DEN SVENSKA EXPORTEN
Trots krisrubrikerna: Sverigebilden starkare än på länge – men gängvåldet oroar
Efter år av kriser och negativa rubriker förbättras nu bilden av Sverige. Men gängkriminaliteten förblir ett orosmoln. ”Det är någonting som vi måste hålla ett öga på”, säger Madeleine Sjöstedt, generaldirektör för Svenska institutet till TN.
Sverigebilden kan framstå som ett luddigt och något uttjatat begrepp. Svenska institutet definierar den som ”uppfattningen om Sverige hos en allmänhet eller specifik målgrupp som kan vara geografiskt, tematiskt eller periodiskt avgränsad”.
Under lång tid var bilden av Sverige relativt stabil – och positiv. Men på senare år har den hamnat i fokus på ett helt annat sätt. Donald Trumps berömda ”Last night in Sweden”-citat blev viralt 2017, liksom gripandet av rapparen ASAP Rocky i Stockholm två år senare. Framför allt under 2020-talet blev bilden av Sverige i utlandet både mer omdebatterad och mer utmanande att hantera.
– Sverigebilden fick sig en knäck där. Under några år i samband med LVU-kampanjen och koranbränningarna märktes en ändring i synen på Sverige, framför allt i länder i Mellanöstern och Nordafrika, men även i Indien och Pakistan. Sveriges anseende sjönk även i Turkiet, i samband med NATO-processen, säger Madeleine Sjöstedt, generaldirektör för Svenska institutet.
Bilden av Sverige i världen har förbättrats efter några år av negativ uppmärksamhet. Kampanjer och händelser som LVU och koranbränningar skadade tidigare anseendet, särskilt i Mellanöstern.
Gängvåld och kriminalitet fortsätter dock att oroa och påverka Sverigebilden negativt.
Nya undersökningar visar att Sverige nu klättrar i internationella index och rankas som en innovativ och stabil nation.
Regeringen satsar nu på en strategi för att långsiktigt stärka Sverigebilden globalt.
Hon minns hur många oroliga svenska företag i dessa regioner vände sig till Svenska institutet för råd.
– De blev rädda och det var helt logiskt. Folk försökte ju tända eld på Sveriges ambassad i Bagdad, säger hon.
Läget var väldigt allvarligt, understryker bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).
– Många av de företag jag dagligen har kontakt med berättade att det inte bara var lite jobbigt, utan att det fick direkta effekter på deras försäljningssiffror. Det som var ännu värre var att det blev ett direkt säkerhetshot mot Sverige. Så det var både säkerhetshotet och att det exportmässigt påverkade Sverige negativt, säger han.
”Sverigebilden är mycket stark här.”
Även i USA diskuterades Sverigebilden. André Persson, ordförande i Svensk-amerikanska Handelskammaren i Houston, skrev en krönika i Tidningen Näringslivet där han varnade för att ”Sverige går från att vara en eftertraktad marknad till att bli en röd flagga för internationella investerare”. I dag noterar han en annan utveckling, inte minst efter NATO-inträdet.
– Många amerikaner verkade tycka att det var väldigt positivt. Det visade också att man såg Sverige och svenskar som en tillgång i det samarbetet på grund av vår position som en modern, teknisk avancerad nation med företag som hade världsrykte. Många amerikaner fick upp ögonen för den sidan av Sverige och det var mycket positivt. Jag tycker att det var väldigt tydligt, säger han och fortsätter:
– Med undantag för frågorna om gängkriminalitet och sociala spänningar så upplever jag att Sverigebilden är mycket stark här, säger André Persson.
Gängkriminaliteten i fokus
Även om LVU-kampanjer och koranbränningar inte längre dominerar nyhetsflödet, gör skjutningar och gängvåld det. Stockholms handelskammare visade i en undersökning i fjol att åtta av tio företagare oroas över att gängkriminaliteten skadar Sverigebilden.
– Vi har sett det delvis i Norge och även i Danmark, lite i Finland. Vi ser att det påverkar på marginalen hur man pratar om Sverige i Danmark och Norge, lite grann i Finland. Det är någonting som vi måste hålla ett öga på vad det gäller samtalet om Sverige, säger Madeleine Sjöstedt.
Förbättrad position
Samtidigt syns en tydligt positiv förändring. I Nation Brands Index, en årlig undersökning av hur allmänheten i 50 länder uppfattar andra länder som varumärken, har Sverige klättrat från tiondeplatsen.
– Bilden av Sverige har förbättrats i västvärlden och faktiskt även i Turkiet. I Nation Brands Index ligger vi ganska stabilt kring åttonde eller nionde plats, säger Madeleine Sjöstedt.
En annan rapport från i somras, Global Business Climate Survey, visade att 82 procent av de svarande företagen uppger att "varumärket Sverige" bidrar till deras affärsframgångar utomlands.
Hon pekar på flera förklaringar till utvecklingen:
– Vi är ett innovativt land och toppar ofta sådana mätningar. Ibland tänker jag att när jag hör svenskar beskriva Sverige måste man sätta Sverige i perspektiv av en global marknad. Vi har ett fungerande rättssamhälle, en urstark kapitalmarknad och framgångsrikt miljö- och klimatarbete.
Orbáns bråk med Sverige
Nyligen påstod Ungerns premiärminister Viktor Orbán felaktigt att över 280 flickor gripits för mord och ansåg att ”det är så här ett land kollapsar”. Men Orbáns utspel har inte fått någon spridning till övriga länder, enligt Madeleine Sjöstedt.
Snarare har en majoritet av ungrarna en positiv bild av Sverige, även om många saknar egen erfarenhet av landet, enligt en rapport från i tidigare i år.
Den försämrade Sverigebilden visade sig vara ett hack i kurvan, betonar Benjamin Dousa.
– Det blev ingen permanent skada för Sverige ens i regionen. I exempelvis Global Soft Power Index, som mäter 193 länder, ligger vi på plats 11. Försäljningen återhämtade sig relativt fort i Mellanöstern, säger han.
”Vi ska dra nytta av ABBA, men också av allt som händer i näringslivet.”
För att långsiktigt stärka Sverigebilden gav regeringen i fjol Svenska institutet uppdraget att ta fram en strategi. I arbetet har närmare 300 representanter för näringsliv, akademi, myndigheter, regioner och organisationer bidragit. Syftet är att stärka konkurrenskraften och motverka misinformation.
Arbetet med Sverigebilden har moderniserats, enligt bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa.
– Det riktigt nya var att näringslivet fick en mycket mer framskjuten roll i det och där vi nu försöker positionera Sverige som ett land med ny teknik och hållbarhet.
Madeleine Sjöstedt på Svenska institutet anser att företagare kan bli bättre på att prata om Sverige.
– Det är väldigt viktigt och gynnar landet. Företag är viktiga bärare av vad Sverige är och vad Sverige står för. Allt det här som vi själva är stolta över, men som vi inte pratar så mycket om.
En bild som delas av Benjamin Dousa.
– Om vi ska vara ärliga är Sverige för de flesta länder, utanför Europa, ett land i utkanten som man kanske inte känner till så bra. Har man någon uppfattning är den ofta positiv. Man kanske känner till ABBA och Pippi Långstrump. Men det är också viktigt att vi sprider den sanna bilden av Sverige.
Han fortsätter:
– I mina möten med handelsministrar och företagsledare i andra länder brukar jag berätta att vi har haft fler börslistningar de senaste fem åren än Spanien, Frankrike, Tyskland och Nederländerna tillsammans. Stockholm har näst flest unicorns per capita efter Silicon Valley. Vi har extremt starkt entreprenörskap. Så vi ska dra nytta av ABBA, men också av allt som händer i näringslivet.
