Migrationsverkets allt hårdare granskningar, indragna visum under pågående studier och nya begränsningar av studenters rätt att arbeta får masterstudenter vid Karolinska Institutet att söka sig till andra länder. ”Jag ser inte längre en framtid här för mig”, säger Kristina Sönmez till TN.

Det råder stor brist på meteorologer i Sverige. Tuffa universitetsstudier och avhopp har skapat ett rekryteringsglapp. SMHI och Försvarsmakten tar till kreativa grepp – som att ta in pensionärer och betala lön under studietiden.

Emil Fällström valde bort skolbänken för verkstadsgolvet – och hittade rätt direkt. Redan innan studenten hade praktiken lett till jobb, tack vare en utbildning där eleverna snabbt blir eftertraktade av industrin. ”Jag trodde aldrig att jag skulle tycka att det var tråkigt att sluta skolan”, säger han till TN.

Vill man studera i höst är loppet ännu inte kört – det finns många utbildningar som är öppna för sen anmälan och som fortfarande går att komma in på.

Först en partiell solförmörkelse – sedan ett meteorregn. Det kan löna sig att hålla koll på himlen under onsdagen, även från Sverige.

”Idag kan mottagande lärare på gymnasiet eller universitetet inte räkna med att eleverna verkligen kan innehållet i de språkkurser de examinerats från”, skriver krönikören Inger Enkvist.

Ingenjörsbristen bromsar svenska företag – men inte Tetra Pak. Med ett målmedvetet arbete för att locka och behålla rätt kompetens har företaget skapat ett försprång. ”Det är ett helt ekosystem som vi har här”, säger företagets svenska vd Marie Sandin till TN.

När allt fler akademiker inte får jobb måste politik och utbildningsväsende tänka om. Näringslivet söker efter annan kompetens, inte minst inom teknik, industri och hantverksyrken, skriver Madina Refoi i en SvD-ledare.

När Agnes Bäck kom till Hotel Tylösand möttes hon av en kultur som fick henne att vilja stanna. Nu återvänder 25-åringen för andra sommaren, gör sin managementpraktik på hotellet – och drömmer om ett eget. ”Jag tror verkligen på den här branschen”, säger hon till TN.

Den funktionella dumheten sprider sig i svensk förvaltning och bidrar till ökat regelkrångel. Spaningen kommer från forskaren Mats Alvesson. ”Tankeslöa och ”det här låter bra”-orienterade politiker och byråkrater tänker gärna ensidigt i lagstiftningstermer”, säger han till TN.