HOTEN MOT ÄGANDERÄTTEN

Sverige rasar i frihetsranking – ”Allvarligt”

Foto: Fredrik Sandberg / TT Foto av Fredrik Sandberg/TT

Sverige rasar i ett internationellt frihetsindex samtidigt som regeringen går på offensiven mot marknadsekonomin under pandemin. När finansministern hotar med nya begränsningar, skatter och pålagor hotas återhämtningen, varnar experter.

När är finansminister Magdalena Andersson i flera intervjuer strax innan nyår sa att pandemin blir sista sucken för den nyliberala kapitalismen var det många som reagerade. Hon avfärdade kritik mot regeringens coronahantering med ”att det inte är privatiseringar, avregleringar och ökade klyftor som är svaret på de problem som samhället står inför” och skiftade över till behovet av kollektiva lösningar och mer styrning framöver. I nästa andetag pratade hon om höjda kapitalskatter.

Men flera experter menar att finansministern är ute på en farlig stig, som kan leda Sverige helt fel. Att staten i kriser känner att den måste ”ta tillbaka kontrollen” är inget ovanligt, den typen av tankar dyker upp efter i princip varje kris, menar Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig på Timbro, som tillsammans med Christian Bjørnskov, professor vid Aarhus universitet och IFN, har granskat alla ekonomiska kriser i världen sedan 1993. Deras viktigaste, och statistiskt säkerställda, slutsats är att ekonomiskt fria länder får både färre och mildare ekonomiska kriser än reglerade och statligt styrda ekonomier med höga skatter.

– Har du en hög grad av ekonomisk frihet minskar risken för att överhuvudtaget hamna i en ekonomisk kris. Och när du väl hamnar i en kris så klarar du den bättre, chocken blir mildare med en mindre nedgång i BNP, säger han.

Sverige rasar

Att forskningsresultaten presenteras mitt under coronapandemin kan förhoppningsvis ge en del vägledning framåt, menar han.

– Varje gång det uppstår en kris står opinionsbildare på rad och säger att det är kapitalismens och de fria marknadernas kris och att vi måste reglera mer för att skydda oss för nästa kris. Om det handlar om hårdare regleringar, större stater eller mer styrning av ekonomin varierar. Men enligt forskningen bör du agera precis tvärtom, säger han.

Därför är det extra oroande att Sverige rasar i rankningar som mäter graden av ekonomisk frihet i världens länder, varnar affärsjuristen Claes Sjölin som har lång erfarenhet av äganderättsfrågor och är en flitig debattör i både dagspress och fackpress. I den senaste rapporten från den kanadensiska tankesmedjan Fraser hamnar Sverige på plats 46 i ligan över de mest ekonomiskt fria länderna, vilket ska jämföras med plats 19 år 2015, och plats 15 år 2010. De nordiska länderna ligger alla före Sverige, Danmark ligger på plats 11.

– Det här är grymt allvarligt, och då ska man komma ihåg att den senaste mätningen inte fångar upp det som skett under pandemiåret, säger han.

Mats Persson, ekonomisk-politiske talesman (L), företräder ett parti som har varit med att utforma regeringens politik. Ändå är han oroad över att Sverige faller i rankingen.

– Andra länder vässar sin ekonomiska politik hela tiden och om vi står stilla springer andra förbi. Det är det som håller på att hända nu, vilket är väldigt allvarligt. Många svenska företag är globalt verksamma och exportinriktade och ser på nära håll hur andra länder försöker locka till sig svenska investeringar. Det måste Sverige också göra, säger han.

”Detta har misskötts länge, inte minst på det rättsliga området har vi haft en lång negativ trend”

Det etablerade Fraser-indexet mäter ländernas skattesatser, hur stor del av ekonomin som utgörs av privat sektor, regleringar, handelsfriheten och inte minst rättssäkerheten, skyddet för äganderätten och rättssystemets oberoende. Det handlar alltså om grundbultar för ett lands ekonomiska välstånd, konstaterar Claes Sjölin. Att Sverige framför allt rasar i kategorier som rör rättsväsendets oberoende, domstolarnas opartiskhet, polisen och äganderätten gör honom mycket bekymrad, även om han inte är överraskad.

– Detta har misskötts länge, inte minst på det rättsliga området har vi haft en lång negativ trend. 1995 blev Europakonventionen för mänskliga rättigheter högst tillämplig i svensk lag, av grundlagskaraktär. Och där finns en regel som säger att när du har en tvist som gäller rättigheter och skyldigheter så ska du ha en domstol som tar hand om detta inom skälig tid.

Men Claes Sjölin menar att gruvprojekt har misshandlats och att hela gruvbranschen är nere på knä på grund av oöverblickbara tillstånds- och rättsprocesser, där frågor bollas mellan myndigheter utan besked. Det har lett till en orimlig osäkerhet för investeringar och Sverige har rasat i anseende som gruvnation.

Han tar även upp regeringens beslut förra året att ta över tillåtlighetsprövningen av Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil – vilket han menar i praktiken innebar att företaget fråntogs rätten till en rättvis rättegång och tillgång till ett effektivt rättsmedel enligt Europakonventionen. Preem förekom beslutet och drog sig tillbaka. Men det är inte bara stora företag som drabbas.

– Idag tar det tre, fyra, fem år innan små- och medelstora företag får en lagakraftvunnen dom. Det kan jämföras med Europakonventionens artikel 6 där alla ska ha rätt till domstolsprövning inom skälig tid, säger han.

– När domstolarna inte får möjligheter att fungera rationellt, rättssäkert och bra, ja då faller alltihop. Saknas tillförlitligheten på att tider hålls, att tilliten till tjänstemännen och våra domare brister. Ja, då raseras allt, fortsätter han.

Regeringen struntar i juridiken

I Januariavtalet tillsattes en utredning för att värna och stärka den privata äganderätten till skogen. Men när den så kallade Skogsutredningen presenterades var tongångarna inte muntra från skogsnäringen. ”En stor besvikelse. Detta innebär ingen stärkning av äganderätten. Vi har befunnit oss i en negativ spiral där skogsägarna varken velat eller vågat investera i biologisk mångfald eftersom de inte känt sig säkra på att få bruka marken i framtiden. Utredningen har inte kommit med lösningar för hur vi ska ta oss ur den negativa spiralen”, sa Linda Eriksson, skogsdirektör Skogsindustrierna.

Äganderätten är en helig grundbult, man vårdar det som är sitt och då ökar också värdet. Det är själva drivkraften för företagande, menar Claes Sjölin.

– Men regeringen struntar i juridiken och väljer att inte ta i de här frågorna. Och vi tillåter att det inte ställs följdfrågor. Ingen krävs på ansvar trots att det är en fråga för näringsministern, inrikesministern, justitieministern, statsministern. Det här är inte bra, ryktet sprids och investeringar hamnar på andra ställen, säger han.

– Det talas för lite om grundbultarna. Men under pandemin biter ingenting på regeringen, varken kostnader, regler eller sunt förnuft, fortsätter han.

Men statens roll i kriser har flera dimensioner. Flera ekonomer och experter pekar på att coronakrisen är unik och att lärdomar från andra kriser därför kan vara begränsade.

– Det är klart att krisen är unik på många sätt, inte minst i att den är global och medicinsk i grunden. Men det vi kan se är att större frihet förbättrar företagsklimatet och gör det lättare att snabbt ställa om verksamheter till distansarbete, hemleveranser och annat. Strikta regler kring kommunala tillståndskrav, arbetsmiljöföreskrifter eller vad det nu kan vara kan hindra det här, säger Caspian Rehbinder.

Hans kritik handlar inte om hur regeringen skött den initiala krishanteringen eller hur den stimulerat i den akuta fasen.

– Min stora invändning är vad man har gjort inför krisen, det vill säga nästan ingenting. Sverige har halkat efter resten av Europa när det gäller arbetslöshet, vi har inte förbättrat företagsklimatet, sänkt skatter eller gjort strukturreformer för att mildra effekten av framtida kriser. Det kommer vi att märka nu när vi är i krisen och är sämre rustade än vad vi hade kunnat vara, säger han.

Enligt John Hassler, professor i nationalekonomi på institutionen för internationell ekonomi på Stockholms universitet, måste man hålla tungan rätt i mun när man pratar om staten och stöden till företagen.

– Det var helt nödvändigt att världens stater klev in så kraftfullt som man gjorde och att man trädde in som försäkringsgivare. Vi visste inte vad som hände, men i backspegeln kan vi ju se att världen var på väg in i en depression. Och det hade kunnat följas av en kollapsande bostadsmarknad, finanskris och massarbetslöshet, sa han nyligen under ett seminarium hos IVA.

Krisen slog mot växande branscher, så att hålla liv i företagen som skulle ha gått i konkurs var rätt, konstaterar han. Men krisen fortsätter och många i grunden livskraftiga företag kämpar mot något de omöjligt hade kunnat förutse eller förhindra. Kommer det i fortsättningen att bli så att branscher som drabbas av lönsamhetsproblem förväntar sig stöd för att överleva? I så fall minskar incitament till förnyelse och strukturomvandling på ett allvarligt sätt.

– I det här läget gäller det att göra en tydlig skillnad på coronapolitik, normal politik och normal krispolitik. Det normala är ju att särskilt drabbade branscher i en kris har framtiden emot sig, men så har inte varit den här gången. Men det måste finnas ett klart slut för den här politiken, den här typen av åtgärder ska inte sättas in annat än i exceptionella undantagsfall, säger han.

”Det behövs konstiga grejer för att hantera en kris”

Vi är i ett fortsatt väldigt konstigt läge. Smittspridningen ökar och häromdagen började den nya pandemilagen gälla som snabbt åtföljdes av nya restriktioner. Nu väntar en rad företag på besked om hur det blir med kompensationen vid nya nedstängningar.

– De kortsiktiga konsekvenserna av att hantera krisen är inte så mycket att bry sig om i det här läget. Det behövs konstiga grejer för att hantera en kris. Strukturella frågor får vi ta sen. En sak i taget, säger John Hassler.

Däremot blir han irriterad när politiken använder krisen bara för att göra saker de gillar.

– Det finns många som tar tillfället i akt för att göra favoritgrejer, säger han.

Gunnar Hökmark (M) tidigare EU-parlamentariker, delar den oron. Han menar att regeringen utnyttjar coronakrisen för egna syften när finansminister Magdalena Andersson säger att tiden är inne för en större stat och mer statlig styrning av ekonomi och samhälle. ”Förslaget till en ny tillfällig pandemilag visar att regeringen inte själv kan hantera den balansgång som rättsstaten kräver”, skriver han i Expressen där han också luftar oron för att höjda skatter och minskade vinster är en del av regeringens plan.

Även professor Nils Karlson, vd på Ratio, ser flera risker.

– Men krisen har också tydliggjort en del politiska misslyckanden och underliggande strukturella förändringar. Insikten om digitalisering, AI och annat gör att många jobb förändras och det skapades en öppenhet för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, vilket tidigare har varit väldigt svårt. Coronakrisen bidrog nog till partsuppgörelsen om LAS som kommer att bli lagstiftning, sa han under IVA-seminariet.

Vi har sökt finansminister Magdalena Andersson för en kommentar.

Frihet bästa skyddet mot ekonomisk kris (Dagens Industri)

Fraser-rankingen: Sverige tappar frihet

Magdalena Andersson: Corona slutet på nyliberala eran (DN)