KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Svenska kraftnät: Då kan Barsebäck återstartas – ”Ingen tid att kasta bort”

”Barsebäck måste ligga högt på listan över tänkbara projekt”, säger Per Tryding på Sydsvenska Handelskammaren. Bild: Stina Stjernkvist/TT, Pressbild, Anders Ahlgren/SvD/TT, Björn Larsson Rosvall/TT

20 år efter Barsebäcks avveckling är nätet fortfarande intakt och redo att ta emot nya reaktorer, slår Svenska Kraftnät (Svk) fast. “Absolut något man måste tänka på”, säger Per Tryding på Sydsvenska Handelskammaren till TN.

När Svenska kraftnät i sitt regleringsbrev 2024 fick i uppdrag att peka ut var elanvändning, elproduktion och flexibilitet gör mest nytta i elsystemet, pekades det nedlagda kärnkraftsområdet Barsebäck ut som en stark kandidat.

AI-sammanfattning

Barsebäck pekas ut som en stark kandidat för återinvestering i kärnkraft.

Det nedlagda kärnkraftsområdet har intakt elnät och kapacitet för ny kärnkraftsproduktion.

Ann Helen Ejdervik från Svenska Kraftnät betonar tidsvinsterna vid återinvestering i Barsebäck.

Effektbristen i elområde fyra (SE4) gör en ny investering i Barsebäck strategiskt viktig.

Per Tryding från Sydsvenska Handelskammaren ser positivt på en återstart av kärnkraft där.

Ägarens inställning och Tysklands energipolitiska beslut blir avgörande faktorer för framtiden.

Läs mer

I Barsebäck är elnätet intakt och har möjlighet att ta emot ny kärnkraft i området upp till en nivå som motsvarar den som fanns där tidigare”, skriver myndigheten i rapporten Planering för ökad elanvändning.

Rent praktiskt skulle det innebära stora tidsvinster – om det skulle finnas intresse att återinvestera i kärnkraft på sajten.

– Det tar ju ganska lång tid att komma på plats, att få en koncession och bygga en ledning kan ju ta 10–12 år. Om man vill komma i drift med anläggning i Barsebäck kommer det inte vara avhängigt av när nätutbyggnaden är klar, säger Ann Helen Ejdervik, områdesansvarig Syd på Svk, till TN.

Positivt för systemet

En sådan satsning skulle göra området gott givet den utbredda effektbristen i elområde fyra (SE4). Faktum är att det skulle vara positivt för hela systemet, menar Ann Helen Ejdervik.

– Hela Skåne är ett underskottsområde och SE4 behöver mer elproduktion. Framför allt planerbar elproduktion i den västra delen av regionen, då det är nära storstadsregionen Malmö och har nära anslutningar till utlandsförbindelser. Det är också strategiskt bra.

”Allt som stärker nätet stärker förmågorna i regionen.”

Per Tryding, vd för Sydsvenska Handelskammaren, har länge påtalat hur effektbristen i SE4 lamslår möjligheter till investeringar, sysselsättning och tillväxt. Därför välkomnar han idén om ett nytt sydsvenskt kraftverk i området.

– Allt som stärker nätet stärker förmågorna i regionen. Det är en viktig fråga för oss. Vi har ju behov av att komma till skott snabbt också. Barsebäck måste ligga högt på listan över tänkbara projekt när man återinvesterar, säger han.

Bra effektfördelning

Det vore också positivt ur en elförsörjningssynpunkt eftersom man då skulle kunna utnyttja den effektfördelning som planerades redan när anläggningen byggdes för 50 år sedan.

– Det var en väldigt smart och balanserad placering som valdes på 1970-talet. I grunden är effektfördelningen nu densamma som då, men nu har områdena vuxit sig större och förstärkts, säger Per Tryding.

”Tydligt att allt fler uppfattar det som ett attraktivt investeringsalternativ.”

I grunden finns det tre förutsättningar för att sajten kan återstartas i framtiden. Det ena är att det finns tekniska förutsättningar, vilket Svenska Kraftnät nu hävdar att det gör. Det andra är att vi ser en ökad politisk vilja, vilket blivit alltmer aktuellt på senare år.

– Acceptansen är större idag än för 10–20 år sedan. Även i Danmark pågår en mer positiv diskussion om kärnkraft, och det är tydligt att allt fler uppfattar det som ett attraktivt investeringsalternativ, säger Per Tryding.

Tyskt ägande

Den tredje och avgörande faktorn är ägarens inställning. Men det kan utgöra ett hinder för just Barsebäck eftersom sajten ägs av energibolaget Uniper – som i sin tur ägs av den tyska staten.

– Allt som är relevant för en sådan utbyggnad ägs av Uniper och de har hittills varit tydliga med att de inte vill utveckla kärnkraft på området, säger Per Tryding.

Visserligen pågår det en diskussion även i Tyskland om att ompröva sin inställning till kärnkraft, vilket skulle öppna för möjligheter längre fram.

– Det har förmodligen att göra med att klimatförändringarna idag ses som ett större existentiellt hot än avfallsfrågan. Men i slutändan pratar vi om långa tidsperspektiv innan kärnkraft kan vara på plats. Kärnkraft är jättebra men har en längre startsträcka, säger han.

”Teknologin finns redan nu och man kan komma till skott snabbt.”

Det finns dock sätt att ta tillvara på tillfället redan nu. Per Tryding föreslår att bygga havsbaserad vindkraft och gas som snabbt kan anslutas till elnätet.

– En tänkbar lösning vore att bygga en hybridmodell där gasturbinen stöttar upp och levererar de tider när vindturbinen inte snurrar. Teknologin finns redan nu och man kan komma till skott snabbt, säger han.

Något att tänka på

Det är heller inte otänkbart att ett sådant hybridpaket skulle kunna fasas in mot kärnkraft på sikt, föreslår Per Tryding.

– Det kan till och med vara samma ägare som har ett kontrakt i flera årtionden. Då hinner vi få ren och effektiv energi i många år innan en sådan infasning kan göras. Självklart måste varje projekt räknas för sig och så får man se var prislappen hamnar. Men som idé är det absolut något man måste tänka på.

Om inga beslut tas står ledningsinfrastrukturen outnyttjad. Det vore olyckligt, särskilt nu när Svenska Kraftnät är tydliga med att förutsättningarna redan finns, menar Per Tryding.

– Vi ser en enorm effektbrist där företag får tacka nej till investeringar i elområdet. Det finns ingen tid för att kasta bort lösningar av principskäl. Vi kan ju inte vänta 15–20 år på att vi ska kunna investera i fabriker igen. Allt borde vara uppe för diskussion, säger han.

TN har sökt Uniper för en kommentar.