DE KRITISKA RÅVARORNA

Klart: Uranförbudet försvinner – ”Har möjlighet att bli självförsörjande”

De svenska fyndigheterna är bland de största i Europa och när uranförbudet nu försvinner kan det öka Sveriges möjligheter att bli självförsörjande, menar gruvnäringen. ”Nu är det läge att få vetenskapen på plats”, säger Christian Ekberg, professor i kärnkemi på Chalmers tekniska högskola, till TN.

Uranförbudet, som infördes 2018, är nu borta efter att Riksdagen röstade igenom förslaget om att tillåta utvinning av uran i Sverige. Från och med den 1 januari 2026 kommer det alltså bli möjligt att söka tillstånd för att prospektera och bryta uran i Sverige. Maria Sunér, vd på Svemin, branschorganisationen för gruv-, mineral- och metallproducenter i Sverige, berättar att gruvnäringen hela tiden ansett att uranförbudet varit ologiskt.

– Det har försvårat för gruvnäringen då man inte ens har tillåtits att ta ut uran som en biprodukt om det skulle finnas i en fyndighet.

– Det har gjort Sverige mindre attraktivt för prospektering och det har också gjort det dyrare att bryta i Sverige eftersom man har behövt behandla uranet som ett avfall.

Hon menar att detta kommer att leda till att Sverige ses som ett mer attraktivt land för investeringar i gruvnäringen.

– Vår bedömning är att det här skapar ökad resurseffektivitet i gruvnäringen genom att man också kan ta ut uran som en produkt om man anser att det är lönsamt. Samtidigt är det positivt att uran ska behandlas på samma sätt som alla andra metaller och mineraler när det gäller tillståndsprövningar och de legala processerna som omgärdar gruvprojekt.

Sverige helt beroende av import

Uran förekommer naturligt i den svenska berggrunden. Med det nuvarande förbudet får man alltså inte ta vara på uranet även när det grävs upp som en biprodukt. I stället måste det hanteras som avfall.

– Hela den här diskussionen är så viktig men har tyvärr styrts av icke-vetenskapliga argument under en ganska lång tid. Så nu är det läge att få vetenskapen på plats, säger Christian Ekberg, professor i kärnkemi på Chalmers tekniska högskola.

Uran samexisterar ofta med andra brytvärda metaller så i det första steget är det mest logiskt att företag kommer att sambryta uran med andra ämnen.

– Det ska ju inte bara funka utan det ska ju löna sig också. Då får man fundera på, är det så att uranet ligger tillsammans med någonting annat som man tjänar bra med pengar på? Exempelvis vet vi att vanadin ofta finns nära uran.

Eftersom det i dagsläget finns ett förbud mot uranutvinning innebär det att Sverige i stället importerar uran från bland annat Kazakstan, Kanada, Australien och Namibia.

– Vi är helt beroende av import. Och nu när världen blivit alltmer orolig har fler börjat inse att det finns stora behov av att säkra sina egna försörjningskedjor.

Han menar att debatten om uranbrytning och i förlängningen gruvnäringens vara eller icke-vara har varit oberoende av moral och etik. Hade det varit moraliska aspekter som helt hade styrt hade vi nog haft fler gruvor i Sverige, menar han.

– Det handlar såklart om att vi ska bli mer självförsörjande och inte heller vara så beroende av exempelvis Kina. Men det finns också andra moraliska aspekter, säger Christian Ekberg.

– Är det okej att vi stöttar vår fina natur samtidigt som vi gräver upp de här ämnena någon annanstans? Det är klart att vår natur är fantastisk och värdefull, men vad är det som säger att den är mer fantastisk än naturen i Kina eller Kongo? Då blir det mer en filosofisk frågeställning.

Många negativa till att bo nära en aktiv gruva

I en undersökning från Sveriges geologiska undersökning (SGU) som gjordes 2024 var 41 procent av svenskarna negativt inställda till att ha en aktiv gruva i sitt närområde. Samtidigt anser 74 procent att gruvnäringen är viktig för svensk ekonomi.

– Det är den här klassiska känslan ’not in my backyard’ – alltså även om man tycker att gruvor är bra så vill man inte ha den nära sig.

Det gäller alltså att få människorna som bor i området runtomkring att vilja ha en gruva. Därför kan det bli avgörande att det blir gynnsamt för kommuner att bedriva gruvverksamhet.

– För det går inte att komma ifrån att man kommer att gräva upp en naturresurs som inte kommer att komma tillbaka.

– Dessutom blir det mer komplext när det handlar om uranbrytning eftersom radium ofta inte tas tillvara utan hamnar i avfallet som kan läcka länge. Här är historien väldigt tydlig, innan man startar någonting ska man vara säker på att det finns ett sätt att avsluta det på.

Maria Sunér lyfter fram att en gruvetablering i lokalsamhället skapar välbetalda jobb, och dessutom nya möjligheter för entreprenörer i närområdet.

– Ett gruvjobb ger dessutom 1,3-1,6 ytterligare arbetstillfällen i ekonomin. Detta är något som vi behöver bli bättre på att lyfta fram. Dagens befintliga gruvor har anställda som till stor utsträckning bor i samma eller angränsande kommuner som verksamheterna, i vissa fall uppemot 95 procent av de anställda.

– Samtidigt är det en viktig diskussion att vi ser till att det finns ett tydligt lokalt värde av en gruvetablering.

Även om förbudet lyfts så kommer det ta flera år innan det kommer att finnas gruvor som producerar uran i Sverige, menar Maria Sunér.

– Men teoretiskt så har vi ju möjlighet att bli självförsörjande då vi i Sverige har några av de största fyndigheterna av uran i Europa. Och enligt de beräkningar som bland annat SGU har gjort så skulle det kunna täcka Sveriges nuvarande behov av uran i flera hundra år framöver.

Dessutom öppnar det upp för möjligheten att kunna vara självförsörjande även när det gäller uran som bränsle till kärnreaktorer.

– Sen är det klart att vi inte har hela värdekedjan i Sverige som det ser ut idag. Men vi har ju historiskt haft en hög kompetens kring både kärnbränsle och kärnkraftsteknik så det är nog kunskap som vi kan bygga upp på lite längre sikt.

Även det kommunala vetot utreds

Hon menar att det är viktigt att den svenska miljölagstiftningen fortsatt är tuff mot gruvnäringen.

– Vi vill inte ha några gruvor som startar som på något sätt utgör en miljörisk eller påverkar människors hälsa, och man ska ta människors oro och rädslor på största allvar. Det finns en stor rädsla kring uran och radioaktivitet och jag tror att den är kopplad till den diskussion vi haft i Sverige under många årtionden kring kärnkraften.

– Det är klart att man ska vara oerhört aktsam när det gäller radioaktivt material men samtidigt ska man ska också komma ihåg att det i urangruvor inte finns samma typ av risker som i efterföljande processteg med anrikning eller i ett kärnkraftverk.

Det är dock viktigt att betona att dagens beslut endast gäller ett borttagande av själva förbudet mot att bryta uran. Nästa steg handlar om det så kallade kommunala vetot där remisstiden går ut i december, konstaterar hon.

– Givet vad vi vet om hur lång tid miljötillståndsprocesser och annat brukar ta så min bedömning att det kommer att ta minst tio år innan vi teoretiskt skulle kunna se en utvinning av uran i Sverige.