BROTTEN MOT FÖRETAGEN

ICA:s vd larmar om brotten – bara så kan de stoppas: ”Ett samhällsproblem”

Landets handlare förlorar årligen miljardbelopp genom stölder och hot i butikerna. ”Otryggheten är ett lika stort problem som de pengar som handlarna förlorar”, säger ICA:s vd Eric Lundberg till TN. Men det går att minska stölderna när näringslivet är med i det förebyggande trygghetsarbetet, visar en färsk analys från ICA.

Det brukar kallas vardagsbrott eller mängdbrott, och innefattar allt från snatterier och småstölder till hot, misshandel och bedrägerier. Men många små stölder blir tillsammans stora summor. Det märker landets livsmedelshandlare av.

Enligt branschorganisationen Svensk Handel stals bara inom dagligvaruhandeln, alltså landets livsmedelsbutiker, varor för cirka sex miljarder kronor förra året. Kött, skönhetsprodukter och kaffe är det vanligaste stöldgodsen.

– För två veckor sedan tog vi en köttjuv på lördagen. Han hade stulit för 3 000, på tisdagen var han tillbaka för att stjäla kött för 3 000 kronor igen, säger Mårten Tenne, Icahandlare i Nyköping i en intervju med Södermanlands nyheter.

Med den utvecklingen byggs snabbt avsevärda förlustsiffror upp för de enskilda butikerna runt om i landet. ICA är Sveriges största dagligvaruaktör med ungefär 1 265 butiker där handlarna vittnar om återkommande stölder.

– Det är enormt mycket pengar som man skulle kunna sänka priserna för, eller ha fler personer anställda, konstaterar Mårten Tenne i intervjun.

”Just otryggheten är ett lika stort problem som de pengar som handlarna förlorar.”

År 2023 kom en lag som skärpte kommuners arbete med brottsförebyggande arbete, bland annat genom att kartlägga förekomsten av brott och skapa strukturer för hur det ska förebyggas. Det är en uppgift som de tar på allvar, 96,9 procent, av kommunerna genomför i dag sådana kartläggningar av lokala brottsproblem. Men det är en kartläggning som allt för ofta inte tar med brott mot företag. Bara 31 procent av landets kommuner lyfter brott mot företag i sina kartläggningar.

Det visar en analys som ICA gjort baserad på Brottsförebyggande rådets årliga utvärdering av kommunernas arbete i linje med den nya lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete.

– Och det handlar inte enbart om snatterier och stölder, på dem följer hot och trakasserier mot personalen, bedrägerier, skadegörelse och annat som skapar otrygghet hos både medarbetare och kunder. Just otryggheten är ett lika stort problem som de pengar som handlarna förlorar, säger Eric Lundberg, vd för ICA Sverige och pekar på vilka konsekvenser den oroande utvecklingen kan få.

– När brottsligheten ökar påverkas inte bara företagens ekonomi. Det påverkar medarbetarnas arbetsmiljö, kundernas trygghet och möjligheten att fortsätta utveckla verksamheten. I förlängningen påverkar det både tryggheten och utvecklingen i området. Brottsligheten mot landets butiker är inte bara en fråga för handeln, utan ett samhällsproblem, fortsätter han.

Företagen får inte glömmas bort

Att inte ta med företagen i kartläggningen riskerar också att värdefull information från de olika branscherna inte tas om hand. En livsmedelsbutik ligger ofta ”mitt i byn”, har öppet från tidig morgon till sen kväll och möter tusentals människor varje vecka. Inte sällan är de först med att känna av förändring och negativ utveckling.

– Därför kan vi handlare vara mer än brottsoffer. Vi kan vara en strategisk samarbetspartner i det lokala brottsförebyggande arbetet – en aktör som både upptäcker problem tidigt, bidrar med kunskap och hjälper till att skapa tryggare områden för alla, säger Joakim Johansson som äger ICA Kvantum i Hässleholm.

I maj 2024 tog han initiativ till en lokal trygghetssamverkan som involverade kommunen, polis, väktare och fastighetsägarna, allt för att rätt kunskaper och roller för att komma till rätta med den alltmer otrygga miljön utanför butiken. I närheten låg bland annat Systembolaget vilket gjorde att kvarteret blivit ett tillhåll där många ”hängde runt” på dagarna. De deltog nu också i trygghetssamverkan.

– Gräsmattan och parkeringsplatsen utanför var givna tillhåll. Och regnade det så var våra utskjutande tak perfekta regnskydd. Det var mycket alkohol, narkotika, bråk och skadegörelse, något som också syntes inne i butiken med stölder och hot, berättar han.

Snart hade en samverkansgrupp med de olika deltagarna byggts upp. Tidigt bestämdes att formalisera samarbetet och skapa en systematisk drivkraft framåt och inte riskera att engagemanget rann ut i sanden. En av de främsta uppgifterna blev att kontinuerligt samla in erfarenheter av stölder, ordningsstörningar och otrygghet i närområdet.

Den kunskapen användes till att komplettera kommunens och polisens lägesbilder och i förlängningen; ta fram mer träffsäkra åtgärder.

– Vi ville få ut sanningen, visa på verkligheten och bli sedda, annars kan vi inte avstyra stölderna och problemen på varsitt håll, vi behöver samverka mot gemensamma mål, säger Joakim Johansson.

”Alla vet inte att kommunen har den här typen av möjligheter.”

Markus Ströbeck är drog- och brottsförebyggande samordnare i Hässleholms kommun, och tog aktiv del i den informationsinhämtning som startade.

– Vi breddade rapporteringen för att kunna visa exakt vad som skedde och vilka orosmoment det skapade. I sin tur gav det möjlighet att motivera politiken till att genomföra olika åtgärder från vårt håll, säger han.

Det visade sig att kommunen hade tydliga redskap att använda. Med utgångspunkt i det insamlade materialet gjordes en åtgärdsplan som bland annat utökning av de lokala ordningsföreskrifterna gällande alkoholförtäring, något som stoppade möjligheten att dricka alkohol på allmän plats i området. Dessutom utökade ICA Fastigheter antalet parkeringsplatser, satte upp staket och begränsade vissa ytor som ofta skapat otrygghet utanför ICA-butiken vilket minskade de öppna ytorna och tillgängligheten.

– Alla vet inte att kommunen har den här typen av möjligheter. Nu ser vi att förändringarna gjorde det mycket mindre attraktivt att vara där och hänga, konstaterar Markus Ströbeck.

”Vi behöver få tillgång till modern teknik för att kunna stoppa stölderna redan innan de sker.”

Joakim Johansson menar att miljön runt butiken nu, sedan samarbetet startade, är mycket lugnare men ser också att stölderna inne i butiken fortsätter. Och det är han alltså inte ensam om. Enligt Svensk Handels Trygghetsbarometer har nästan varannan butik i landet, 46 procent, utsatts för brott eller hotfullt beteende under årets första kvartal.

– Jag skulle säga att det sker var och varannan dag hos oss. Vi måste fortsätta med butikskontroller, kameror och väktare. Men vi behöver också få tillgång till modern teknik för att kunna stoppa stölderna redan innan de sker, säger han.

ICA:s vd: ”Krävs att näringslivet är med”

Enligt Polisen är just förebyggande arbete en av förutsättningarna för att snabbt komma till rätta med mängdbrotten.

– Och då krävs det att näringslivet är med i det arbetet. Får vi verka tillsammans med kommunen, fastighetsägarna och polisen då leder det till konkreta förändringar och tryggare arbetsplatser och miljöer, säger Erik Lundberg.

”Vi måste komma bort från allmänna och fina formuleringar och satsa på konkreta insatser.”

I analysen kan ICA visa att kommuner som samverkar med näringslivet oftare identifierar brott mot företag och genomför fler konkreta åtgärder. Både Joakim Johansson och Markus Ströbeck vill nu sprida det egna samarbetet och de goda resultaten till andra kommuner ute i landet.

– Vi måste komma bort från allmänna och fina formuleringar och satsa på konkreta insatser. Kommunen är en resurs, näringslivet kompletterar med andra resurser som vi inte klarar oss utan. När de möts då kan vi tillsammans utveckla de prioriteringar och satsningar som krävs, säger Markus Ströbeck.

Joakim Johansson håller med:

– Vi ICA-handlare vill vara en del av lösningen, annars rår vi inte på det här som redan är ett samhällsproblem. Men det kräver uthållighet, nya verktyg – och att vi blir lyssnade på.