DEN SVENSKA EKONOMIN

Varningen: Därför kan nästa kris slå extra hårt mot Sverige – ”Oroande trend”

Forskningen är tydlig. När politiska krafter ökar kontrollen och regleringarna i ett land slår kriserna hårdare. Nu varnar företagare och experter för att Sverige är på väg åt fel håll. ”Det finns en uppenbar risk här”, säger experten Caspian Rehbinder till TN.

Valfrihetsreformer har rullats tillbaka och flera uppskattade mottagningar har fått stänga, vilket har resulterat i upprop bland privata välfärdsföretag. Företag inom vård, skola och omsorg vittnar om att retoriken mot deras verksamheter har hårdnat den senaste tiden.

– Ideologi har tagit över pragmatism. För tio år sedan var vi en del av lösningen. Nu är det plötsligt vi privata vårdgivare som är problemet, sa Britta Wallgren, vd på Capio, nyligen till Tidningen Näringslivet.

Hon berättar om bristande partnerskap med den offentliga vården och allt hårdare politiska vindar.

– Det blir mer ett vi och ett dem.

Här slår kriserna hårdast

Men trenden är bredare än så. Det är inte bara välfärdsföretagen som angrips, utan hot mot marknadsekonomin kommer nu från flera håll, menar Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadspolitik på IKEM, som tillsammans med Christian Bjørnskov, professor vid Aarhus universitet och IFN, har granskat 389 ekonomiska kriser i världen sedan 1993.

– Trenden har funnits ett bra tag nu. Politiker tror att de skapar trygghet genom att ta tillbaka mer av kontrollen till det politiska. De underskattar ofta den dynamik och resiliens som ett flexibelt och starkt näringsliv kan skapa, säger Caspian Rehbinder.

I Caspian Rehbinders och Christian Bjørnskovs rapport är den viktigaste, och statistiskt säkerställda, slutsatsen att ekonomiskt fria länder får både färre och mildare ekonomiska kriser än reglerade och statligt styrda ekonomier med höga skatter.

– Har du en hög grad av ekonomisk frihet minskar risken för att överhuvudtaget hamna i en ekonomisk kris. Och när du väl hamnar i en kris så klarar du den bättre, chocken blir mildare med en mindre nedgång i BNP, säger Caspian Rehbinder.

”Vill ta tillbaka kontrollen”

Bilden att marknadsekonomin är under attack bekräftas av Stefan Stern, senior rådgivare i bolaget Stern Advisory, som även har en mångårig bakgrund som rådgivare till svenska S-regeringar. I en debattartikel i Dagens Industri skriver han att ”S-retoriken riktas mot marknadsekonomin, med budskapet att staten måste kliva fram” och han gör tolkningen att ”partiet räknar med att omvärldens många kriser och chocker ska göra medborgarna mottagliga”.

Samtidigt skriver han att detta är fel väg att gå, men att retoriken trappas upp, inte minst inför S-kongressen som drar i gång den 28 maj. Bilprovningen, apoteken, järnvägen och livsmedelssektorn pekas alla ut som marknadsmisslyckanden och han varnar för att detta bara är början.

”Då företag står för majoriteten av sysselsättning och BNP är detta ett riskabelt vägval”, skriver Stefan Stern.

I debatten hörs liknande varningar.

”Det är inget tomt hot. S-parollen ’Ta tillbaka kontrollen’ är på riktigt”, skrev Tove Lifvendahl nyligen i en ledare på SvD.

”Enligt forskningen är lösningen precis tvärtom.”

Krig, tullar, inflation och politisk oro i omvärlden har gett flera svenska riksdagspartier en ny syn på världsläget, enligt nationalekonomen Andreas Bergh, IFN. Men osäkerheten i sig är ett dåligt argument för att öka den statliga kontrollen över marknader i Sverige eller att öka protektionismen mot andra länder, anser han.

– Det är sådana trender jag oroar mig för, sa han nyligen till TN.

Att partier och opinionsbildare skyller på marknadsekonomin varje gång det uppstår allvarliga kriser är egentligen inget konstigt. Så har det varit i alla tider, tror Caspian Rehbinder och menar att det då ofta brukar handla om krav på hårdare regleringar, större stater eller mer styrning av ekonomin.

– Men enligt forskningen är lösningen precis tvärtom, säger han.

Därför är han bekymrad över att olika politiska krafter i Sverige just nu pratar om mer statlig kontroll och regleringar, och dessutom lägger skarpa förslag i den riktningen.

– Det finns en uppenbar risk här. När krisen slår till, vilket den kommer att göra. Då kan vi se att i mer ekonomiskt fria länder så slår krisen mindre illa. Hårt reglerade ekonomier har mindre flexibilitet och lägre anpassningsförmåga och får därför djupare och längre kriser, säger han.

Så hur står sig Sverige mot andra länder när det gäller ekonomisk frihet?

– Sverige ligger ändå relativt bra till, vi är ett ganska ekonomiskt fritt land, säger han men pekar på en oroande trend, säger Caspian Rehbinder.

”Det som är oroande är den globala trenden, att det blir något mindre fritt överallt.”

På senare tid har Sverige fallit i internationella rankningar som mäter graden av ekonomisk frihet. Enligt den kanadensiska tankesmedjan Frasers senaste rapport 2024 hamnar Sverige på plats 25 över de mest ekonomiskt fria länderna i världen, vilket är ett tapp med sex placeringar jämfört med året innan. När det gäller delposten ”Size of government” som bland annat tar hänsyn till landets nivå på marginalskatter, statens ägande och statliga investeringar hamnar Sverige på plats 155.

– Men Sverige avviker inte nämnvärt, vi ligger fortfarande ganska bra till jämfört med andra länder. Det som är oroande är den globala trenden, att det blir något mindre fritt överallt. Det är tyvärr tydligt i Frasers statistik, säger han.

Sverige har ett guldläge

Caspian Rehbinder menar att Sverige i stället för att backa välfärdsreformer, reglera och prata om att ”ta tillbaka kontrollen” borde se att vi har ett guldläge. Men tyvärr har regeringens insatser för att skapa bättre fungerande marknader varit ganska små, kritiserar han.

– Vi behöver fler reformer, där företagen kan bidra till tillväxten. Samhället som helhet kan då möta en kris på ett mycket bättre sätt, säger han.

Stora delar av näringslivet är för hårt reglerat och företagen möter tung byråkrati, enligt Caspian Rehbinder. Dagens tillståndsprocesser slår inte bara mot industrin, utan i princip alla verksamheter, menar han.

– Sverige påverkas av tiden det tar att få miljötillstånd, mängden processer och dokumentation som behövs. Det skapar svåra hinder och gör företagen trögrörliga, säger han och ger ändå beröm till regeringen för ambitionerna att kapa ledtiderna.

Borde lärt oss av pandemin

Men det går för långsamt. Han ger ett exempel från försvarsindustrin där utdragna miljötillstånd stoppar vapenleveranser till Ukraina. I det fallet blir det tydligt att tidsaspekten ställer till det, men i princip all tillverkningsindustri kan vittna om liknande problem.

– Självklart har staten en jätteviktig roll att spela i många frågor. Inte minst när det handlar om brottsbekämpning eller för den delen försvaret. Det är ju inte så att företagen kommer att lösa gängbrottsligheten. Däremot så får man inte glömma bort att ett flexibelt och snabbrörligt näringsliv kan vara en viktig del av ett fungerande samhällsskydd. Vi kan till exempel se i Ukraina att företagen har kunnat hjälpa till att stärka försvarskapaciteten genom att bygga drönarsystem och annat. I Sverige hade vi fortfarande väntat på ett miljötillstånd tre år efter krigsutbrottet, säger han.

Vi borde ha lärt oss mer av pandemin, menar Caspian Rehbinder.

– Då klev marknadskrafterna fram och hjälpte oss ur situationen.

Forskningen är tydlig, upprepar han. Nästa kris kommer att slå betydligt hårdare och återhämtningen bli längre om vi väljer fel väg.

– Att minska skatter, regleringar, subventioner, riktade stöd och myndigheters inblandning i marknader bör vara prioriterad krispolitik.