ENERGIPRISERNA

Analytikern: Priset på olja kommer sjudubblas: ”Katastrof för världsekonomin”

Marknadsanalytikern Ulf Lindahl tror att priset på olja kommer att sjudubblas fram till 2030. ”Det vore förstås en katastrof för hela världsekonomin, men det har inte hindrat olja tidigare och det är inget dramatiskt historiskt. Tiodubblingar i oljepriset har hänt två gånger i min livstid”, säger han till TN.

Ulf Lindahl som driver Currency Research Associates skulle av många beskrivas som en ”contrarian” och vissa kanske till och med tycker att det kända smeknamnet ”Dr. Doom” är passande.

Själv ser han sig däremot inte som en pessimist utan en optimist. Dock kanske främst när det gäller saker som guld, olja och andra råvaror. Den breda aktiemarknaden tror han kommer att krascha och hamna i ett förlorat decennium.

– Värderingarna är höga och den generella aktiemarknaden, om man pratar på indexnivå, kommer inte att klara sig bra i den ekonomiska miljö som jag ser framför mig, säger han till Tidningen Näringslivet.

Han har förvisso hållit med om att oljepriset skulle falla i det korta perspektivet men nu tror han att det har bottnat och ska uppåt, åtminstone om man ser i det längre perspektivet.

Och det är ingen liten ökning han väntar sig. I dag handlas råolja (WTI) för en bit över 60 dollar per fat. Ulf Lindahl räknar med att priset i den här cykeln ska upp till 500, det vill säga ungefär en sjudubbling.

– Jag har aldrig fått så mycket kritik för något påstående som det. Jag tror att det helt enkelt låter för högt för att folk ska acceptera det. Man har glömt bort att detta inte är något dramatiskt utan att olja gått upp så mycket två gånger tidigare under min livstid, säger han till Tidningen Näringslivet.

– Från 1970 till 1980 gick priset upp 1150 procent och mellan 1998 och 2008 så ökade det också över 1100 procent.

Båda gångerna har priset kommit från låga nivåer – drivits till mycket höga nivåer och sedan fallit tillbaka till något sorts mellanting. Detta är inte helt olikt hur en råvarucykel brukar se ut. Ett klassiskt mantra brukar vara att ”höga priser är det bästa botemedlet mot höga priser” och vice versa.

Detta beror på att när priserna är låga är incitamenten till investeringar i ny produktion begränsade och i stället styrs människor mot konsumtion. Tvärtom blir det när priserna är höga.

Ulf Lindahl tror att vi är på botten i en sådan råvarucykel för olja och att den av diverse orsaker dessutom kommer att bli mycket aggressiv den här gången.

Olja är jättebilligt prisat i guld

Det finns flera indikatorer som hintar om en dramatisk ökning på olja framöver, anser han. Inte minst att det inflationsjusterade priset på olja väldigt lågt historiskt även i nominella termer.

Även den så kallade guld till olje-ration har skjutit i höjden. Kvoten visar hur många fat olja man kan köpa för ett uns guld och är alltså ett sätt att prisa olja i guld i stället för fiat-valutor.

Många menar att guld har en tendens att förutspå framtida inflation då det är en populär tillflyktsort när stater deprecierar sina valutor i tider av hög skuldsättning.

– Jag tror att man med lätthet kan säga att guld till olje-ration är det viktigaste diagrammet i världen just nu. Vad som händer härnäst med ration är avgörande, säger Ulf Lindahl.

Historiskt har priset på olja och guld tenderat att följa varandra relativt väl eftersom båda är fysiska råvaror och har ett starkt skydd mot inflation.

Det har dock inte varit helt ovanligt att priset på guld rört sig före priset på olja, vilket exempelvis syns historiskt när Richard Nixon, pressad av hög skuldsättning och ett dyrt Vietnam-krig, klev av guldstandarden den 15 augusti 1971.

Guld påbörjade sin tjurrusning direkt medan oljepriset väntade till 1973 innan det stack uppåt väldigt dramatiskt. Guld ungefär 20-dubblades medan olja cirka 10-dubblades innan båda föll tillbaka under 1980-talet. Dock båda till mycket högre nivåer än dessförinnan.

Chocker och krig i Mellanöstern har av många pekats ut som förklaringar till det ökade oljepriset men det kan vara intressant att reflektera vad som var hönan och ägget i sammanhanget. Olja skulle aldrig i närheten bli så billigt som det var innan 1973 igen.

Nu har guldpriset gjort den mest dramatiska rusningen sedan 1970-talet samtidigt som oljepriset gått ned vilket fått guld till olje-ration att explodera till sin högsta nivå någonsin. I alla fall om man bortser från det tillfälliga fall till minuspriser på olja som skedde temporärt under covid-lockdown 2020.

– Saker som stiger parabolistiskt likt guld till olje-ration tenderar att krascha förr eller senare. Antingen är det alltså guldpriset som ska krascha eller oljan som ska skjuta i höjden med enorma konsekvenser för inflation, räntor och aktiemarknaden världen över, säger Ulf Lindahl.

– Jag tror inte att guldet ska krascha vilket betyder att olja ska upp dramatiskt.

”Ingen räknar med oljerusning”

Detta är det dock inte så många i finansvärlden som tycks ligga sömnlösa över just nu, menar han.

– Det är ingen som räknar med det varken hos The Wall Street Journal, Bloomberg eller Financial Times. Faktum är att investerare är kraftigt underviktade i energisektorn.

I det korta och medellånga perspektivet tycker han att det ser ut som att oljepriset ska gå till 100 dollar per fat.

– Enligt våra analyser kan vi vänta oss att oljepriset går upp 60 procent de närmaste sex månaderna. Det är förstås ingen som tror på det heller eftersom alla läst IEA:s analyser och tror att det finns ett så stort överskott på olja ute i världen.

Medan Ulf Lindahl i huvudsak använder momentum i sina analyser anser han att de fundamentala drivkrafterna i ekonomin stödjer tesen. Det som styr priset på olja är som alla marknader utbud och efterfrågan.

När det gäller utbudet tycker han att det är tydligt att vi går mot ett underskott.

– IEA släppte nyligen en rapport som pressen, till och med Wall Street Journal, helt missat. I den finns ett diagram där man mätt omkring 15 000 oljefält i världen och hur fort oljan krymper. De fann att nedgångstakten är ungefär 6 procent per år.

– Det betyder att om vi konsumerar 100 miljoner fat olja per dag så måste vi hitta 6 miljoner fat ny olja per dag bara för att stå still. Det är väldigt mycket olja.

Ingen shale-revolution till undsättning nu

Han påpekar att det som fick ner den långa ökningen i oljepriset förra gången var den så kallade ”shale-revolutionen” i USA under 2000-talet där ny teknologi inom horisontell borrning och hydralisk spräckning (fracking) gjorde att ny produktion (shale-olja) kunde adderas till marknaden.

Detta fick USA att klättra till en av de största oljeexportörerna i världen.

– 90 procent av all ny oljeproduktion de senaste 15 åren kommer från USA och fracking. Om man funderar på vad som hade hänt om inte den kommit så hade vi levt i en helt annan värld i dag, där priserna på olja hade varit skyhöga och massor av oroligheter världen över, säger Ulf J. Lindahl.

Av de fyra största amerikanska oljebassängerna är tre av dem redan i nedgång, menar han.

– Och den fjärde, Permian Basin, håller på att toppa ut. Några tror att den toppat ut redan och andra tror att den toppar ut senare i år. IEA har gjort en prognos som visar att det kommer en topp i produktionen någonstans mellan 2025 och 2027.

Att ett fält toppar ut betyder inte att oljan tar slut utan det kan vara decennier kvar av drift men däremot betyder det att antalet fat per dag inte kan ökas upp på ett ekonomiskt rationellt sätt ur samma fyndighet. Detta har att göra med geologi och tryck och summeras i en typisk kurva.

Konventionella fält har en lång uppbyggnad, lång platå och en gradvis nedgång medan skifferolja (exempelvis Permian Basin) har en mycket snabbare nedgång per brunn. Produktionen kan ökas genom att borra många nya brunnar men om investeringarna minskar faller produktionen snabbt.

Om det inte går att öka med fler fat per dag samtidigt som efterfrågan står stilla eller till och med ökar så måste priset upp för att pressa ned efterfrågan.

– När man pumpat ut en viss mängd så går det alltså inte längre att öka produktionen eftersom trycket faller. Jag tror att den toppen sker just nu och att det blir en klassisk situation av att priset stiger och att konsumtion ska rationaliseras bort för att balansera efterfrågan.

Svårt att dra ned på oljekonsumtion

Historien visar att det är väldigt svårt att dra ned på oljan utan att priset måste upp ganska mycket innan det sker några stora minskningar, menar Ulf Lindahl.

– Priset tenderar att öka väldigt dramatiskt innan folk slutar använda olja eftersom det är så kritiskt. Samtidigt ska konsumtion bort för att balansera efterfrågan, annars fortsätter bara priset uppåt.

Ulf Lindahl är svensk men uppvuxen i Etiopien och bor numera i Connecticut, USA. Han är både svensk och amerikansk medborgare.

– I Etiopien, när oljepriserna rusade 1973-1974, så började taxichaufförerna klaga för att de inte tjänade några pengar. Sen började militären opponera sig för att lönen inte längre räckte till mat i takt med att priserna på livsmedel ökade och så blev det revolution och kejsaren föll. Det var först långt efter det som kommunisterna kom och förstörde landet men kejsaren föll inte för att det var svält uppe i norra Etiopien utan för att oljepriset gick upp.

– Det kommer förstås bli samma kaos i världen igen när priset går upp. Länder som inte har pengar kommer inte ha råd att köpa olja och då blir det katastrof, för olja driver världen. Olja används för att plantera, skörda, förpacka och transportera varor och när produktions- och transportkostnaderna går upp så går de generella priserna upp.

Ingen populär spaning

Det är kanske av dessa orsaker som han tror att det blir så känsligt när han kommer och säger att olja ska sjudubblas. Om olja ökar i pris tenderar allt annat i samhället att också gå upp i pris eftersom olja är civilisationens livsblod och en kritisk insatsvara i det mesta i samhället.

Dessutom ökar priset på kol och gas också om oljepriset ökar vilket driver upp elpriserna. Ökar olja i pris ökar det mesta och inte minst kan räntorna göra det vilket världen fick erfara i samband med inflationen 2021.

Samtidigt finns rekordhöga statsskulder runtom i världen och många ekonomer har börjat ifrågasätta huruvida man kommer att kunna betala tillbaka utan att inflatera bort skuld genom att depreciera valutaenheter som Nixon gjorde 1971.

Hur ser du på efterfrågesidan för olja då? International Energy Agency har ju tidigare prognostiserat för en minskning av fossila bränslen då den gröna omställningen växer?

– De har visat sig vara helt opålitliga. För bara ett år sedan sa de att oljan skulle toppa ut inom 5-10 år men nu har de svängt om (i vissa scenarion reds anm.) och sagt att det kommer fortsätta till 2050 innan det toppar ut. Samtidigt säger Opec och Exxon att det kommer fortsätta efter 2050.

Denna optimism kring omställning kombinerat med en vilja till handlingskraft från politiskt håll har fått lagstiftare runtom i världen att sätta skatter, regler och förbud på oljeindustrin som gjort att intresset för prospektering i nya fält varit begränsad, menar Ulf Lindahl.

Detta dessutom i kombination med ett inflationsjusterat lågt oljepris har helt enkelt inneburit att oljebolagen avvaktat med stora nyinvesteringar och i stället fokuserat på att pumpa slut på det man redan har i drift, betala av sina skulder och dela ut pengarna till aktieägarna.

Vem vill borra ny olja när ambitionen är att nå ”Net zero” 2050?

Detta har visat sig vara en grön dröm som inte kommer gå i uppfyllelse men som bäddat för en riktig oljekris när haltande produktion möter underskattad konsumtion, hävdar Ulf Lindahl.

– På sistone har man börjat inse detta misstag och vill man borra överallt. Men nu är det för sent.

Trump försöker lägga beslag på olja

President Donald Trump försöker nu lägga beslag på viktiga oljetillgångar och har anfallit Venezuela och kidnappat presidenten Nicolas Maduro. De geopolitiska spänningarna mellan USA och Iran har också ökat på nytt.

– Nu har USA indirekt kontroll över Venezuelas olja och det är nog bara en tidsfråga innan anfallet på Iran kommer och då kommer man ha kontroll även över den oljan. Båda av dessa länders oljeflöden har till stor del gått till Kina. Då kvarstår den ryska oljan men oavsett hur det går med Ukraina så kommer de inte ha den teknik de behöver för att kunna expandera sina fält i Sibirien som är väldigt svåra att få ut.

– Det är en annan del som folk inte förstår. Hela energisystemet i världen håller på att ritas om just nu.

Även i Europa börjar saker förändras. Norge har exempelvis släppt rejält på tyglarna för oljebolagen som nu prospekterar i Nordsjön. Även i Storbritannien börjar frågan diskuteras flitigare.

Problemet är att även om man på sikt kan få till ny oljeproduktion så kommer man inte undan prisrusningen ändå, menar Ulf Lindahl. Det tar nämligen tid att bygga infrastruktur.

– Vi investerar väl ungefär 500 miljarder dollar per år i oljeindustrin och det mesta går till att hålla trycket i nuvarande fält. Pengarna som går till utforskning är väldigt låga så inom fem år så kommer det ingen ny olja.

Det tåget är alltså redan passerat.

– Många stora fält som exempelvis norr om USA ligger på väldigt djupt vatten och är både dyra och tidskrävande att exploatera. Men även om man får lös billigare olja på andra ställen så kommer man inte undan den tidsmässiga flaskhalsen.

– Det kommer inte finnas tillräckligt med olja för att möta efterfrågan om fem år eftersom vi underinvesterat i sektorn.

Kommer inte konsumtionen minska då vilket drar ned priset?

– Det är lite av en bluff det där. Det är klart att en del kommer att använda mindre olja men överhuvudtaget så kommer vi att flyga mer och vi kommer att skeppa mer gods så alla behöver mer olja.

Dessutom har Ai nu seglat upp och prognostiseras bli en stor energislukare på sikt.

– I USA håller vi också på att vända om och skicka det här med vindkraft och elbilar ut genom fönstret till förmån för olja och kärnkraft. Folk har ju inte fattat det ännu men kärnkraft är enda vägen ut. Att gå tillbaka till vindkraft och solceller vore första gången i världshistorien som vi går bakåt i utveckling till lägre energidensitet, säger Ulf Lindahl.

Kina bygger billigare än väst

I Kina byggs kärnkraften dock många gånger billigare än i USA och övriga västvärlden vilket också gäller för andra industrisektorer.

– Det betyder förstås att den kinesiska valutan måste upp enormt för att världen ska klara sig. Vi kan inte köpa billiga saker från Kina hela tiden utan då kollapsar systemet så småningom.

– Renminbin är på väg upp mot dollarn redan. Vi tror på en dropp i dollarn på 25-40 procent de närmsta två åren härifrån vilket heller inte är något dramatiskt historiskt.

Faktum är att dollarn redan fallit kraftigt det senaste året.

– Det är lite roligt det där. Alla klagar på de här tullarna som Trump har lagt på men när det gäller dollarn som faller så blir allt dyrare och i det fallet går inga pengar till statskassan. Men där är det ingen som klagar.