EU:S FRAMTID

Så ska EU växa: Slopade veton och minskad makt

Svårare för alla att säga nej och mindre makt till de nya medlemmarna. Så vill EU-kommissionen underlätta för en växande union. Men motståndet är stort redan på förhand.

Tretton år har gått sedan EU senast utökades, med Kroatien 2013. Det vill kommissionen ändra på genom en kombination av morötter och piskor.

Det handlar om att skynda på processen för de EU-intresserade länder som förhandlat i flera år, men också om att ge nuvarande medlemmar garantier om att en utökning inte ska försvåra EU-arbetet.

– Inträdet måste alltid vara meritbaserat. Men meritbaserat behöver inte betyda långsamt, sade kommissionsordförande Ursula von der Leyen vid ett möte med premiärminister Edi Rama i EU-ansökaren Albanien i förra veckan.

Släpps in gradvis

Merparten av den översyn som nu presenteras har läckt ut på förhand till exempelvis nyhetssajterna Politico Europe och Rapporteur (tidigare Euractiv).

De länder som ligger närmast ett EU-inträde – förutom Albanien även Montenegro, Moldavien och Ukraina – föreslås få tydliga ”vägkartor” för att visa på vilka åtgärder som behöver göras och när.

Tanken är att också släppa in länderna gradvis i EU-systemet. Delar av den inre marknaden ska öppnas allt eftersom, så länge ansökarländerna gör vad som krävs – exempelvis när det gäller att anpassa sig till EU:s sanktionssystem och utrikespolitik.

Ska inte få blockera

Mycket handlar om att lugna de nuvarande medlemsländerna. Flera äldre EU-länder i väst tvekar om utökningen av oro för att samarbetet ska lamslås av mer auktoritära ledare och regeringar – i samma stil som under de ständiga tvisterna med Ungerns förre premiärminister Viktor Orbán.

EU-kommissionen hoppas avhjälpa sådana farhågor genom bindande krav på nykomlingarna om att de under en viss prövotid inte får blockera beslut från övriga EU. Därtill krävs att länderna vid inträdet omedelbart ansluter sig till åklagarsamarbetet Eppo, med övergripande rätt att granska korruption.

Antalet beslut som måste tas enhälligt i EU ska också minskas, till exempel när det gäller införandet av sanktioner eller andra frågor inom utrikespolitiken.

Mer makt till Bryssel?

Inte minst det sistnämnda är känsligt. Även om många EU-länder gärna beklagar när de blockeras av andra, håller de hårt på rätten att få säga nej i egna hjärtefrågor.

En begränsning av vetorätten uppfattas dessutom som att mer makt i stället ges till EU-kommissionen – något som är särskilt impopulärt bland regeringar och EU-parlamentsledamöter från de mindre länderna och på högersidan.