HOTEN MOT SKOGSBRUKET

Karl Hedin: Skogen tar inte slut

Foto av Pontus Lundahl/TT

Skogsentreprenören Karl Hedin skräder inte orden i en TN-intervju när han försvarar det svenska skogsbruket efter alla attacker från miljödebattörer. "Vi har importerat en känsla av att vi förstör skogen”, säger han.

Ett mer decentraliserat samhälle, starkare lokalsamhällen och större frihet för individer och företag. Det är hjärtefrågor för Karl Hedin som äger och driver skogsjätten Karl Hedin AB. Företaget sågar och förädlar träråvara i Bergslagen, och under hans ledning har företaget vuxit till att ha över 1 000 anställda.

På senare tid har han allt oftare hamnat i det politiska och mediala blickfånget – trots att han helst skulle vilja bli lämnad i fred. Hoten mot företagsamheten har skiftat över tid och på vissa områden har utvecklingen gått åt rätt håll, anser han.

– Jag är så gammal att jag minns 60-talet, och framför allt 70-talet. Som företagare sågs man som skattesmitare, man var inte välkommen. Det byggdes upp ett skattesystem som var konfiskatoriskt. Det drev företagare att se sig om efter en bättre tillvaro. Många flyttade från landet. Så gjorde min far också, så jag minns det där väldigt väl, säger han.

Karl Hedin menar att det fanns en bild av att företagare inte behövdes och att politiken kunde ”skapa” nya företag.

– I stället hamnade vi i en ekonomisk kris, med devalveringar, fantasiräntor och annat för att försöka rädda industrin. Vi hade oktoberrörelsen och sen svängde det faktiskt, som det mesta. Det ska ner i botten tillräckligt för att det ska bli tryck på förändring. Så på 90-talet ändrades mycket. I dag känner jag att det finns en positiv bild av företagande. Det är inte alls som det var då, säger han.

Skjuter oss själva i foten

Idag ser Karl Hedin flera hot mot Sveriges framtida välstånd och det är inte skattesystemet han först tänker på. Han trycker på att vi i Sverige skjuter oss själva i foten när vi genom inskränkt ägande- och brukanderätt, överreglering och allt längre tillståndsprocesser försvårar för naturbruket och industrin.

– Vi har ju byggt hela vårt välstånd och industrisamhälle på de komparativa fördelar vi har här i Sverige. I världsekonomin är vi vid foten av fjället och där skapas vissa naturmöjligheter. Det är det vi har vi byggt vårt industrisamhälle på. Det är skogen, malmen och vattnet i huvudsak, säger han.

– Skogen växer som den gör och den växer här. Och i jordskorpan finns det metaller som råkade hamna här. Och naturen skapas beroende på det klimat och de förutsättningar vi har här. Det är detta naturkapital som det gäller att nyttja. Inte fokusera på att inte nyttja det, fortsätter han.

”Det går inte att bygga en industri på luft. Du kan inte såga trävaror om du inte får hugga skogen”

Att inskränka skogsbruket, som är basen för skogsindustrin, menar han är ett tydligt exempel på skadlig politik.

– Det ser inte bra ut på sikt. Det går inte att bygga en industri på luft. Du kan inte såga trävaror om du inte får hugga skogen. Politikerna brukar tala om att skapa jobb. Jag talar hellre om att skapa produkter som efterfrågas. Välstånd och arbetstillfällen blir en effekt av att vi jobbar med rätt saker, säger han.

”Ingen skogsägare vill förstöra sin egen skog”

Karl Hedin anser att miljödebatten kopplat till bland annat skogsnäringen ofta saknar verklighetsförankring. Sverige har mer skog än någonsin och skogsbruket sköts på ett ansvarsfullt sätt, menar han. Ingen skogsägare vill förstöra sin egen skog, konstaterar han.

– Vi har importerat en känsla av att vi förstör skogen, att skogen behöver tas ur bruk för att vi förstör den. Det har skapats en bild av hur ”förstörelsen” går till och att vi utarmar skogen på arter. Det är en felaktig bild. Skogen är inte en ändlig resurs, den reproducerar sig via fotosyntesen och antalet arter minskar inte. Så länge vi håller koll på det, och det gör vi, så kommer inte skogen ta slut. Tvärtom blir det hela tiden mer skog och fler arter.

På samma sätt anser Karl Hedin att frågan om elförsörjningen har kantrat. Han menar att det är orimligt att hindra utbyggnad av elproduktion av miljöskäl och samtidigt hävda att ökad elektrifieringen är svaret på problemen inom samma område.

– Att dra ledningar från norr till söder, med alla problem det innebär, det tar jättelång tid. Och det måste det göra. Att bara stänga av vissa elförsörjningar och tro att det blir bättre av att importera, det är tokigt tycker jag.

Ekvationen går inte ihop

Hela sektorer, hela transportsidan, ska elektrifieras. Men ekvationen går inte ihop, menar han.

– Att stänga av kärnkraften rakt upp och ned och hoppas att det löser sig, det är ett riskspel som kommer att kosta, och redan kostar, säger han.

– Det är ungefär som när man drev företagarna ur landet på 60- och 70-talen. När det blir tillräckligt stora problem, då inser politikerna att man måste lösa dem. Men jag tycker att man borde tänka till innan det har hunnit bli kris, fortsätter han.

Den nuvarande miljöpolitiken slår mot hela landet, men tydligast mot landsbygden, menar Karl Hedin. Det handlar inte bara om företagens verksamheter, utan även om möjligheten att bo och leva utanför storstäderna.

”Den individuella makten blir en schimär. Och då kommer man helt enkelt att kunna ta grejerna av oss”

För att stärka företagandet och kompetensförsörjningen i hela Sverige vill Karl Hedin se ett mer decentraliserat beslutsfattande. Människor måste få möjlighet till mer frihet och ansvar över sig själva.

– Humankapitalet är det mest grundläggande kapitalet vi har. Tror man på människorna så blir det också decentraliserade organisationer.

Han upplever dock att den politiska makten flyttar uppåt på flera områden och flera plan.

– Vi kommer att bli utarmade, för vi har ingen makt. Den individuella makten blir en schimär. Och då kommer man helt enkelt att kunna ta grejerna av oss. Det blir inget bra, säger han.

Ser flera hot mot friheten

Rent konkret ser han flera hot mot friheten i Sverige. En sådan gäller rättssäkerheten och tryggheten i landet, något som han menar är ett fundament för friheten och för att folk ska våga tro på en framtid i Sverige.

– Jag vill känna mig trygg i att det jag äger, det äger jag. Det kommer inte någon att ta ifrån mig, oavsett om rånaren har pistol eller en penna, eller en lagtext. Äganderättsfrågan är en central del i hela vårt ekonomiska system. Ruckar du på den, så skakas systemet i grundvalarna.

”Man kan nog säga att det jag har upplevt ger bilden av ett delvis korrupt rättssystem”

Karl Hedin har länge engagerat sig i frågor om skogsägares och jägares rättigheter och givit ut flera böcker i frågorna. Det senare området har aktualiserats då kritik har väckts mot flera kraftfulla polisingripanden mot jägare. Inte minst det uppmärksammade fallet där Karl Hedin själv blev avlyssnad och frihetsberövad i 31 dygn för att sedan frias från alla misstankar om jaktbrott i tingsrätten.

– Man kan nog säga att det jag har upplevt ger bilden av ett delvis korrupt rättssystem. Och det lever vi med idag, det känns väldigt otryggt.

Samtidigt är medborgarnas och företagens skydd mot mängdbrott som stölder väldigt svagt, anser Karl Hedin.

– Det som känns obehagligt är att staten verkar jobba så felprioriterat med brottsligheten. Man upplever att man måste jobba med det själv. Vi har redan betalt för ett system som ska skydda medborgarna mot kriminella aktiviteter, men i dag blir det snarare en försäkringsfråga än en polisiär fråga när det blir ett intrång. Då tvingas man bygga sina egna säkerhetssystem, säger han.

Tony Gunnarsson