VALET 2022

Regeringen redo att söka krisstöd – igen

EU (TT)

Som ett av de sista EU-länderna är nu Sverige klar med sin ansökan till EU:s stora återhämtningsfond. Om den godkänns kan runt 33 miljarder kronor betalas ut.

Regeringen lämnade in sin ansökan redan förra våren, men när riksdagen före jul röstade igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag för 2022 så föll vissa av åtgärderna bort. Framför allt handlade det om att stödet för energieffektivisering av flerbostadshus ströks.

Återhämtningsfonden består av gigantiska 750 miljarder euro, grovt räknat 7 500 miljarder kronor. Knappt hälften är bidrag, resten lån. Den tillkom för att stötta EU-länderna att komma tillbaka efter pandemin.

"Lite sena"

Nu har regeringen justerat den ursprungliga planen, bland annat genom att kraftigt banta energieffektiviseringsstödet och pengar till forskning inom digitalisering. I stället har regeringen plussat på stödet till Klimatklivet och bredbandsutbyggnad.

– Vi har valt att fokusera på åtgärder som vi redan har diskuterat med kommissionen, för det är en snabbare väg framåt. Vi bedömer att vi då kan få ett snabbt godkännande, säger finansminister Mikael Damberg (S).

Det handlar inte om nya åtgärder, utan sådant som redan har beslutats i budgetar. Ett krav från EU är att minst 40 procent ska gå till klimatåtgärder och minst 20 procent till digitalisering.

Regeringen kommer att fatta beslut på torsdag och därefter skicka in planen till EU-kommissionen för granskning.

– Sverige är lite sena nu. Många länder har redan fått sina planer inskickade och godkända. Men med de här justeringarna räknar vi med att – om allt går som det ska – kunna få de första utbetalningarna i slutet på året, säger Damberg.

Mest till syd och öst

När EU-länderna förhandlade om fonden 2020 motsatte sig regeringen att så stor del skulle bestå av bidrag. Dessutom ska pengarna lånas upp av EU-kommissionen för EU:s räkning, vilket inte heller gillades av regeringen.

Pengarna ska betalas tillbaka kollektivt av medlemsländerna, utifrån ekonomisk styrka, fram till 2058.

Eftersom Sverige är nettobetalare till EU, kommer Sverige att betala in mer till fonden än vad vi kommer att få tillbaka. Sveriges andel av kostnaderna beräknas uppgå till nästan 150 miljarder kronor på 30 år. Genom den återhämtningsplan som regeringen nu lämnar in kommer preliminärt 33 miljarder att slussas tillbaka i form av bidrag.

Regeringen tänker inte utnyttja möjligheten att låna genom fonden.

Störst andel går till de mindre välbeställda EU-länderna i södra och östra Europa.

Maria Davidsson/TT