DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Ekonomer pressar Riksbanken inför nytt räntebesked – ”Tillväxten kommer att bli svagare”

Lågkonjunktur, stigande arbetslöshet och tullhot från USA målar en dyster bild av Sveriges ekonomi. Ändå väntas Riksbanken avvakta med en räntesänkning – trots experternas varningar för vikande tillväxt och oro för en möjlig stagflation. ”I dag är jag mer orolig för tillväxten än för inflationen”, säger chefsekonomen Alexandra Stråberg till TN.

Ekonomin är i gungning inför Riksbankens räntebesked nu på torsdag den 8 maj, menar ekonomer som Tidningen Näringslivet har pratat med. Ändå är de inne på att centralbanken kan avvakta med en sänkning, trots att den skulle behövas för stora delar av näringslivet.

– Svagare tillväxt än väntat, försämrat konsumentförtroende och tecken på en lång lågkonjunktur talar i grunden för en lägre ränta, men det är fortfarande rimligt att vara försiktig. Inflationstrycket är inte helt borta, och handelskonflikter kan slå mot globala leveranskedjor, vilket kan skapa bristsituationer och driva upp priserna igen, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

– I dag är jag mer orolig för tillväxten än för inflationen som har kommit ner tydligt från toppnivåerna, säger hon.

Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, håller med om att Riksbanken står inför svåra avvägningar.

– Preliminära BNP-siffror för första kvartalet visade på nolltillväxt och konsumentförtroendet har fallit brant. För Riksbanken är det dock viktigare att företagens prisplaner fortsatt är förhöjda och att företagens inflationsförväntningar på ett års sikt har stigit markant. Här och nu är det klokt att avvakta och vänta in mer information, säger hon.

Hur orolig ska man vara för inflationen?

– Den är för hög, men en starkare krona, lägre energipriser och dämpad efterfrågan talar för lägre inflation framöver, säger Susanne Spector.

”Tillväxten i svensk ekonomi kommer att bli svagare.”

Fredrik Isaksson, chefsekonom på Byggföretagen, menar att Donald Trumps tullhot kraftigt påverkar tillväxtprognoserna. Det talas numera om ett före och efter 2 april.

– Det Donald Trump presenterade på kvällen den 2 april betyder att global tillväxt kommer att bli betydligt svagare framöver och svagare än vad vi räknade med. Tillväxten i svensk ekonomi kommer att bli svagare och med tanke på att återhämtningen redan i utgångsläget var svag med hög arbetslöshet och vikande sysselsättning tycker jag att det är motiverat att sänka styrräntan.

– Det är dock mycket möjligt att Riksbanken avvaktar och återkommer med en sänkning först i juni i samband med att de tar fram en ny penningpolitisk rapport, säger han.

Fredrik Isaksson är inte särskilt orolig för att inflationen ska sticka i väg.

– Det mesta pekar mot att det blir en prispress nedåt, säger han.

Hur orolig ska man vara för matpriserna?

– Stigande matpriser oroar eftersom de påverkar hushållen relativt direkt, men mycket talar för att de uppgångar vi har sett har orsakats av tillfälliga faktorer så prisuppgången bör vara av övergående natur. Det var också lite så Riksbanken resonerade vid det senaste penningpolitiska mötet då den lät räntan förbli oförändrad trots ett par månader med inflation över målet. De hushåll som har de minsta marginalerna har nog skäl till viss oro men för ekonomin i stort tror jag inte att livsmedelspriserna kommer att vara det stora problemet under det närmaste året.

”Inte fel att sänka räntan redan nu.”

Även Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, anser att inflationen och matpriserna inte bör oroa allt för mycket. De svenska siffrorna sticker inte heller ut i en internationell jämförelse.

– Den stora bilden är att inflationen är under kontroll. Matpriser och osäkra tulleffekter skapar osäkerhet men vår prognos är att inflationen kommer att ligga ganska nära målet framöver. Det finns en del tecken på att matprisuppgången borde avta men det är osäkra prognoser och både väder och tullar kan snabbt förändra bilden, säger han.

Det skulle ”inte vara fel att sänka räntan” i det här läget, men det är bättre att Riksbanken först öppnar för det i kommunikationen och sedan genomför sänkningen vid nästa möte i juni, menar han.

– Konjunkturbilden är ganska svag, men inte så svag att den motiverar räntesänkningar som inte har förberetts, säger Jens Magnusson.

”Vi får vänja oss vi höga arbetslöshetsnivåer.”

Däremot befarar han att svenskarna får vänja sig vid höga arbetslöshetsnivåer.

– Arbetslösheten har stigit på senare tid och fortsätter nog att göra det fram till sommaren. Sedan bör tillväxten ta bättre fart och arbetsmarknaden stärkas något. Men Sverige har en hög strukturarbetslöshet som inte försvinner ens i goda tider. Så i den bemärkelsen får vi vänja oss vi ganska höga arbetslöshetsnivåer, säger Jens Magnusson.

– Arbetslösheten är givetvis på tok för hög. Det är kostsamt för samhällsekonomin att så många individer behöver försörjning på annat sätt än genom eget arbete. Därför kan vi inte vänja oss vid det utan behöver vidta åtgärder för att ändra på situationen, säger Fredrik Isaksson.

Arbetslösheten är bekymmersam och är främst ett resultat av det svaga konjunkturläget, menar Susanne Spector.

– Det viktigaste för att vända utvecklingen är att tillväxten tar fart igen, säger hon.

Däremot tonar ekonomerna ned allvaret i att Sverige har en av de högsta ungdomsarbetslösheterna i Europa. Läget är allvarligt, men att Sverige sticker ut så kraftigt beror också på skillnader i hur ungdomsarbetslöshet mäts i olika länder, menar de.

– Samtidigt är det tydligt att många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, och klyftorna ökar. Det är ett mönster som vi måste bryta. Så jag är inte orolig ur ett strikt internationellt jämförelseperspektiv, men vi har definitivt förbättringspotential, säger Alexandra Stråberg.

Sänkt ränta brukar ju vara ett sätt att tackla arbetslösheten. Vad händer om Riksbanken inte kan använda räntevapnet för att få i gång ekonomin?

– Om Riksbanken inte kan sänka räntan när det behövs, beror det sannolikt på att inflationen är för hög. Riksbankens mandat är att upprätthålla prisstabilitet. Det här illustrerar också varför det är så viktigt med en stabil och trovärdig inflationsutveckling, så att det finns utrymme att stimulera ekonomin när det verkligen krävs, säger Alexandra Stråberg.

Finns det risk för stagflation, det vill säga att både inflation och arbetslöshet stiger och produktiviteten avstannar?

– Ja, risken finns, särskilt om handelspolitiken leder till brist på varor och tjänster. Om vissa varor och tjänster blir svårare att få tag på till följd av handelspolitiska spänningar kan priserna stiga, även när efterfrågan i ekonomin är svag, säger Alexandra Stråberg och fortsätter:

– I ett sådant scenario ökar både inflationen och arbetslösheten samtidigt, vilket begränsar centralbankens möjligheter att stimulera ekonomin. Det är ett svårt läge att hantera och understryker vikten av stabila handelsflöden och internationellt samarbete.

”Vi ser stagflationstendenser.”

Susanne Spector ser också sådana risker.

– Vi ser stagflationstendenser, det vill säga högre prisplaner och inflation samtidigt som de ekonomiska utsikterna försämras. På sikt kommer dock Riksbanken att agera för att inflationen ska stabiliseras kring målet, men det kan innebära att räntorna hålls på högre nivåer än de annars hade gjorts. Om Riksbanken är bakbunden av för hög inflation sätter det större press på finanspolitiken att agera för att stabilisera konjunkturen, säger hon.

För byggbranschen skulle en fördröjning av räntesänkningar slå hårt.

– Förra året gick över 2 000 byggföretag i konkurs, vilket drabbade 5 875 anställda – det högsta antalet sedan 90-talskrisen. Varje byggjobb ger cirka 1,5 jobb i andra branscher, säger Fredrik Isaksson.

Om Riksbanken blir bakbunden kräver han insatser för att främja bygginvesteringar på andra sätt.

– Det handlar om höjt bolånetak och lättnader i amorteringskraven som enligt våra beräkningar skulle kunna ge 30 000 nya bostäder på tio år, säger Fredrik Isaksson.

Ekonomerna optimistiska på lite sikt

Alexandra Stråberg är trots utmaningarna relativt optimistisk när det gäller Sveriges tillväxt på sikt.

– Sverige ser starkt ut ur ett internationellt perspektiv, särskilt i jämförelse med andra europeiska länder. Vi rankas högt i olika innovationsmätningar, vilket är en viktig tillgång – inte minst i takt med att AI får en allt större roll i arbetslivet och ekonomin i stort. När det gäller statsskulden har de senaste årens utveckling tydligt visat vilken styrka det innebär att ha ordning i de offentliga finanserna, säger hon.

En bromskloss är däremot integrationen. Sverige har ett stort ansvar att säkerställa att fler människor får en plats på arbetsmarknaden och möjlighet att bidra till tillväxten, menar Alexandra Stråberg.

Hur ser du på Sveriges möjligheter att rusta försvaret? Kan det bli en boost för ekonomin? Finns det risk för inflation?

– Jag ser en begränsad risk för inflation kopplat till ökade försvarssatsningar, eftersom det fortfarande finns lediga resurser i den svenska ekonomin. I vår prognos räknar vi dessutom med att en högre offentlig konsumtion kommer att bidra till en starkare tillväxt de kommande åren, säger Alexandra Stråberg.

”Utsikterna för den globala tillväxten har definitivt försämrats.”

Detta hänger också samman med att de ökade försvarsutgifterna till stor del finansieras genom ökad upplåning, snarare än genom omprioriteringar eller skattehöjningar, förklarar hon.

– Därför bedömer vi att den expansiva finanspolitiken kommer att ha en positiv tillväxteffekt under de närmaste åren. Däremot är det mer osäkert i vilken utsträckning försvarssatsningarna bidrar till en högre potentiell tillväxt på lång sikt.

Till skillnad från läget i många andra länder kan ökade försvarsinvesteringar i Sverige göras utan att andra investeringar måste trängas undan, menar Jens Magnusson.

– Begränsningen ligger snarare i hur snabbt försvaret kan absorbera de ökade resurserna och använda de nya pengarna på ett produktivt sätt. Förra året fick till exempel försvaret lämna tillbaka pengar för att det inte fanns bra saker att lägga dem på. Expansion tar tid. Om det blir en boost för ekonomin beror till stor del på vad pengarna läggs på. Om Sverige och Europa importerar mycket, till exempel i form av amerikanska vapensystem, blir boosten här mindre, säger han.

Hur påverkas Sverige av tullhoten?

– De direkta effekterna är sannolikt små, men de indirekta effekterna kan bli kännbara. Den höga osäkerheten tynger såväl hushåll som företag och vi ser att framtidsutsikterna har försämrats. Återhämtningen riskerar att tappa fart och de nedåtrisker som dominerade redan innan tullarna riskerar att materialiseras, säger Susanne Spector.

Enligt Alexandra Stråberg är Sverige extra sårbart för ökade handelshinder. Svenska företag påverkas genom lägre efterfrågan till följd av tullarna, men också genom indirekta effekter som uppstår vid en svagare global tillväxt.

– Om tullarna införs och blir långvariga riskerar de att hämma tillväxten och sysselsättningen inom flera exportintensiva sektorer, till exempel fordonsindustrin. Just nu är jag mer orolig för osäkerheten kring den amerikanska handelspolitiken. Utsikterna för den globala tillväxten har definitivt försämrats, säger hon.