DET SVENSKA FÖRSVARET
ICA-chefen om krisen kommer: ”Näringslivet är helt avgörande”
Mat och vatten hemma skulle räcka i mindre än en vecka för två av tre hushåll vid en kris, visar en ny undersökning. Nina Jönsson, vd för ICA Gruppen, breddar frågan till hela Sveriges beredskap. ”Näringslivet behöver finnas med tidigt i planeringen”, säger hon till TN.
Hur rustade är svenska hushåll om krisen faktiskt skulle komma? Den frågan har ICA analyserat genom undersökningsföretaget Verian och resultatet visar ett tydligt glapp mellan ambition och faktisk hemberedskap.
2 av 3 hushåll uppger att maten och dricksvattnet de har hemma skulle räcka i mindre än en vecka. 55 procent har tänkt att de ska stärka sin beredskap, men har ännu inte gjort det.
Tidningen Näringslivet frågade Nina Jönsson, vd för ICA gruppen, hur det står till med Sveriges beredskap i stort, och vad företagen kan hjälpa till med.
Hur reagerar du på siffrorna i undersökningen? Att få hushåll är förberedda på en kris?
– Det som slår mig är framför allt avståndet mellan insikt och handling. Många vet att de borde stärka sin hemberedskap, men har ännu inte gjort det. Samtidigt uppger två av tre hushåll att maten och dricksvattnet hemma skulle räcka i mindre än en vecka. Hemberedskap behöver inte vara komplicerat, men den är en viktig del av samhällets samlade beredskap. Ju fler som klarar sig själva under den första tiden av en kris, desto bättre förutsättningar får samhället att prioritera dem som behöver hjälpen mest, säger Nina Jönsson.
Vilken roll spelar handeln när samhället utsätts för störningar? Vilken roll skulle den kunna spela?
– Med verksamheter inom livsmedel, läkemedel och bank är ICA Gruppen en viktig del i den svenska beredskapen. Vår uppgift är väldigt konkret: vi behöver kunna få varor till våra ICA-butiker och apotek, hålla verksamheterna öppna så långt det är möjligt, samt säkerställa fungerande betalningar. Samtidigt tror jag att handeln kan spela en större roll i den lokala beredskapen. Vi finns redan på plats i människors vardag, i stora städer såväl som på mindre orter. När Sverige stärker sin beredskap behöver näringslivet därför finnas med tidigt i planeringen och det behövs tydliga former för hur våra befintliga system och logistikkedjor kan användas även under höjd beredskap.
Vad krävs för att livsmedelsförsörjningen ska fungera även i kris?
– En robust livsmedelsförsörjning är beroende av betydligt mer än själva maten. Vi måste ha el, fordon, drivmedel, vatten och människor för att vi ska kunna ta vårt ansvar. Därför behöver vi bygga motståndskraft i hela systemet och säkerställa att de kritiska funktionerna fungerar även under störda förhållanden.
Hur ser beredskapen ut i dag? Finns en ordentlig plan? Finns tillräckliga beredskapslager? Var finns största bristerna? Vad måste politiken göra?
– Sverige stärker nu beredskapen på flera områden, vilket är viktigt. Det gör vi även inom ICA. En central utmaning är sårbarheten i de system och försörjningsflöden som samhället är beroende av. Där är det viktigt att näringslivet involveras tidigt och konkret i beredskapsplaneringen. De system som ska fungera i en kris måste vara genomtänkta och testade i praktiken, och vi behöver öva tillsammans. Det är så vi stärker Sveriges försörjningsberedskap och bygger motståndskraft över tid.
Hur ska samarbetet mellan olika aktörer fungera? Kan man ens bygga upp enorma lager med alla möjliga varor? Vilken är den största utmaningen?
– Vi kommer aldrig kunna lagra oss ur varje tänkbar kris. Lager behövs, men den verkliga styrkan ligger i ett system som kan fortsätta fungera och anpassa sig när förutsättningarna förändras. Då kräver att olika aktörer förstår sina roller och beroenden. Vem säkerställer elen? Hur prioriteras transporter och drivmedel? Hur fungerar betalningarna? Hur håller vi butiker öppna? Den typen av frågor måste vara lösta i förväg. Beredskap byggs i vardagen, inte den dag krisen kommer.
Inte bara handeln behövs för att stärka beredskapen – hur viktigt är näringslivet i detta arbete?
– Näringslivet är helt avgörande för Sveriges beredskap. En stor del av de funktioner människor är beroende av varje dag – mat, energi, transporter, kommunikation och betalningar – drivs av företag. Därför går det inte att planera samhällets beredskap på ena sidan och näringslivets verksamhet på den andra. Vi behöver planera tillsammans, förstå våra ömsesidiga beroenden och veta hur vi ska agera när något händer.