EU:S FRAMTID

Här är EU:s akutplan för att kapa regelbördan – ”Kan bli ännu krångligare”

EU:s kamp för att minska regelbördan pågår för fullt. Näringslivsexperter välkomnar satsningarna men ser också varningstecken. ”I sin vilja att förenkla så detaljreglerar man mer”, säger Jonas Berggren, internationell analyschef på Svenskt Näringsliv, till TN.

Regelbördan för europeiska företag måste minska. Det beskedet gav EU-kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen i samband med att den nya mandatperioden drog i gång. Behovet av minskad byråkrati har sedan dess lyfts både i flera tunga och omtalade rapporter och figurerat i EU:s så kallade konkurrenskraftskompass.

Tidigare i år röstade EU-parlamentet ja till de första delarna i det inledande paketet av regelförenklingar, som går under namnet Omnibus I och fokuserar på hållbarhetsregelverk som CSRD, CSDDD och CBAM. Hittills är det bara en framflyttning av redan beslutad lagstiftning som har röstats igenom, men i Omnibus I ingår också förslag på konkreta lagändringar.

– Kommissionens konkurrenskraftsfokus är välkommet och mycket av det som har föreslagits är bra och åt helt rätt håll. Men några saker riskerar faktiskt att i praktiken inte leda till de förenklingar som man hoppas på, säger Maria Althin, jurist på Svenskt Näringsliv.

Tillsammans med sina kollegor Sofia Bildstein-Hagberg, som är expert på finansiell rapportering, och Jonas Berggren, internationell analyschef, har hon granskat förslagen i det första omnibuspaketet i detalj.

– Det var väldigt snabbt marscherat av EU-kommissionen. Jag tror inte att någon av oss trodde att det skulle komma ett konkret förslag så pass tidigt. Men man har definitivt en förenklingsambition och det är väldigt tydligt på de förslag som har presenterats, säger Maria Althin.

Trion välkomnar EU:s ambition att harmonisera i lagstiftningen så att inte olika regelverk krockar med varandra och menar att förslaget att höja trösklarna för hållbarhetsrapportering så att mindre företag undantas medför en reell minskning av den administrativa bördan.

”Man har definitivt en förenklingsambition och det är väldigt tydligt på de förslag som har presenterats.”

Men det finns också delar som det är klokt att vara uppmärksam på, menar de.

– Det är ganska komplexa regelverk vi pratar om och det är tyvärr inte alls säkert att alla förslag som lagts fram leder till förenklingar. Det kan väl låta bra men i praktiken innebär vissa förslag att det faktiskt kan bli ännu krångligare, säger Jonas Berggren.

– Jag tror att det enklaste sättet att beskriva det är att i sin vilja att förenkla så detaljreglerar man mer. Man sätter fler detaljramar på ett sätt som gör att det blir svårare. Tanken är god, men man specificerar kraven på ett sätt som gör att det blir mer betungande.

Ett konkret exempel rör CSDDD-direktivet, som handlar om ”due diligence” i företagets värdekedjor. Direktivets krav är tänkta att fokusera på ”väsentliga risker” utifrån en riskbaserad bedömning. Det är viktiga grundläggande principer som i det initiala omnibusförslaget förefallit hamna i bakgrunden, menar Maria Althin.

”Kan leda till en ökad administrativ börda helt i onödan.”

Det skulle kunna få effekten att företag fokuserar på samtliga företag som ingår i det första leverantörsledet, i stället för på de områden där de största riskerna finns.

– Det finns en risk att regelverket leder till att företag gör rutinmässiga undersökningar där risker inte finns i stället för att titta på det som är väsentligt och utgör de största riskerna, och det kan leda till en ökad administrativ börda helt i onödan, säger Maria Althin, och fortsätter:

– När man introducerar nya definitioner som inte är kända sedan tidigare gör det också att det blir ytterligare saker som man som företagare ska förstå sig på och det gör regelverket svårare att förhålla sig till.

Det första omnibuspaketet har välkomnats av många men innehållet har också fått kritik. Dels av politiker, som tycker att det går stick i stäv med EU:s högt uppsatta klimatambitioner, dels av företagare, som anser att det straffar aktörer som ansträngt sig för att ligga långt framme i omställningen och därmed anpassat sig till regelverk som nu skjuts fram eller slopas.

”Vissa företag har lagt ner resurser på att anpassa sig till regelverk som nu ändras innan de ens har införts. Det är naturligtvis inte en idealisk situation.”

Och då är det här ändå bara början. Enligt uppgifter till Svenskt Näringsliv är ett stort antal omnibuspaket med regelförenklingar inom en rad olika områden på gång. Några har redan publicerats och andra är aviserade för lansering längre fram.

– Det man kan vara lite rädd för, åtminstone i det här fallet – vi får se hur det blir med de paket som ligger i pipelinen – är att man går lite för fort fram. Det var det man gjorde med Green Deal och många av de rättsakter som ligger i det paketet. Nu gör man på samma sätt och stryker med pennan väldigt snabbt, det kan jag känna en oro för. Det här är ju komplicerade frågor som kräver mycket eftertanke, säger Sofia Bildstein-Hagberg.

– Det visar hur viktigt det är att man framöver gör bra lagstiftning från början så att man slipper göra de här korrigeringarna. Vissa företag har lagt ner resurser på att anpassa sig till regelverk som nu ändras innan de ens har införts. Det är naturligtvis inte en idealisk situation. Så lärdomarna från det här är att det är jättebra med regelförenkling men att vi måste få bättre kvalitet på lagstiftningen redan från början, instämmer Jonas Berggren.

Hur ser ni på kritiken om att regelförenklingarna riskerar att påverka EU:s klimatarbete negativt?

– Jag tycker att det är en lite orättvis kritik mot kommissionen för det här handlar faktiskt inte om syftesförändringar utan om att hitta ett rimligt upplägg som faktiskt gör det möjligt att nå målen. Ambitionen är fortfarande densamma och det tycker jag är tydligt och viktigt, säger Maria Althin.

”Tanken är god, men man specificerar kraven på ett sätt som gör att det blir mer betungande.”

Tanken är att omnibuspaketen ska hanteras inom olika instanser i EU de kommande åren och att förenklingar och förändringar på nya områden ska presenteras löpande. Maria Althin och hennes kollegor menar att det är viktigt att hålla tempo i arbetet men framhåller att det också är viktigt att man gör ordentliga konsekvensanalyser för att säkerställa att förändringarna leder till de önskade förenklingarna.

– Det viktigaste medskicket från oss är just att fokusera på riktade effektiva åtgärder som faktiskt har en regelförenklande effekt. Att vara noga med att inte lägga in nya initiativ utan att man analyserar och säkerställer att det man föreslår verkligen är förenklingar, avslutar Jonas Berggren.