DEN GLOBALA KONJUNKTUREN
Materialbristen förvärras: ”Tuffa perioden inte över”
Materialbristen har under pandemin slagit brett mot industrin och hösten kan bli ännu tuffare, vittnar företag och näringslivsrepresentanter. ”Lager kommer att vara helt tömda”, säger Mikael Joki, vd på Eskilstuna ElektronikPartner, till TN.
Häromdagen meddelade Volvo Cars att deras fabrik i Torslanda för andra gången på kort tid tvingas stänga på grund av bristen på så kallade halvledare. Flera branscher har under våren larmat om en skenande materialbrist som har haft stor påverkan på den svenska industrin. Bristen ser olika ut i olika branscher, men gemensamt är att krisen är långtifrån över.
För elektronikbranschen har läget länge varit tufft, och i pandemins fotspår råder det nu en global komponentbrist på grund av råvarubrist och minskad produktionskapacitet. Samtidigt skenar efterfrågan.
Enorma konsekvenser
Mikael Joki har sedan 1991 drivit Eskilstuna ElektronikPartner AB, som idag har 50 anställda. Han menar att materialbristen har fått enorma konsekvenser.
– Kapacitetsutbyggnaden har inte mött den starkt växande efterfrågan. Områden som växer är elbilar med infrastruktur, energiteknik och kommunikation, säger Mikael Joki och fortsätter:
– Vi har inte prioriterat egenförsörjning av elektronikkomponenter utan förlitat oss på att någon annan löser detta. Produktionen har i detta då till största del landat i Asien och lågkostnadsländer med fungerande infrastruktur.
För att motarbeta materialbristens effekter har det varit nödvändigt för Eskilstuna ElektronikPartner att förstärka sin inköpsavdelning. Om bara en komponent saknas kan bolaget inte skicka iväg leveransen och inte heller fakturera. Detta har intensifierat jakten på komponenter.
– Det sker i många fall på 'spot-marknaderna' där varor säljs till högst betalande. Priset kan i vissa fall bli mer än tio gånger så högt som normalpriset, berättar Mikael Joki.
För att underlätta situationen har bolaget även en god marknadsdialog med kunderna om de rådande förutsättningarna, och har därmed förbättrat möjligheten till leverans i tid.
Samtidigt har ElektronikPartner, likt många andra företag, blivit beroende av leverantörs- och transportkedjan när det är svårt att få tag i komponenter.
– Arbetsmodellen tenderar att bli reaktiv istället för som normalt proaktiv. Tidigare är det vi som har styrt planeringen, men nu är vi beroende av leverantörs- och transportkedjan, säger Mikael Joki.
Stora riskfaktorer på lång sikt
Det krävs också att de arbetar 12 – 18 månader framåt med materialdrivning. Detta har varit den vanligaste lösningen för bolagen under materialkrisen, säger Sanna Arnfjorden Wadström, vd för arbetsgivarorganisationen Sinf.
– Oftast gäller det att hitta fler leverantörer och bunkra upp långsiktigt. Många köper materialet dyrt och behöver sedan lagerhålla för att klara de snabba kast som sker just nu. Företagen jobbar jättehårt med det, säger Sanna Arnfjorden Wadström till TN.
– Men detta blir i sin tur väldigt kostsamt för bolagen. Även om vi ser att de kortsiktigt klarar sig finns det en stor riskfaktor sett ur ett längre perspektiv, säger Sanna Arnfjorden Wadström.
Hon lyfter att bolaget kan tvingas skjuta upp viktiga investeringar.
– Bolagen behöver lägga sina likvida medel på att ställa om nu i den stora digitala transformationen vi befinner oss i. En del av de likvida medlen går just nu istället till att köpa dyrt material och att lagerhålla och det gör ju att man har mindre pengar att röra sig framåt med, säger hon.
Ännu har Eskilstuna ElektronikPartner inte tvingats skjuta fram några investeringar.
– Nej, vi har inte skjutit fram investeringar i utrustning eller kompetens med anledning av krisen. Det som påverkade oss under 2020 var relaterat till pandemin.
”Många bolag drar på sig ökade kostnader och den långsiktiga omställningen blir lidande”
När Sinf nyligen presenterade sin Underleverantörsbarometer för andra kvartalet 2021 syntes en ljusning i siffrorna. Hela 59 procent av de tillfrågade underleverantörerna uppgav sig se en ökning av förväntad orderingång.
– Det är exceptionellt bra siffror vi ser nu! Många är hoppfulla. På kort sikt ser vi att de som behöver kan få hjälp via vårt materialbriststöd att hitta nya materialvägar och dra nytta av sådana lösningar. Vi gör allt vi kan för att företagen ska slippa korttidspermittera trots hög orderingång, säger Sanna Arnfjorden Wadström och tillägger:
– Utmaningen ligger i att många bolag drar på sig ökade kostnader och den långsiktiga omställningen blir lidande. I Sverige har vi många bolag som står inför ett generationsskifte och vi behöver få med dem i den digitala transformationen och automatiseringen. Det finns en risk att bolagen som är avvaktande faller efter och det oroar mig, säger hon.
Kräver att regeringen agerar
Det krävs att regeringen uppmärksammar situationen.
– Regeringen måste se på det med ett långsiktigt perspektiv. Vad händer när stöden försvinner och hur ska vi få med oss grupperingarna? Där har regeringen ett jätteviktigt arbete att göra och samarbeta kring.
Gällande hösten spår Mikael Joki en fortsatt hård kamp om material och komponenter.
– Den tuffa perioden är inte över och vi förväntar oss ett ännu hårdare tredje kvartal. De stora komponentleverantörernas lager kommer då att vara helt tömda vilket kan resultera i fortsatt stigande materialpriser, säger han och fortsätter:
– Min bedömning är att vi tidigast kommer att se en materialförsörjning som balanserar upp efterfrågan under det andra kvartalet 2022. Fram till dess kommer det att vara otrolig konkurrens om ingående komponenter.
Han lyfter att det behövs en större medvetenhet kring det ökande behovet av elektronik i samhället.
– Beslutsfattare och politiker behöver få upp ögonen för elektronikens möjliggörande inverkan. Komponenttillverkning i Sverige och inom EU bör ligga högt uppe på agendan. Det är dags att fundera på fördelarna med en närmre tillverkning och värdekedja, säger han.
– Utan elektronik – inget hållbart och högteknologiskt samhälle, avslutar Mikael Joki.
