”Det behövs mer planerbar, kostnadseffektiv och fossilfri elproduktion för att pressa priserna i det europeiska elsystemet”, skriver krönikören Stefan Kvarfordt.

Försämring av naturen med dess resurser och tjänster kan inte längre ses som enbart en miljöfråga – det innebär strategiska affärsrisker för näringslivet, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. För att skapa tillväxt och motståndskraft framöver är det viktigt att inkludera naturrisker som en del i företagens långsiktiga affärsstrategier.

Överlåtandet av SAS, flygskamspolitiken, pseudodebatten om Bromma och bristen på direktlinjer till affärsdestinationer från Arlanda är inte isolerade frågor. Tillsammans utgör de en perfekt storm för svenskt flyg, som också äventyrar svensk konkurrenskraft. Det skriver André Persson på Svensk-Amerikanska Handelskammaren i Texas.

”Om Europa på riktigt vill sluta sponsra krig och diktaturer måste vi bygga på vår egen styrka och ge såväl skogsindustrin som andra näringar förutsättningar att verka och växa”, skriver krönikören Viveka Beckeman.

Sunt företagande och tillit till entreprenörens skapande är en förutsättning för välfärden – och en förutsättning för utveckling av skolan, skriver krönikören Annika Westh.

Svenskarna skulle kunna bli etta i användandet av AI och vår kreativitet och potential frigöras mer än i något annat land, skriver krönikören Mathias Sundin.

Ojämlikhet diskuteras ofta som en fråga om rikedom, inte fattigdom. ESO:s nya rapport visar hur debatten kan bli bättre: i stället för att mäta avståndet mellan grupper mäter man rörlighet över tid och frågar om människor kan bli rikare. Det är det närmaste vi har kommit ett svar på om den svenska drömmen lever, skriver krönikören Georgios Sideras.

Hur ser framtiden ut för den offentligt finansierade välfärden? Det borde bli en huvudfråga i årets valrörelse. Men problemen gäller inte i första hand pengar, utan tillgången på personal, skriver krönikören Johan Schück.

”Geopolitiska konflikter och global osäkerhet präglar vår tid. När andra länder väljer protektionism och stänger dörrarna, öppnar EU och Indien sina. När EU och Indien – två av världens största ekonomier – sluter ett frihandelsavtal, skickar de ett tydligt styrkebesked till resten av världen”, skriver Asees Ahuja och Henrik Isakson på Svenskt Näringsliv.

Många upplever att de arbetar effektivare hemma. Det är förståeligt. Färre avbrott, större kontroll över arbetsdagen och lättare att lägga livets tusenbitarspussel. Men individuell produktivitet är inte nödvändigtvis samma sak som företagsproduktivitet, skriver krönikören Jonas Grafström.