ELKRISEN

Nya smällen förvärrar utanförskapet – ”Knappt lönt att jobba längre”

Bild: Tomas Oneborg/Robert Henriksson/TT

Den senaste tidens el- och kostnadschocker slår hårt mot alla, men extra hårt mot företag som anställer i utsatta områden. Nu larmar företagare och ekonomer om en arbetslöshet som skenar. Mahmut Arikan, pizzeriaägare i Husby i Stockholm, är uppgiven. ”Vi försöker bara överleva”, säger han till TN.

Inflationen och höga elpriser drabbar alla typer av hushåll men särskilt hårt slår det mot dem med små marginaler, en grupp som ofta är överrepresenterad i utsatta områden. Köpkraften som redan är svag i dessa områden minskar ytterligare när de som bor här tvingas prioritera sina inköp ännu hårdare.

– Man tenderar att dra ner på det mesta som inte handlar om tak över huvudet, mat på bordet och kläder på kroppen – till exempel sådant som semestrar, restaurangbesök, sällanköpsvaror och nöjen, säger Stefan Westerberg, chefsekonom vid Stockholms Handelskammare.

”Näringsidkare som brukar mycket el, kommer att få väldigt svårt att få ekvationen att gå ihop”, säger Stefan Westerberg.

Även näringslivet här drabbas hårdare i förhållande till andra delar av samhället. Den minskade konsumtionen gör att företagare i området får se sin försäljning minska, och faran för uppsägningar ökar, konstaterar han.

– Utifrån en redan dålig situation kan det bli ännu sämre om de måste dra ner och säga upp anställda. Det är så klart väldigt problematiskt eftersom det ökar arbetslösheten och utanförskapet i redan utsatta områden.

Elkostnaderna skjuter i höjden

Men de företag som har ett rörligt avtal har på senare tid fått se sina elkostnader snabbt skjuta i höjden. I ett räkneexempel har handelskammaren tittat på hur höjda elpriser slår mot en pizzeria i Husby, som är ett utsatt område i Stockholms ytterstad.

Beräkningarna visar att en pizza som idag kostar 120 kronor behöver höjas till 135 kronor med höjda kostnader för livsmedel, lokaler och energi, för att företagets kalkyl ska gå ihop. I ett andra led gjordes antagandet att prishöjningen skulle leda till en minskad försäljning med tio procent, och för att kompensera för lägre intäkter måste priset höjas till 150 kronor, förklarar Stefan Westerberg.

”Råvaror brukade kosta 10 000–12 000 per månad – nu betalar vi 25 000 kronor.”

– Samtidigt går det inte att ta så mycket för en pizza för då försvinner efterfrågan. Det här betyder att näringsidkare som brukar mycket el, kommer att få väldigt svårt att få ekvationen att gå ihop, säger han.

Det bekräftas av Mahmut Arikan, delägare i Pizzahörnan i Husby.

– Prishöjningarna påverkar vårt företag jättemycket. Vi brukar betala 8000–9000 kronor i månaden för elen, men nu betalar vi 20 000. Råvaror brukade kosta 10 000–12 000 per månad – nu betalar vi 25 000 kronor.

Många boende har drabbats

Han beskriver Husby som ett fattigt låginkomstområde där många boende har drabbats av den senaste tidens prishöjningar, och de är oroliga för att det ska bli ännu värre i vinter.

– Eftersom allt har blivit så dyrt är det ingen som har råd att komma och handla – det kommer inga kunder! Dagarna är väldigt lugna, vi bara sitter här. Det är knappt lönt att jobba längre.

Även företagen i Husby är bekymrade, berättar han. När priserna går upp behöver företagen följa efter och höja sina priser för att anpassa sig, men det är svårt.

Pizzahörnan har gjort en mindre höjning av sina priser men Mahmut Arikan vet inte riktigt hur det har påverkat eftersom kunderna redan före dess kom allt glesare.

De senaste månaderna har företaget tappat mycket av sin omsättning, berättar han. De tre delägarna jobbar själva i verksamheten och har inga andra anställda.

– Det har vi inte råd med – vi försöker bara överleva. Just nu är framtiden mörk och vi vet inte vad som händer med priserna på el och råvaror i vinter. Om det fortsätter så här tror jag att vi får se att fler jobb försvinner från Husby, säger Mahmut Arikan.

Svårt att kompensera för högre priser

Ahmed Abdirahman driver stiftelsen Global Village med Järvaveckan som största verksamhet. Organisationens syfte är att alla ska inkluderas i det sociala, ekonomiska och politiska livet i samhället.

Han förklarar att det brukar det gå sämre för företag i utanförskapsområden när företagandet går sämre nationellt. Så är det även denna gång när de är ekonomiskt pressade av höga elpriser och stigande kostnader och räntor.

– Tyvärr är vi där nu. Och den svaga köpkraften i de här områdena gör det svårt för företagen att kompensera för högre priser. Det hotar såklart arbetstillfällen om företag måste dra ner eller lägga ner, och merparten av de anställda bor i närheten.

"Den svaga köpkraften i de här områdena gör det svårt för företagen att kompensera för högre priser. Det hotar såklart arbetstillfällen om företag måste dra ner eller lägga ner, och merparten av de anställda bor i närheten”, säger Ahmed Abdirahman. Bild: Henrik Montgomery/TT

Det påverkar också tryggheten, känslan och servicen i området eftersom småföretagarna är viktiga på flera sätt, förklarar han. Här finns inte de traditionella butikskedjorna kvar längre, utan butikerna drivs ofta av mindre egenföretagare.

– De är de som håller centrum vid liv.

Att hantera den gigantiska byråkratin som svensk företagare är inte allt lätt för utlandsfödda. Men Ahmed Abdirahman betonar att de inte är några offer.

– Det här är eldsjälar som brinner för sitt företagande men som har många utmaningar utöver att vara företagare.

Integrationsarbetet riskerar att ta ett steg bakåt eftersom många av dessa företag verkar i branscher som är instegsbranscher för personer med utländsk bakgrund, enligt Stefan Westerberg.

– I utsatta områden är det jätteviktigt att upprätthålla näringsidkande verksamheter för att hålla i gång ekonomin och ha en fungerande lokal arbetsmarknad.