Sverige har i dag lägst andel jobb med låga utbildningskrav i hela EU – runt fyra procent, mot ett EU-snitt på åtta procent. Lågtröskeljobb kan vara en väg framåt för att lösa problemen på svensk arbetsmarknad, enligt en rapport från Ratio.

”Hela 7 miljoner tyskar – 15 procent av arbetsmarknaden – har ett minijobb”, skriver Charlotta Stern och Edward Hamilton på SvD Debatt.

”Rättvisa är när kriminella spärras in, poliser patrullerar på gatorna och att den lokala tobakshandlaren är trygg med att hans anmälning av snatteri inte slentrianmässigt skrivs av”, skriver Emil Nilsén på NWT:s ledarsida.

Fler äldre i arbete skulle ge ett rejält tillskott till svensk bnp. Men för att klara det krävs mer flexibla avtal och arbetsmiljöer som passar en åldrande arbetskraft. Nu visar forskning vilka jobb som är mest – och minst – lämpliga för äldre. ”Det handlar om flexibilitet”, säger nationalekonomen Per Skedinger till TN.

Skjutningar, sprängningar och annan kriminalitet slår hårt mot företagare i utsatta områden, visar en ny rapport från Ratio. ”Det påverkar hur länge man vågar ha öppet, om anställda vågar arbeta, om kunder väljer bort området och om företag vågar investera eller stanna kvar”, säger Anna Thoursie, fil.dr i nationalekonomi, till TN.

Många elever använder AI för att få fram svar, inte för att förstå lösningar, skriver krönikören Jonas Grafström.

Högutbildade unga stängs ute från jobben när utbildningssystemet inte hänger med och AI tar över arbetsuppgifterna, visar ny forskning. ”Hur ska du någonsin få erfarna medarbetare om de juniora inte får chansen?” säger lektor Magnus Lodefalk till TN.

Ojämlikhet diskuteras ofta som en fråga om rikedom, inte fattigdom. ESO:s nya rapport visar hur debatten kan bli bättre: i stället för att mäta avståndet mellan grupper mäter man rörlighet över tid och frågar om människor kan bli rikare. Det är det närmaste vi har kommit ett svar på om den svenska drömmen lever, skriver krönikören Georgios Sideras.

Många upplever att de arbetar effektivare hemma. Det är förståeligt. Färre avbrott, större kontroll över arbetsdagen och lättare att lägga livets tusenbitarspussel. Men individuell produktivitet är inte nödvändigtvis samma sak som företagsproduktivitet, skriver krönikören Jonas Grafström.

Fler än fyra av tio, 44 procent, är villiga att rata ett jobberbjudande som inte innehåller hemmajobb, visar ny forskning. Nu varnar experter för risker med utvecklingen. ”Distansarbete ska inte vara ett sätt för den enskilde att slippa vara på arbetsplatsen”, säger Carina Lindfelt på Svenskt Näringsliv till TN.