En allt hårdare global konkurrens kommer att prägla avtalsrörelsen som snart drar igång. Den tyska bilindustrins kris är en läxa att ta på stort allvar, konstaterar arbetsgivarna. "Lönehöjningen måste växla ned", säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, till TN.

Flera förslag som diskuteras inför valet riskerar att försvaga förutsättningarna för tillväxt, skriver åtta näringslivstoppar på DN Debatt.

”En ny bankskatt av det slag som har diskuterats skulle höja bolåne­räntorna med 0,2 till 0,3 procentenheter”, skriver Hans Lindberg, vd, Svenska Bankföreningen, på SvD Debatt.

Ett avskaffat karensavdrag och en lagstiftad arbetstidsförkortning innebär inte bara enorma kostnader för företagen och lägre tillväxt för Sverige. Det innebär också ett tydligt steg bort från den svenska modellen, skriver Hannes Sjöberg i Ekuriren.

Även om Sveriges ISK-modell hyllas internationellt behöver den svenska kapitalmarknaden fler reformer. Det menar Nasdaqs vd Adam Kostyál, som varnar för politiska ingrepp i ISK-sparandet. ”Då begränsar man också möjligheten för hushåll och privatpersoner att ta del av den fortsatta tillväxten”, säger han till TN.

Kortare arbetstid och slopat karensavdrag kan låta lockande, men vem ska betala? Maria Anskär Hultberg på Adderalink efterlyser en mer nyanserad debatt, där också företagens verklighet får plats. ”Någon måste bära kostnaden”, säger hon.

Mer än fyra miljoner medarbetare i Sverige arbetar på ett företag med kollektivavtal, visar nya siffror från Medlingsinstitutet. Det motsvarar 88 procent av alla anställda. ”Siffrorna ger legitimitet till oss parter”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl till TN.

En reformerad arbetsförmedling, en långsiktig energiöverenskommelse och en översyn av skattesystemet. Det är några av Socialdemokraternas planer för de kommande åren. ”Vi tycker att kapitalskatterna ska bidra lite mer medan arbetsinkomsterna kan bidra något mindre”, säger partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg i TN:s valintervju.

Svag produktivitet, tuffare konkurrens från Kina, hög arbetslöshet och en kronkurs som spökar. Nu varnar industrins chefsekonomer för att höga påslag och kortare arbetstid kan kosta både jobb och konkurrenskraft. ”Vi måste vara smarta nu i ett litet industriland som Sverige”, säger Carl Eckerdal på IKEM till TN.

Sverige har i dag lägst andel jobb med låga utbildningskrav i hela EU – runt fyra procent, mot ett EU-snitt på åtta procent. Lågtröskeljobb kan vara en väg framåt för att lösa problemen på svensk arbetsmarknad, enligt en rapport från Ratio.