EU:S FRAMTID
Nej-sidan vinner EU-omröstningen på Island
Island säger nej till EU-förhandlingar i landets folkomröstning, rapporterar public service-bolaget Rúv. ”Folket har talat", skriver Gudrún Hafsteinsdóttir, partiledare för det konservativa självständighetspartiet och en av de tyngsta rösterna för nej-sidan, på X.
Det var länge extremt jämnt i rösträkningen efter Islands folkomröstning om förhandlingar för ett EU-medlemskap, men till slut stod det klart. Med 52,8 procent vinner nej-sidan över ja-sidans 47,2 rapporterar public service-bolaget Rúv.
Det innebär att drygt 105 000 islänningar röstade för och 118 000 röstade nej. Valdeltagandet blev 82,5 procent, det högsta sedan parlamentsvalet i april 2009 då 85,1 procent gick till valurnorna.
Besvikelse
Den proeuropeiska Europarörelsen på Island uttrycker besvikelse över resultatet i ett uttalande som Rúv har tagit del av, men säger att det demokratiska resultatet självklart kommer respekteras.
”Vi är mycket tacksamma för alla som har bidragit till kampen de senaste månaderna. Gräsrotsarbetet har visat att det europeiska idealet på Island är starkt och levande”, står det i uttalandet.
Folkomröstningen är enbart rådgivande och islänningarna röstar inte om EU-medlemskap direkt, utan om landet ska återuppta de anslutningsförhandlingar som lades på is 2013 av den dåvarande EU-skeptiska regeringen.
EU-vänligare regering
Den nuvarande regeringen har en mer EU-vänlig hållning och debatten på Island har förändrats i takt med världen. Landet har exempelvis ingen egen militär, utan förlitar sig på sitt medlemskap i Nato och ett bilateralt försvarsavtal med USA.
Men många islänningar har börjat ifrågasätta avtalet med USA och oroas av att de amerikanska hoten om att ta över Grönland också skulle kunna appliceras på Island.
Ja-sidans argument handlar också om stigande inflation och USA:s tullkrig, medan nej-sidan ser en EU-anslutning som en förlust av den frihet landet kämpat för.
