DEN AKUTA ELKRISEN

Fick 63 elstopp på två månader – kostar miljontals kronor

Florim Albborn, vd på Spaljisten. Bild: Spaljisten

140 anställda som står stilla. Och maskiner som skadas. Florim Albborn, vd på företaget Spaljisten, har tröttnat på den skakiga elförsörjningen. ”När det blir dags för nya affärsplaner och storsatsningar så kan det landa i att vi satsar utomlands istället”, säger han.

Sedan augusti har Spaljisten drabbats av en rad spänningsbortfall. Enligt vd:n Florim Albborn handlar det om 63 stopp på sammanlagt 66,4 timmar – på bara två månader. I snitt har stopptiden landat på 40 minuter.

– Då har vi alltså 140 anställda som står stilla. Och maskinerna klarar inte av frekvensstörningarna och skadas. Vi har behövt ersätta delar av maskiner för miljonbelopp. Det är allvarligt.

Spaljisten tillverkar fronter till möbelindustrin. Företaget har funnits sedan 1975 i Åseda, en tätort i Kronobergs län. Företaget har 140 anställda, 35 000 kvm fabriksyta och cirka 60 robotar i produktionen. Florim Albborn, tog över som vd för Spaljisten i början av 2019. Sedan dess har han lagt mycket tid på att lösa elförsörjningen.

– Vi har beställt maskiner för 300 miljoner och bygger ut produktionskapacitet med 6 500 kvadratmeter. I och med expansionen insåg vi tidigt att vi behövde utöka vårt el-abonnemang.

Saknas kapacitet

När Florim Albborn försökte uppgradera abonnemanget med nätägaren fick han som svar att det saknas kapacitet och det måste byggas nytt ställverk där företaget skulle stå för hela kostnaden.

– Det skulle generera 25 megawatt och kosta oss 30 miljoner. Dessutom skulle det ta två till tre år att få på plats, vilket inte funkar för oss. Men vi skulle inte äga ställverket – det skulle nätägaren göra.

”När det blir dags för nya affärsplaner och storsatsningar så kan det landa i att vi satsar utomlands istället”

Efter flera års arbete löstes frågan för Spaljistens del med ett nytt elabonnemang, till en kostnad som var betydligt lägre än de 30 miljoner som ett nytt ställverk skulle kosta, konstaterar Florim Albborn.

Men problemet kvarstår för övriga företag i Åseda och även nya som vill flytta till orten. Florim Albborn menar att en investering på 30 miljoner hade kunnat vara möjlig om de skulle äga och sälja el från ställverket.

– Då skulle vi kunna garantera vår egen elförsörjning och göra en affärsmässig investering. Men när vi inte ens får äga ställverket och betalar 30 miljoner för det så är det långt ifrån lönsamt.

Det nya abonnemanget uppfyller företagets behov fram till 2025.

– Då kommer vi återigen att landa i samma problem om inget görs. När det blir dags för nya affärsplaner och storsatsningar så kan det landa i att vi satsar utomlands istället. Men det är absolut inget vi vill.

”Känns orättvist att vi betalar så mycket mer för vår el än man gör i andra delar av landet”

Sverige delades 2011 upp i fyra olika elområden och vilket pris man betalar för elen skiljer sig beroende på vilket elområde man är verksam inom. I tio år har sydsvenska företag som är verksamma i elprisområde 4, bland annat Spaljisten, betalat mer för elen än övriga Sverige. Under perioder har det handlat om tio gånger högre priser.

– Det känns orättvist att vi betalar så mycket mer för vår el än man gör i andra delar av landet. Det här är pengar som vi istället kunde lagt på investeringar och skapat arbetstillfällen. Elförsörjningen är en demokratifråga och måste gynna alla och inte bara ett fåtal, säger han och fortsätter:

– Det är tufft att kunna bygga framgångsrika företag i glesbygden om inte de ansvariga och regeringen tänker på oss. Om det redan nu är tufft så är det svårt att se vad som kommer att hända när hela samhället elektrifieras ännu mer.

”Väldigt besvärligt just nu”

Per Tryding, vice vd på Sydsvenska handelskammaren, konstaterar att ”vi har hamnat i en ganska märklig sits”.

– Läget är väldigt besvärligt just nu. Vi har ett antal företag som får besked om att det inte finns kapacitet i elnätet för att de ska kunna expandera. Sedan finns det företag som får besked om att det ’kan finnas möjlighet’ men det innebär ofta att de själva ska bekosta investeringar i de nät som nätägaren förvaltar, säger han.

Att priserna dessutom ofta är högre för de som verkar inom elområde 4 är problematiskt.

– Det höga priset spelar såklart stor roll för företagen. Elräkningen är ofta en stor utgift vilket betyder till exempel en stor del av löneökningar eller investeringar kan utebli.

Han menar att Sverige kan lära sig mycket av grannlandet Finland.

– Istället borde man göra som i Finland som har ett enda elområde eller i alla fall slå ihop de två södra områdena. Om hela den tätbefolkade delen av Sverige skulle hamna i samma elområde skulle det jämna ut prisskillnaderna.

”Det här är absolut en konkurrensnackdel”

Florim Albborn berättar att de största konkurrenterna är verksamma främst i östra Europa och norra Italien.

– 90 procent av det vi producerar exporterar vi och vi konkurrerar på en global marknad. Det här är absolut en konkurrensnackdel.

Han menar att det finns lösningar på elkrisen.

– Först och främst måste man ta bort elområdena. Man måste också ändra lagarna och en del hade kunnat vara att göra det möjligt för företag att investera själva och kunna sälja. Vi behöver också se till att det görs kraftiga infrastruktursatsningar i elnäten.

Florim Albborn vädjar också till regeringen att lösa frågan.

– Om någon politiker vill veta hur det är så är det bara att ta bilen till oss i Åseda. Då får man en bra inblick i hur verkligheten ser ut och att lagarna inte räcker till.