ELKRISEN
Här är elsystemets verkliga nota – missarna som får kostnaderna att skena
Efter år av snabb utbyggnad av förnybar el pekar nya analyser på brister i hur kostnaderna beräknas. ”Vi riskerar snabbt eskalerande systemkostnader, utan att det reflekteras i kostnadsmåttet”, säger experten och rapportförfattaren Anton Såmark-Roth till TN.
Under det senaste decenniet har Levelized Cost of Electricity (LCOE) blivit ett av de mest använda verktygen i energipolitik och investeringsbeslut. Måttet är lätt att kommunicera, möjliggör snabba jämförelser mellan tekniker och har spelat en central roll i den snabba utbyggnaden av vind- och solkraft i Europa.
LCOE har länge styrt energipolitiken som ett enkelt mått på vad elproduktion kostar, men missar viktiga systemkostnader.
När andelen väderberoende el ökar blir begränsningarna med LCOE tydliga, eftersom måttet inte fångar kostnader för balans, nät och leveranssäkerhet.
Rapporten från Quantified Carbon för UNECE introducerar SCBOE, ett ramverk som delar upp elsystemets kostnader i sina beståndsdelar.
SCBOE gör det möjligt att synliggöra kostnader för exempelvis spillproduktion, nätförstärkningar, flexibilitet och värdeförluster när el säljs till låga priser.
Analysen visar att ett kostnadseffektivt elsystem bygger på samspelet mellan olika tekniker, snarare än att maximera ett enskilt kraftslag.
Budskapet är att energipolitiken måste gå från fokus på billig produktion till fokus på ett billigt och robust elsystem som helhet.
I en rapport från IEA som släpptes 2025 konstateras att:
”Onshore wind remained the most affordable source of new generation globally in 2024, with a weighted average LCOE of USD 0.034/kWh, followed by solar PV (USD 0.043/kWh).”
Men i takt med att elsystemen förändrats har också begränsningarna blivit tydligare. Nyare systemanalyser visar att ett ensidigt fokus på LCOE riskerar att ge en förenklad bild av vad ett elsystem faktiskt kostar när andelen variabel produktion ökar.
– LCOE är ett mått för kostnaden om du ska investera i en resurs, en teknik. Det reflekterar vad det kostar att bygga och driva anläggningen – men inte vad det innebär för kostnaden för systemet, säger Anton Såmark-Roth, chef för projekt på konsultföretaget Quantified Carbon.
I rapporten ”Understanding the Full System Cost of Electricity Systems,” framtagen av Quantified Carbon för FN-organet UNECE (Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa), konstateras att LCOE i grunden är ett anläggningsbaserat genomsnittsmått, framtaget för att jämföra likartade kraftslag. Det säger däremot lite om kostnader som uppstår när färskvaran el ska levereras i realtid, med rätt kvalitet och tillräcklig leveranssäkerhet i ett alltmer komplext elsystem.
Trots detta har LCOE kommit att användas långt utanför sitt ursprungliga syfte – som styrande beslutsunderlag för energipolitik, marknadsdesign och investeringar.
– Vi har använt LCOE för att svara på frågan vilket kraftslag som är billigast att lägga till. Det har fungerat när volymerna varit små. Men när vi nu både ska fasa ut det fossila och samtidigt bygga stora mängder ny elproduktion riskerar det snabbt eskalerande systemkostnader, utan att det reflekteras i LCOE-måttet, säger Såmark-Roth.
SCBOE: Kostnaderna som annars försvinner
För att synliggöra dessa samband introducerar rapporten ramverket System Cost Breakdown of Electricity (SCBOE). Till skillnad från traditionella kostnadsmått syftar SCBOE inte till att leverera ett nytt facit, utan till att bryta ned elsystemets kostnader i sina beståndsdelar.
Ramverket omfattar kostnader som uppstår när elen inte alltid kan användas fullt ut eller säljas till genomsnittliga priser. Det handlar till exempel om el som måste begränsas vid överskott, om extra kostnader för att hålla systemet i balans när produktionen varierar, om förstärkningar av elnäten för att klara stora samtidiga flöden samt om behovet av flexibilitet i form av lagring, reglerkraft och efterfrågestyrning.
Tillsammans visar dessa faktorer vad det faktiskt kostar att få färskvaran el att fungera i ett sammanhängande elsystem – inte bara att producera den.
– SCBOE är ett sätt att synliggöra hur kostnaderna faktiskt uppstår i elsystemet – i balanshållning, nät, marknadsvärde och flexibilitet – i stället för att pressa ihop hela komplexiteten till en enda genomsnittssiffra, säger Anton Såmark-Roth.
När dessa komponenter räknas in förändras också bilden av vad ”billig el” innebär i praktiken. Tekniker med väderberoende produktion och låg LCOE får ofta en annan kostnadsprofil – det vill säga stigande – i takt med att deras andel i systemet växer.
Projekt som ser billigt ut när man bara räknar produktionskostnaden kan bli betydligt dyrare när det ska fungera i ett verkligt elsystem. När kostnader för att anpassa produktionen till efterfrågan, hantera variationer, bygga ut nät och sälja elen vid rätt tillfällen räknas in förändras bilden.
– Det är först när man tittar på hela kedjan – från produktion till balans, nät och marknad – som man kan förstå vad elen faktiskt kostar för systemet, säger Anton Såmark-Roth.
Ett system byggs av flera roller
Han understryker att kostnadseffektiva elsystem inte optimeras genom ett enskilt kraftslag, utan genom samspelet mellan olika resurser. Detta illustreras genom den så kallade “tallriksmodellen”, där olika tekniker fyller olika funktioner.
I modellen står vind och sol för billig energiproduktion när förhållandena är gynnsamma, medan flexibilitet och planerbar kapacitet svarar för balans, stabilitet och leveranssäkerhet. Ett elsystem som lutar för tungt åt något håll riskerar antingen höga integrationskostnader eller onödigt höga produktionskostnader.
Det nordiska elsystemet lyfts fram som ett praktiskt exempel. Norges vattenkraft bidrar med flexibilitet, Danmarks vindkraft med stora volymer förnybar energi och Sveriges kärnkraft med stabil och planerbar produktion. Tillsammans skapar detta ett robust lågkoldioxidsystem med relativt låga totala systemkostnader.
– Vi menar inte att alla ska kopiera Norden, vilket inte heller är möjligt med vår omfattande vattenkraft i åtanke, utan vi vill visa värdet av ett system där olika tekniker kompletterar varandra, konstaterar Anton Såmark-Roth.
– Det är i samspelet mellan resurserna som kostnadseffektiviteten uppstår, inte i att maximera ett enskilt kraftslag.
Från billig produktion till billigt system
LCOE kan fortsätta att fungera som ett första grovfilter när ny elproduktion ska byggas, men måttet är olämpligt som huvudindikator för systemplanering. Att rangordna kraftslag utifrån produktionskostnad riskerar att leda till beslut som ser billiga ut på pappret, men som i praktiken riskerar driva upp kostnaderna för nät, reservkapacitet och systemstabilitet om inte dessa aspekter också prioriteras.
– Elsystemets kostnader uppstår i samspelet mellan olika tekniker. De uppstår inte i isolerade projekt, vilket är precis så LCOE är konstruerat, konstaterar Anton Såmark-Roth.
Det kraftslag som ser billigast ut i en tabell är inte nödvändigtvis grunden för det billigaste, mest robusta eller mest konkurrenskraftiga elsystemet.
– Det är först när man tar med hela kostnadsbilden och ser hur olika tekniker samverkar i systemet som man kan fatta hållbara beslut framåt.