EU:S FRAMTID

Kroatien in i Schengen – men andra får vänta

EU-flaggan och Kroatiens flagga utanför regeringskansliet och parlamentet i Zagreb. Från den 1 januari släpps Kroatien in i Schengenområdet. Arkivfoto. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Kroatien släpps in i Schengenområdet efter stöd från EU-ländernas inrikesministrar. Men Bulgarien och Rumänien får fortsätta att vänta.

Den 1 januari 2023 blir en dubbel inträdesdag för EU:s färskaste medlemsland. 9,5 år efter att Kroatien gick med i EU blir man vid årsskiftet medlem även i eurozonen – och i Schengenområdet.

Klartecken för Schengen gavs vid torsdagens inrikes- och justitieministermöte i Bryssel.

Däremot blev det ingen enighet om att också släppa in Bulgarien och Rumänien. Det gör att justitieminister Gunnar Strömmer (M) inte är helt nöjd.

– Vår linje har ju varit att alla tre länderna som var på tal i dag skulle komma med fullt ut i Schengen. Vi gläds förstås med att Kroatien kom med. Nu återstår det att se hur processen framåt ser ut avseende Bulgarien och Rumänien, säger Strömmer efter torsdagens möte.

"Sorglig dag"

EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson är direkt missnöjd med resultatet. EU-kommissionen har envist tryckt på för ett ja till alla och menar att det stärker EU:s kontroll av de yttre gränserna.

– Jag skulle ljuga om jag sade till er att jag inte är besviken, säger Johansson på en kort pressträff efter beslutet.

– Jag tycker att det är en väldigt sorglig dag för EU. Det finns otroligt starkt stöd för både Rumänien och Bulgarien. De uppfyller alla kraven med råge för att bli medlemmar i Schengen och ändå så finns det ett fåtal länder som stoppar detta, säger Johansson.

Nej av flyktingskäl

Nej-sägarna var två: Österrike och Nederländerna.

Österrikes inrikesminister Gerhard Karner gjorde klart redan på väg in till mötet att han inte tänkte rösta ja.

– Det är fel att i det här läget utöka ett system som inte fungerar, sade Karner till presskåren på plats.

Österrikes nej motiveras främst med migrationsläget. Karner pekar på det stora antalet flyktingar som fortsatt kommer till Österrike, trots att de på vägen passerat andra EU- och Schengenländer. Till österrikiska nyhetsbyrån APA förklarade han senare att även Nederländerna röstade emot.

Bojkottmaning

I Rumänien har reaktionerna direkt blivit skarpa, med uppmaningar om bojkott av österrikiska företag.

"Skicka hem dem till sina mammor i Schengenområdet och handla inte mer av dem", skriver PR-byråchefen Alex Badea på Twitter, enligt APA.

Bulgariens inrikesminister Ivan Demerdzjiev försöker i sin tur hålla modet uppe och vara optimistisk om att nejsägarna ska kunna ändra sig.

– Österrike har redan signalerat att det finns mekanismer och kompromisser som de är redo att acceptera. Så samtalen kommer att fortsätta, säger Demerdzjiev enligt AP.

Svensk nyckelroll

Sverige får nu en nyckelroll, när man tar över som ordförandeland i EU:s ministerråd efter Tjeckien från och med årsskiftet. Kanske kan Gunnar Strömmer bli den som till sist får bulgarer och rumäner in i Schengen.

– Det återstår att se. Jag underströk att det svenska ordförandeskapet har för avsikt att ta vid där det tjeckiska lämnar och försöka etablera ett sätt att föra frågorna framåt på ett konstruktivt sätt. Vad det innebär mer konkret det får vi se, säger justitieministern i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

Österrikes inrikesminister Gerhard Karner. Arkivfoto. Bild: Lisa Leutner/AP/TT

Fakta

Schengensamarbetet samlar 22 av 27 EU-länder samt även Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein och innebär bland annat att medborgarna kan resa fritt, utan gränskontroller.

Inom EU har Kroatien, Bulgarien och Rumänien länge väntat på medlemskap. Kroatien släpps in från den 1 januari 2023, medan det fortfarande saknas enighet om att godkänna de övriga två.

Även Cypern väntar, framför allt på grund av komplikationerna kring öns fortsatta delning i en grekcypriotisk och en turkcypriotisk del.

Irland har i sin tur undantag från att gå med i Schengen.