SPD leder knappt i tyska valet – "lång kväll"

Socialdemokrater jublar när de första prognoserna kommer upp på tv-skärmarna i högkvarteret Willy-Brandt-Haus. Bild: Lisa Leutner/AP/TT

Tyskland (Berlin, TT:s utsände)

Tyska valet är en verklig nagelbitare. Socialdemokraterna leder knappt framför Kristdemokraterna.

I partihögkvarteret Willy-Brandt-Haus utbröt öronbedövande jubel då de första vallokalsundersökning presenterades. Men:

– Det kommer att bli en lång valkväll, den saken är säker, säger den socialdemokratiske kanslerkandidaten Olaf Scholz.

Kraftiga applåder bröt ut i det socialdemokratiska partihögkvarteret när klockan slog sex och vallokalsundersökningarna presenterades. Framför allt den från public service-bolaget ZDF, som gav SPD ett försprång på två procentenheter före kristdemokratiska CDU/CSU.

När valresultaten nu börjar trilla in pekar mediebolagens prognoser på att Scholz får rätt – det kan bli en väldigt lång kväll. Strax före klockan åtta på kvällen ledde SPD med blott en procentenhet före CDU/CSU, med 25,5 procent mot 24,5 procent, enligt public service-bolaget ARD. ZDF:s prognos från kvart över åtta ger ett något större försprång för Socialdemokraterna: 25,9 procent mot 24,5 procent för Kristdemokraterna.

"Vill se ett maktskifte"

– Många medborgare har lagt sin röst på SPD eftersom de vill se ett maktskifte, och eftersom de vill att nästa kansler heter Olaf Scholz, utropar SPD-toppen i Willy-Brandt-Haus i Berlinstadsdelen Kreuzberg, till dånande bifall.

– Väljarna har röstat för ett samhälle präglat av respekt.

Många partifunktionärer i Willy-Brandt-Haus är nöjda med de första siffrorna, även om det ännu är oklart om SPD i slutändan faktiskt blir störst, och om man i så fall kommer att lyckas bilda en regeringskoalition.

– Det är helt vansinnigt, ingen hade trott det för två månader sedan, säger Manon Luther, som är vice ordförande för ungdomsförbundet Jusos.

Hon vill dock inte spekulera i vilka partier som SPD skulle kunna bygga sin regering med.

– Det får visa sig. I dag firar vi, säger hon.

”Megabra”, tycker SPD:aren Lucas Havrylak, som arbetar för en förbundsdagsledamot, om de tidiga siffrorna.

– Det är obeskrivligt skönt att vi ligger före, och lön för mödan efter allt hårt arbete, säger han.

Laschet bister: "Inte nöjda"

CDU-ledaren Armin Laschet är bister i sitt första uttalande efter det att vallokalerna stängt.

– Det här resultatet kan vi inte vara nöjda med. Men utgången är fortfarande väldigt oklar, det blir en lång kväll, säger han och tillägger att han ska göra allt han kan för att bilda en kristdemokratiskt ledd regering.

De gröna ligger på omkring 14 procent av rösterna och blir av allt att döma tredje största parti. Men man hade hoppats på mer.

– Den här gången räckte det inte, säger kanslerkandidaten Annalena Baerbock, som så sent som i våras tillskrevs relativt goda chanser att bli förbundskansler.

– Men vi har ett uppdrag för framtiden.

Fiasko för vänstern

Stämningen hos vänsterpartiet Die Linke är riktigt dålig. Partiet ser ut att nära nog ha halverat sitt stöd jämfört med valresultatet 2017, och ligger för närvarande omkring 5 procent, vilket också är gränsen för att komma in i förbundsdagen.

Högerpopulistiska Alternativ för Tyskland (AFD) ligger på knappt 11 procent enligt prognoserna, något sämre än förra valet, medan liberala och näringslivsvänliga FDP kommer något högre, på knappt 12 procent.

FDP-ledaren Christian Lindner vill i tysk tv inte ge något entydigt svar på huruvida han kan tänka sig att ingå i en SPD-ledd koalition, något han tidigare sagt att han inte är sugen på. Han pekar i stället på att FDP regerar i många olika konstellationer i delstaterna.

– Valresulatet är inte så lätt att tyda, säger han.

Många poströster

Valmyndigheten uppskattar att omkring fyra av tio tyskar har förtidsröstat per post i år. Det är fler än någonsin tidigare.

De tyska vallokalerna stängde klockan 18, men då stod fortfarande många väljare i kö utanför, rapporterar tyska medier.

– Här står minst hundra människor, och jag har hört att det är samma i andra vallokaler, säger valförrättaren i en lokal i Berlinstadsdelen Pankow till ZDF.

Förseningen beror på att valsedlarna tog slut och väntetiderna förlängdes därmed med ungefär en timme.

Kantats av motgångar

För Merkels kristdemokrater (CDU/CSU) har valrörelsen kantats av motgångar. Många ser den impopuläre kanslerkandidaten Laschet som en stor del av förklaringen till de dåliga opinionssiffrorna.

Andra pekar på det faktum att CDU och dess bayerska systerparti CSU lett de fyra senaste regeringarna – alla under Merkel – och att det nu är dags för något nytt.

Pontus Ahlkvist/TT

Ann Edliden/TT

Manon Luther, vice ordförande för ungdomsförbundet Jusos. Bild: Pontus Ahlkvist/TT
Armin Laschet, CDU:s kanslerkandidat, är inte nöjd. Bild: Markus Schreiber/AP/TT
Lucas Havrylak, som jobbar för en ledamot i förbundsdagen. Bild: Pontus Ahlkvist/TT
En person röstar i valdistriktet Prenzlauer Berg i Berlin. Bild: Hauke-Christian Dittrich/AP/TT

Fakta

Omkring 60,4 miljoner av Tysklands 83 miljoner invånare var röstberättigade i årets val till det tyska parlamentet (förbundsdagen). Varje väljare hade två röster: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).

Förstarösten läggs på en kandidat i någon av Tysklands 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen. Detta val är ett så kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebär att bara en person per valkrets – den som får flest röster – skickas till Berlin, på ett så kallat direktmandat.

Andrarösten läggs på ett parti, närmare bestämt på en lista som tagits fram av partierna på delstatsnivå. Det här valet är proportionellt, och styr också hur många mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt får.

Om ett parti vinner fler direktmandat än det är berättigat till i förhållande till andelen andraröster får partiet så kallade tilläggsmandat. För att inte proportionaliteten ska gå förlorad får även de andra partierna fler mandat, så kallade utjämningsmandat, för att fördelningen bättre ska återspegla resultatet av listvalet, alltså andrarösterna.

Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lägsta antalet är dock 598. Spärren för att komma in i förbundsdagen är fem procent.