EU:S FRAMTID

Duktiga tjecker ökar pressen på Sverige

Tjeckien och dess premiärminister Petr Fiala har fått mycket beröm för hur landet hanterade sitt ordförandeskap i ministerrådet under hösten 2022. Nu ska Sverige försöka göra samma sak. Arkivbild. Bild: Jean-Francois Badias/AP/TT

EU (TT:s korrespondent)

Det välorganiserade Sverige ska väl bjuda på ett framgångsrikt ordförandeskap i EU? Eller?

Förväntningarna är åtminstone stora – särskilt med tanke på hur föregångaren Tjeckien lyckats över förväntan.

Precis som vid stora idrottsevenemang hör det liksom till inom EU att ett avgående ordförandeland i ministerrådet ska hyllas med "bäst hittills" eller liknande ord – oavsett hur taffligt det än har varit.

När EU:s rådsordförande Charles Michel tog till orda om Tjeckien för några veckor sedan var det ändå ovanligt många som höll med.

– Det har varit en extremt aktiv, extremt engagerad mobilisering för europeisk enighet, trots att den ena svåra frågan följt på den andra. Vi vill verkligen uttrycka vår beundran, inte bara för premiärministern utan för hela hans team i både Bryssel och Prag, sade Michel om hur premiärminister Petr Fiala och den tjeckiska regeringen skött allehanda EU-förhandlingar under hösten.

I det läget tar nu Sverige över, med mycket mer än väntat att behöva leva upp till.

– Tjeckerna gjorde det väldigt bra och med tanke på den svenska erfarenheten är förväntningarna nog att Sverige ska lyckas ännu bättre, säger Elizabeth Kuiper på Brysselbaserade tankesmedjan EPC till TT.

Krig och migration

Hon nämner direkt tre tunga utmaningar för Sverige att hantera: fortsatt enighet i synen på Rysslands krig i Ukraina, industripolitiken med tanke på konkurrensen från stora stödpaket i USA samt migrationen.

Det sistnämnda ska bli fokus för ett extrainsatt toppmöte i Bryssel redan om en dryg månad.

– Det kommer att bli en väldigt viktig diskussion, som det känns som att medlemsländerna inte velat ta på flera år, säger Kuiper.

Förhoppningar finns om att Sverige under ordförandeskapet ska göra framsteg i de segdragna diskussionerna om EU:s föreslagna asyl- och migrationspakt. Kuiper befarar att det kan bli svårt, med tanke på hur viktig migrationspolitiken är för den nuvarande svenska regeringen.

Invandringskritiska SD:s roll som stödparti väcker många frågor inom EU.

– I Bryssel finns en oro för att inrikespolitiska skäl för regeringen ska göra diskussionen mer politisk och mindre öppen för nya idéer, säger Kuiper.

"Extremt viktigt"

Ett ordförandeland i EU ska främst vara en samlande kraft som strävar efter att få olika förhandlingar i mål.

Finländske EU-parlamentsledamoten Nils Torvalds, från liberala Svenska folkpartiet, har samtidigt en konkret önskan om att Sverige under våren också ska ordna något annat: en större tydlighet när det gäller vad EU:s medlemsländer verkligen vill.

– Slutsatserna har en tendens att vara alldeles för allmänna. Det ger i sin tur (EU-)kommissionen alltför stora möjligheter att gå sin egen väg och sedan är det för sent för att bromsa, säger Torvalds till TT.

– Sverige som ett ordningsland borde försöka skärpa rådets inställning till sina slutsatser för att på den vägen undvika att kommissionen stjäl för mycket makt inom systemet. Det skulle vara extremt viktigt, anser Torvalds.

Elizabeth Kuiper på EPC räknar med att Sverige som ordförandeland också behöver hantera sviterna kring "Qatargate" – anklagelserna om mutor och korruption med koppling till nuvarande och gamla ledamöter i EU-parlamentet.

– Det handlar om tilltron till EU:s institutioner. Det är särskilt viktigt eftersom det här är det år som leder fram till EU-valet 2024. Det är ett ämne som Sverige måste hantera, säger Kuiper.

Ny regering?

Att den svenska regeringen är ny och tillträdde så sent som i oktober kallar Elizabeth Kuiper för "alltid utmanande" inför ordförandeskapet. Nils Torvalds konstaterar samtidigt att det finns en inbyggd erfarenhet i administrationen.

– Inte är det i något civiliserat land på det sättet att en minister kommer in och sedan förvandlas allt över en natt. Det finns ju ett stort maskineri inom regeringskansliet och inom diplomatkåren. Det väger tyngre, säger Torvalds.

Läget i riksdagen minskar å andra sidan regeringens handlingsutrymme, även i EU-politiken.

– Det säger ju förnuftet att med en minoritetsregering måste man vara extremt försiktig, säger Nils Torvalds.

Wiktor Nummelin/TT

EU-minister Jessika Roswall (M) under en pressträff vid lanseringen av Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. Arkivbild. Bild: Christine Olsson/TT
Brist på boenden i Belgien har fått många nyanlända migranter att tälta på gatan utanför mottagningscentret i centrala Bryssel. Arkivbild. Bild: Olivier Matthys/AP/TT
Statsminister Ulf Kristersson (M) tillsammans med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivbild. Bild: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
När Sveriges halvår i EU-toppen är över tar i stället Spanien och premiärminister Pedro Sánchez. hand om ordförandeskapet i EU:s ministerråd från den 1 juli 2023. Arkivbild. Bild: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT

Fakta

EU:s ordförandeland har som främsta uppgift att leda ministerrådets möten och pågående förhandlingar med EU-parlamentet och EU-kommissionen. Samtliga ordinarie toppmöten hålls dock i Bryssel under ledning av rådets permanente ordförande, för närvarande Belgiens förre premiärminister Charles Michel.

Ordförandeskapet roterar mellan samtliga medlemsländer under ett halvår i taget. Så här ser listan ut i år och framöver:

2023: Sverige (våren), Spanien (hösten)

2024: Belgien (våren), Ungern (hösten)

2025: Polen (våren), Danmark (hösten)

2026: Cypern (våren), Irland (hösten)

2027: Litauen (våren), Grekland (hösten)

Sverige har tidigare varit ordförandeland vid två tillfällen: våren 2001 (med Göran Persson som statsminister) och hösten 2009 (under Fredrik Reinfeldt).