ARBETSKRAFTSINVANDRING
Starka reaktioner mot nya bristyrkeslistan
Amelie Berg, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv är mycket kritisk mot den nya listan på 152 yrken som kan undantas från det föreslagna lönekravet vid arbetskraftsinvandring. ”Det är företagen själva som vet vilken kompetens de behöver”, säger hon.
I dag krävs det att personer från länder utanför EU tjänar 80 procent av svensk medianlön för att få arbetstillstånd. Tidöpartierna vill höja den gränsen till 100 procent, vilket motsvarar en lön på 37 100 kronor.
Regeringen har tidigare meddelat att vissa yrken kommer att undantas, om förslaget genomförs. Nu har Migrationsverket och Arbetsförmedlingen skickat in en lista med förslag på 152 yrken, som kan komma att omfattas som undantag.
– Vi har precis fått den, så vi ska titta på den. När vi gör sådana här ändringar måste vi ha fakta på bordet, säger migrationsminister Johan Forssell (M), som poängterar att det inte är klart om lönekravet kommer genomföras.
Näringslivets representanter har länge kritiserat de nya reglerna som de menar hindrar arbetskraftsinvandring. Amelie Berg, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, anser att hela konstruktionen är feltänkt.
– Vi har hela tiden motsatt oss införandet av ett medianlönekrav. Det är ett ingrepp i lönebildningen och det försvårar kompetensförsörjningen. Vi ifrågasätter också att regeringen gett myndigheterna i uppdrag att bedöma vilka yrken som ska undantas. Det är företagen själva som vet vilken kompetens de behöver, säger hon till DI.
Hon ger metoderna bakom listan underbetyg:
– Det saknas fungerande verktyg för att göra träffsäkra bristbedömningar. Det finns mycket att ifrågasätta kring de metoder som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket har använt, säger hon till DI.
Saco stämmer in i kritiken. Sacos förbundsordförande Göran Arrius pekar just på det anmärkningsvärda med att så många yrken föreslås omfattas av undantag:
– Det visar ju bara hur olämplig den här lagstiftningen faktiskt är. Jag har full förståelse för att regeringen vill komma till rätta med arbetslivskriminalitet och exploatering, men det här är inte rätt väg att gå, säger han till SVT.
Gröna arbetsgivare anser att förslaget om ett höjt lönegolv måste skrotas helt. Förslaget innebär ökad byråkrati och försvårar kompetensförsörjningen, bland annat. Organisationen ser lönegolvet som ett farligt avsteg från den svenska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar fram arbetsmarknadsvillkoren.
– Det är obegripligt att regeringen inte anser att kollektivavtalad lön ska gälla, oavsett varifrån i världen den anställde kommer från. Nu riskerar vi att få ett system där företagens kompetensförsörjning är i händerna på statlig byråkrati, säger Emma Terander, arbetsmarknadschef på Gröna arbetsgivare.
Samtidigt är hon lättad över att de gröna näringarna omfattas av det föreslagna undantaget.
– Det var helt nödvändigt att Migrationsverket föreslog undantag från ett höjt lönegolv för yrkena inom de gröna näringarna. Allt annat hade inneburit ett förödande slag mot företagens ekonomi och regeringens ambition om ökad livsmedelsförsörjning, säger Emma Terander.
SVT: 152 yrken på undantagslista: ”Visar hur olämplig lagen är”
