DEN SVENSKA SJUKVÅRDEN

Krys vd: Därför stoppas svenska vårdinnovationer

Johannes Schildt, vd för Kry. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Under pandemin fick vårdinnovationerna fart. Men nu tappar Sverige mark för att politiken på riksnivå, men även på landstingen, motarbetar utvecklingen, varnar två av vårdens tyngsta aktörer, Capio och Kry. ”Vi har ett extremt bra läge just nu som man inte bör slösa bort”, säger Krys vd Johannes Schildt till TN.

Pandemin innebar och innebär fortfarande en stor belastning på svensk sjukvård. Men samtidigt triggade den i gång kreativitet inom vård- och omsorg ofta med inspiration från den privata sjukvården.

Utvecklingen av vaccin på rekordtid har det redan skrivits hyllmeter om, men även en rad andra läkemedel som hjälper redan Covid-infekterade har sett dagens ljus. Till det ska adderas att många snabbfotade privata aktörer har hjälpt till vid själva vaccineringen.

Digitaliseringen inom vården är ytterligare ett innovationsområde. Frågan är vad som hade hänt om inte Kry och Doktor.se redan innan pandemin hade banat väg med sina nätläkartjänster. Hade landstingen lika snabbt hoppat på tåget under pandemin?

Oavsett svaret på den frågan, så innebar pandemin en explosion för digital vård: Över 1,5 miljoner patienter fick digital vård från Kry 2020 i Sverige.

– Det är tydligt för alla att digital vård under pandemin spelat en avgörande roll för patienterna och att digital vård idag har en naturlig plats i den svenska och europeiska sjukvården, säger Johannes Schildt.

Tror ni att ni inspirerade landstingets digitalisering, till exempel utvecklingen av Stockholms Alltid öppet?

– Det vet vi att vi har gjort, vi har påskyndat utvecklingen och satt en helt ny standard. När vi startade Kry erbjöd vi vår digitala plattform till regionerna för att digitalisera vården. Regionerna var dock inte redo att digitalisera vården så vi fick nej och därför utvecklades vi till att själva bli vårdgivare för att tillhandahålla vårdmöten digitalt och förbättra tillgängligheten för patienter.

Han är kritisk mot landstingens agerande efter pandemin:

– Idag ser vi ju att många regioner försöker bygga ett eget Kry, vilket man kan ifrågasätta när det kommer till kostnadseffektiv vård. De har ju regionala begränsningar medan vi kan erbjuda nationell vård. En patient i Karlstad kan genom oss få vård av en läkare eller sjuksköterska i Lund. Så fungerar det ju inte för regionerna och då missar de helt de fördelar som finns med ett nationellt system. Men utvecklingen av digital vård går oerhört snabbt och Kry kommer fortsätta gå i bräschen i det.

Hur har utvecklingen för er sett ut när pandemin har gått in i en lugnare fas?

– I de länder där de haft lockdown av och till så ser vi att antalet vårdmöten gått upp och ned i de olika faserna. I Sverige så blev det en ökning när pandemin slog till och fler sökte vård digitalt. Den ökningen har stabiliserat sig och nu söker fler vård digitalt. Det är tydligt att när patienter och vårdpersonal insåg fördelarna med digital vård så har de i större utsträckning vänt sig till oss.

Kry var också med om att vaccinera svenskar. Bolaget har gett över 300 000 vaccinationsdoser och fortsätter att arbeta med öka vaccinationsgraden i utsatta områden och bland yngre.

Men samtidigt varnar Kry och Capio för att utvecklingen kan gå i stå.

Capio hanterade mellan 20 och 25 procent av alla covidsjuka slutenvårdspatienter i Stockholm och drog också igång en stor vaccinationsverksamhet. Britta Wallgren, vd på Capio, är kritisk mot bland annat vårdköerna som har byggts upp under pandemin:

– Förutom vårdköerna känns det galet att all ny teknik som kommer in i vården möter omoderna regelverk och att Sverige inte har en nationell standard för vårdens IT-infrastruktur. Under pandemin gjorde regionerna tillfälliga regeländringar och ersatte exempelvis med digitala chattmöten. Nu när pandemin klingar av tas de bort. Det leder inte till innovation i vården, som vi vill bidra till, säger hon till DI.

Johannes Schildt håller med. Han menar att den svenska målsättningen att vara bäst i världen på E-hälsa 2025 förpliktigar.

– Är det då rimligt att det finns ett motstånd mot digital primärvård? Det är att sätta krokben för sig själv, speciellt när det finns ett svenskt bolag som redan leder utvecklingen i Europa, säger han.

Johannes Schildt pekar ut Frankrike som ett föregångsland där president Emanuel Macron tydligt säger att digital vård är framtiden. Även i England har vården insett fördelarna med att använda digital vård som en lösning på ett haltande sjukvårdssystem.

– Ett konkret exempel är att de hänvisar patienter till oss om deras vårdbehov kan omhändertas digitalt, och på så sätt frigörs resurser i den fysiska vården. Så önskar vi att det skulle se ut i Sverige också. Vi har en bit kvar på den resan men vi är absolut på väg åt rätt håll. I Sverige är det till stor del patienterna som har drivit utvecklingen framåt, patienterna har länge varit redo att möta vården digitalt och det är ínte bland dem vi mött motstånd, säger han.

Vad får det för konsekvens när ni som vårdinnovatörer inte får samma möjligheter att utveckla vården som tidigare?

– Ska vi kunna fortsätta leda utvecklingen så behöver vi rätt förutsättningar. Annars kommer amerikanska eller kinesiska bolag snart vara ikapp och förbi. Vi har ett extremt bra läge just nu som man inte bör slösa bort.

Hur tycker ni att svenska politiker ska agera för att skapa framtidens vård?

– Mycket handlar om att skapa rätt förutsättningar och uppmuntra till innovation. Vi ser idag till exempel regioner som med stängda IT-system motverkar just det. Framtidens vård skapas inte av regionala gamla system med inlåsningar som gör utveckling omöjlig.

Johannes Schildt hänvisar till Alltid Öppet som han menar stockholmarna har tvingats in i på grund av pandemin. Han jämför appen med den kritiserade skolplattformen i Stockholm. Enligt föräldrar och många lärare har den fungerat dåligt och kostat enorma belopp. Det gick så långt att föräldern och utvecklaren Christian Landgren utvecklade en egen variant.

– Regionerna måste sluta uppfinna hjulet i varje enskild region, speciellt när det redan finns digitala plattformar utvecklade som uppskattas runt om i Europa. Jag vet inte varför regionerna tror att de ensamma kan utveckla just detta som vi gör – hur skulle det se ut om regionerna resonerade likadant vad gäller till exempel sjukhusens medicintekniska utrustning? Om de skulle få för sig att börja utveckla röntgenapparater, bildskärmar, pacemakers och höftimplantat? Det skulle troligtvis inte bli varken lika bra eller kostnadseffektivt som att köpa in detsamma på en marknad som redan utvecklat de bästa lösningarna, säger Johannes Schildt.

Trots det är han hoppfull om framtiden.

– Jag hoppas att vi går en ljus framtid till mötes där dagens sjukvårdssystem reformeras och vi får ett modernt system med bättre tillgänglighet där patientens behov är i fokus.