Skottsekunden skrotas – atomtid gäller

Bör tiden styras av jordens rotation eller av atomur? Under ett kommande århundrade blir det atomuren. Arkivbild. Bild: Patrick Sison/AP/TT

Forskning (TT)

Nu får tiden ha sin gilla gång. Oavsett hur snabbt jorden snurrar. Det beslutade världens tidsauktoriteter på fredagen vid ett möte i Versailles i Frankrike, när skottsekunden skrotades.

– Den viktigaste frågan är bevarandet av konceptet att tid är en internationell kvantitet, säger Judah Levine, forskare vid USA:s nationella institut för standarder och teknik (NIST), enligt The New York Times.

Det handlar om den tid som uppmäts med hjälp av atomur världen över, det som den koordinerade universaltiden (UTC) bygger på. Problemet med UTC är att jorden oftast snurrar lite långsammare, men även på senare tid även snabbare, än UTC, vilket gör att det då och då genom åren införs så kallade skottsekunder, för att låta jorden hinna ikapp atomuren.

– Från en teknisk synvinkel finns det betydande problem med att addera skottsekunder, de adderar ett avbrott i tid, de introducerar ett avbrott i tidskontinuiteten, och är en riktig plåga, sade Levine i en intervju med TT på ämnet tidigare i år.

Ställer till det

Skottsekunden har ställt till det för bland annat teknikbolag, för vilka tidräkning är extremt delikat, vilket har gjort att bland annat sajter kraschat när skottsekunder införts de senaste åren. Reddit och Linkedin kraschade exempelvis vid införandet av en skottsekund 2012, och samma sak hände Instagram och Netflix 2015. Twitter fick bekymmer med fel i tidangivelserna för när användare hade twittrat.

Totalt har 37 skottsekunder införts sedan 1972. Först infördes tio i ett slag, och de andra 27 har löpande införts under de efterföljande åren.

Från 2035 och hundra år framåt får jorden snurra i vilken fart den vill, och de mer exakta atomurens tid hålls konstant.

För de flesta gör det ingen skillnad alls. Det kommer att röra sig om en minut eller så under tidsperioden.

Nya problem uppstår

Ett problem med den nya metoden är att en del vetenskap är beroende av jordens rotationstid, bland annat navigationssystem och beräkningar kring olika himlakroppars position på himlavalvet.

– Det finns en hel kategori av astronomiska applikationer, och publikationer med tabeller med olika positioneringar och sådant som inte kommer att fungera med en sådan här lösning, sade Levine till TT.

Det gör att en separat tidsskala antagligen kommer att finnas sida vid sida med UTC, där glappet dem emellan långsamt kommer att öka.

Ryssland var en motståndare till att slopa skottsekunderna, för att landets satellitnavigeringssystem Glonass, till skillnad från amerikanska GPS, använder sig av dem. Det är för att blidka Ryssland som förändringen börjar gälla först 2035.

Gustav Sjöholm/TT

Fakta

Den universella tiden (UT) är världens tidsstandard som bygger på jordens rotation runt sin egen axel. Den mäts, förenklat, genom att mäta signaler från avlägsna stjärnorna via så kallad långbasinterferometri.

Referensen är nollmeridianen som passerar genom Greenwich i London, som har ett berömt observatorium.

Internationella atomtiden (TAI), är ett mycket exakt mått av tiden som bygger på svängningar i en atom, vanligtvis cesium-133. Atomuret i Boulder i Colorado beräknas ha en felmarginal på mindre än en sekund per 100 miljoner år.

Jordens rotation är inte alls lika exakt som atomur, så för att säkerställa att UT och TAI följs åt så justeras TAI om skillnaden dem emellan blir mer än 0,9 sekunder. Men från och med 2035 kommer den koordinerade universaltiden (UTC) att följa atomklockan.