NÄRINGSFRIHETEN

Foto av Johan Nilsson/TT

Trots växande nota – S vill förstatliga järnvägsunderhåll

En utredning vill att Trafikverket ska ta över delar av underhållet av de svenska järnvägarna. S och MP har drivit på i över tio år, men har inga belägg för att underhållet effektiviseras, visar studier.

Sedan mars 2020 finns det en utredning hos infrastrukturdepartementet om hur underhållet av Sveriges järnvägar ska skötas. Denna utredning konstaterar bland annat att systemet med privata upphandlingar, som har införts stegvis sedan 90-talet, inte har lett till den effektivisering som man hade hoppades på. Ett förslag som presenteras i utredningen är att Trafikverket ska ta tillbaka en del av ansvaret för underhåll av järnvägen för att driva det i egen regi. Ett argument för detta är att Trafikverket på så sätt ska bli en bättre beställare vid framtida upphandlingar.

Tunna argument

Mårten Bergman, ansvarig för infrastruktur på Svenskt Näringsliv, berättar att diskussionen om återförstatligande av järnvägsunderhållet har varit igång sedan 2010.

– Det blev fart i riksdagen med motioner och ett tillkännagivande. Den rödgröna oppositionen sökte en profilfråga. Det man sa då var att roten till många problem som fanns på svensk järnväg beror på att vi har en fri marknad för underhållet. Argumenten var väldigt tunna.

2014 gick de rödgröna till val på att återförstatliga allt järnvägsunderhåll, men så har det inte blivit.

– Den utredning som presenterades förra året är en mildare version av vad man sa 2014. Frågan har ändrat karaktär från totalt återförstatligande till att en delar av järnvägsunderhållet ska föras över från det helstatliga Infranord till Trafikverkets organisation.

”Det har bara utvecklats till någon typ av ideologisk prestigefråga”

Mårten Bergman har svårt att se hur denna förändring skulle generera bättre järnvägsunderhåll.

– Det finns inga belägg för att det skulle bli ett mer modernt eller mer effektivt järnvägsunderhåll med denna förändring. Det har bara utvecklats till någon typ av ideologisk prestigefråga.

Behövs företag med innovativa lösningar

Mårten Bergman anser att det behövs fler och inte färre företag med mer innovativa lösningar som kan skapa produktivitet och effektivisera området.

– Utredningen bortser från tidigare utredningar och vetenskapliga rapporter som visar att det finns stora vinster med att upphandla med konkurrens. Det som skulle behövas är snarare fler aktörer som kan komma med innovativa lösningar, säger han.

– Trafikverket ska varken delvis eller helt utföra järnvägsunderhåll. De ska fortsätta utveckla sin beställarorganisation och sin kunskap om anläggningen, fortsätter han.

Om förslaget genomförs kommer det att få negativa konsekvenser för företagen som är verksamma inom banunderhåll.

– Det är många företag som har skapats utifrån marknadsöppningen, särskilt underleverantörer. Det man föreslår från regeringens utredning innebär bara fortsatt mycket otydliga signaler om framtiden för dessa företag och resten av hela leverantörsmarknaden.

Otto Nilsson, marknadschef på Strukton Rail, är också oroad över förslaget.

– Vi anser att det är ett dåligt förslag. Att ha en konkurrensutsatt marknad för underhållet gynnar järnvägen och bidrar med effektivitet och innovation, vilket verkligen behövs.

Konkurrens sänkte kostnaderna

Den konkurrensutsättning av underhållet som påbörjades år 2002 har enligt Otto Nilsson lett till en positiv utveckling.

– Jag har jobbat inom järnvägen hela mitt liv, jag har sett hur underhållet har utvecklats positivt över tid i takt med att mer och mer upphandlas. Det beror antagligen på att konkurrensen gör att leverantörerna tvingas utveckla nya metoder för att bli mer effektiva. Det finns en studie från VTI som visar att övergången från Banverkets egna regi till att upphandla i konkurrens sänkte underhållskostnaderna med 11 procent, med bibehållen kvalitet.

Otto Nilsson hade hellre sett högre ställda kvalitetskrav i upphandlingarna.

– Våra kollegor i Nederländerna har varit konkurrensutsatta under lika lång tid som vi i Sverige. Men de har mer fokus på kvalitet i upphandlingarna. Trafikverket skulle behöva utveckla sin kvalitetsstyrning snarare än att ta över underhållet själva.

Stor osäkerhet

Nu råder stor osäkerhet i branschen vilket förmodligen inte leder till högre kvalitet.

– Vi vet inte vad som kommer att hända med utredningen. Det gör våra ägare osäkra eftersom de inte vet hur branschen för järnvägsunderhåll kommer att se ut i Sverige på några års sikt. Det finns många frågetecken när det kommer till investeringar. Vi skulle behöva satsa på nya maskiner, teknik och kompetensutveckling, men allt sådant blir svårare när läget är så pass osäkert som nu.

Osäkerheten är väldigt oläglig eftersom tågresor väntas bli allt mer efterfrågade.

– Det är väldigt kul att jobba med järnväg nu, den har gått från att vara bortglömd till att bli en framtidsbransch som en del av omställningen till mer hållbart resande. Därför är det också viktigt att vi gör de investeringar som krävs nu.

Det vi har sett sedan marknaden för järnvägsunderhåll började konkurrensutsättas är att skattebetalarna har fått mer för pengarna

Men om delar av underhållet flyttas till Trafikverket kan omställningen ta onödigt lång tid.

– Det tar tid att komma igång med verksamheten. Det kommer ta mellan tio och femton år innan vi kan utvärdera detta. Istället kan det ställas högre krav på marknadsaktörerna redan idag. Det finns massor av innovationer som kan levereras redan nu om Trafikverket bara ställer rätt krav i sina upphandlingar.

Även Lars Redtzer, chef för Branschutveckling på Byggföretagen nämner rapporten från VTI.

– Det vi har sett sedan marknaden för järnvägsunderhåll började konkurrensutsättas är att skattebetalarna har fått mer för pengarna. Rapporten från VTI visar att det var en lyckad reform och att flera parametrar har blivit bättre, som punktligheten till exempel.

Mer ideologi än fakta

Han misstänker att förslaget handlar mer om politik än att förbättra järnvägen.

– Frågan har blivit allt för politiserad. Men jag har svårt att förstå varför Trafikverket skulle bli bättre beställare för att de tar över delar av underhållet. Det mest angelägna är att Trafikverket, som beställare, ska ha koll på anläggningens status och det kan de få genom att implementera system som redan finns på marknaden idag.

”Väldigt få av de professionella aktörerna som ser förstatligande som en väg framåt”

Även om det bara är delar av underhållet som ska förstatligas så sänder det ut fel signaler menar Lars Redtzer.

– Utredaren föreslår bland annat att Trafikverket ska utföra underhållet i åtta av 34 baskontrakt. Det kanske låter trivialt, men det skapar stor osäkerhet på marknaden i en tid då det är avgörande för oss att få fram investeringar från ägarna för att förbättra verksamheten. Vi ser att det finns stora utvecklingsmöjligheter på området, men den här utvecklingen är väldigt oroande. Det är väldigt få av de professionella aktörerna som ser förstatligande som en väg framåt.

Robert Röder, vd NRC Group och ordförande i Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer, anser att det finns många frågetecken kring förslaget.

– Förslaget svarar inte på hur ett återförstatligande ger oss en bättre järnväg eller en ökad robusthet. Förslaget är baserat på ideologi snarare än fakta.

”Det är helt onödigt användande av skattebetalarnas pengar som inte medför någon förbättring”

Han anser att debatten om järnvägen har varit känslostyrd.

– Det finns väldigt mycket tyckande och känslor kring detta, alla har en uppfattning. Men jag hade velat se bättre faktaunderlag i debatterna. Alla skulle gynnas av mer långsiktighet i besluten, vi kan inte riva upp allt så fort en regering byts ut, branschen behöver mer förutsägbarhet för att få arbetsro och fokusera på det vi ska göra.

Röder är oroad över de kostnader förslaget kommer att medföra.

– Det kostar att dra igång en verksamhet, att bygga upp en struktur och rekrytera personal. Det kan nog kosta någon miljard för Trafikverket att komma igång med det här. Det är helt onödigt användande av skattebetalarnas pengar som inte medför någon förbättring.

Vi har sökt infrastrukturminister Tomas Eneroth för en intervju, men han avböjer medverkan.