andra mål, där är motsvarande andel 15 procent.

– Det är ganska anmärkningsvärt att det inte har blivit några förbättringar på de här sju åren. Vi har känt till problematiken en längre tid så vi är inte förvånade men det är verkligen oroande att så många advokater tycker att de här processerna fungerar väldigt dåligt och att de anser att det i stort sett inte finns någon rättssäkerhet alls och att man är i underläge, säger Mia Edwall Insulander, generalsekreterare på Advokatsamfundet.

”Det kan vara farligt och rättsosäkert”.

Hon menar att det är i princip omöjligt att vinna mot staten, i form av Skatteverket. Det kan bland annat bero på att det finns en förutfattad mening om att Skatteverket som en expertmyndighet alltid har rätt.

– Det kan finnas en slags tilltro till en myndighet som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Det kan vara farligt och rättsosäkert.

Det är skillnad på förvaltningsmål och andra mål som exempelvis brottmål, tvistemål eller familjemål som hanteras i de allmänna domstolarna. Det finns dessutom en annan lagstiftning, förvaltningsprocesslagen som funnits sedan 1971. Det är en lagstiftning som inte ser till att båda parter får komma till tals, menar hon.

– Man har inte samma principer som i allmänna mål som gör att man kan föra in bevisning, man kan inte komma till tals, man gör inte ljudupptagningar och man kan inte åberopa vittnen på samma sätt. Så det är processrättsliga regler som gör att det är väldigt svårt att vinna mot en myndighet som redan har fattat ett beslut och sitter på all information.

Ett exempel är att vittnen som hade fått höras i ett brottmål kan avvisas. Då anser domstolarna att de inte går att klassa som vittnen utan är parter i målet – även om det är de som tagit ett visst beslut som ligger till grund för skattemålet.

– Det finns också stora skillnader i hur domstolarna motiverar sina domar. I förvaltningsdomstolarna motiveras inte domarna på samma sätt som i allmänna domstolar. Man talar alltså inte om varför man har kommit fram till vissa beslut eller vilka omständigheter som ligger bakom de slutsatser man kommit fram till. Det gör att det blir väldigt svårt att bedöma opartiskheten och objektiviteten i de domarna.

”Kan tvingas lägga ner sina företag”.

Advokatsamfundet skickade 2018 in en hemställan med flera förslag på hur processerna kan bli mer rättssäkra till justitiedepartementet, men det har varit helt tyst från politiken, menar Mia Edwall Insulander.

– Det finns uppenbarligen inget intresse från lagstiftarnas håll att komma till bukt med det här. Advokatsamfundet kommer ändå i närtid att skicka in en ny hemställan, frågan behöver komma upp på den politiska agendan.

Det handlar i grunden om att advokatsamfundet vill se lika rigorösa regler för skatteprocesserna som för brottmålsprocesserna.

– Bland annat vill vi se att man kallar till förberedande sammanträden och har skriftliga sammanställningar i målen så att man bättre förstår vad som är uppe på bordet. Det är inte alltid att man förstår det i de här typen av mål.

– Och sen tycker vi att förvaltningsdomstolarna alltid bör bemöta parternas argumentation och tala om hur bevisningen har värderats.

Hela systemets problematik leder till att enskilda personer eller företag drabbas av helt oskäliga och i vissa fall helt felaktiga skattebetalningar som inte ifrågasätts.

– Det kan leda till att man får en privatekonomi som helt destrueras eller att företagare inte längre kan driva sina företag.

– De kan helt enkelt tvingas lägga ner sina företag men det påverkar också investeringsklimatet negativt.

”Vi vet att många avstår för att man inte har råd”.

Dessutom har den som överklagar ett myndighetsbeslut inte rätt till ombud och rättegångskostnader i förvaltningsmål ersätts inte.

– Det finns ett litet undantag när det gäller skattemål där man ibland kan man få en viss ventil om man jämför andra mål i förvaltningsdomstolarna. Men huvudregeln är ändå att man inte får någon ersättning för sina rättegångskostnader. Då har många inte råd att skaffa ett ombud.

Om förtroendet för rättsprocesserna försvinner och det inte går att ifrågasätta systemet kan i förlängningen leda till att medborgare inte längre vill följa lagar och regler, varnar hon. Dessutom finns det en stor risk att många som vill och har goda möjligheter att vinna en process mot Skatteverket, kan avstå på grund av att man inte har råd. Det i sin tur leder till att det finns få skattemål som tas upp i den högsta instansen i form av Högsta förvaltningsdomstolen.

– Vi vet att många avstår för att man inte har råd. Och då får vi såklart få prejudicerande domar för att ingen vågar processa.

– Det leder till att vi saknar prejudikat och domar som kan vägleda helt enkelt.

Till skillnad från allmänna domstolar så tillämpas inte den så kallade muntlighetsprincipen i förvaltningsrätten. Den innebär att det som ska ligga till grund för domstolens beslut måste framföras muntligt under en huvudförhandling. Det betyder alltså att det som inte sägs vid rättegången inte kan vägas in i domen.

– I andra typer av mål kan en åklagare inte hänvisa till något som den andra parten inte känner till utan då ska man ha möjlighet att bemöta alla påståenden och all bevisning. Och i förvaltningsprocessen är det i princip tvärtom.

– Så kan man heller inte få en förklaring till varför man har kommit fram till ett visst beslut. Det blir lite Kafka-känsla eller moment 22.